7.4.1 Vad anser lärarna att eleverna ska lära sig?
Samtliga respondenterna upplever att ämnesplanen för idrott och hälsa 1 skulle kunna vara tydligare för att alla i Sverige ska kunna bedriva en likvärdig undervisning i friluftsliv. Tre av sex respondenter upplever otydligheten som någonting positivt, eftersom det ger utrymme att bestämma lite själva, men två av dem lyfter också problematiken att det inte prioriteras när det inte tydligt uttrycks vad undervisningen ska innehålla. Respondent 3 beskriver att en mer detaljerad ämnesplan inte skulle hjälpa till ute på skolorna utan det skulle enbart ge ett ännu sämre samvete för lärarna. Han tar upp att alla skolor inte har samma möjlighet att till exempel åka skidor på grund av klimatet eller ekonomin att åka upp till fjället om dessa saker nämndes i läroplanen. Två av sex respondenter upplever att eftersom de har så pass bra kunskaper i friluftsliv kan de förstå vad som står i ämnesplanen. Ämnesplanen upplevs även otydlig, luddig och lös. Fem av sex respondenter anser att det är läraren som bestämmer vad eleverna ska lära sig och att det inte framkommer tydligt i ämnesplanen. De beskriver att alla lärare runt om kring i Sverige tolkar ämnesplanen som de själva vill.
Jag tycker nog att den kunde varit lite tydligare så där att […] jag tänker för att...alla lärare som går ut har inte som vi sade samma bakgrund vad gäller friluftsliv och så och känner sig själva bekväma så att det kanske skulle varit lite tydligare tycker jag. Men jag förstår den ju som har håller på mycket med friluftsliv men alla kanske inte har det hur utifrån vad jag läser i läroplan hur jag skulle kunna utveckla det. (Respondent 2)
När respondenterna tillfrågas om vad de vill att eleverna ska lära sig nämner samtliga olika friluftstekniker som att laga mat och hantera stormkök, klä sig rätt efter vädret samt olika säkerhetsaspekter. Hälften av respondenterna nämner säkerhet som en viktig aspekt att lära sig i friluftsliv. Både HLR och förstahjälpen lyfts i intervjuerna. Respondent 4 berättar: Första
hjälpen, öh hjärt- och lungräddning är ju självklart jag anser att det går hand i hand med friluftsliv. Tre av sex respondenter anser att eleverna ska lära sig vad man får och inte får göra
25
Fyra av sex respondenter lyfter att de vill inspirera eleverna till friluftsliv utanför skolan och lära dem att friluftsliv inte behöver vara avancerat utan att det är enkelt att få naturupplevelser. Respondenterna lyfter att de vill ge eleverna kunskaper för att kunna vara aktiva i friluftsliv senare i livet. I sin undervisning vill respondent 1 även trycka på att i friluftsliv finns det inget krav på utrustning, märke eller ett visst kön. Respondent 2 önskar att genom undervisningen kan eleverna känna sig bekväma i naturen och anser att om eleven lär sig att vara i nuet har hen kommit långt. Tre av sex respondenter lyfter upp det sociala samspelet som en viktig sak som eleverna ska lära sig genom friluftsliv.
Eeh...alltså rent...alltså att de känner sig bekväma liksom att jag har, jag har satt upp ett tält, jag vet hur man sätter upp en eld till exempel. Jag vet hur man klä sig för att må bra, jag vet hur man ska...vi bygger ibland bygger vi ju vad heter det vindskydd också så där att det...så att man har en grund liksom som man kan stå på tänker jag. Det är väl det som jag tycker är viktigt att man känner sig bekväm när man är ute liksom att man inte står och fryser eller vad det kan vara (Respondent 2)
7.4.2 Hur ska eleverna lära sig?
Fem av sex respondenter beskriver själva att deras undervisning till största delen är elevcentrerad. Två av respondenterna beskriver att läraren sätter tydliga ramar där eleverna själva ska utforska och testa på olika saker. Två av sex respondenter upplever att det framförallt blir lärarcentrerad undervisning vid orientering och att det då är läraren som lär ut kunskaperna till eleverna.
Respondent 3 tycker undervisningen är mer lärarcentrerad då eleverna själva inte är de som skapar lärandet och uttrycker: men det är kanske att vi kanske slänger på dem egentligen det
här ska vi göra, det är inte det här att de ska skapa sitt eget friluftsliv här på skolan.
Det mest förekommande aktivitet som respondenterna tar upp är vandring där det ingår matlagning, eldning, packning, karta och kompass, tält och vindskydd. Fem av sex respondenter arbetar med dagsvandringar.
I årskurs ett fokuserar på grönt friluftsliv där de får först göra en dagsvandring, öh lära sig sätta upp, öh stormkök, laga mat på det, öh allting kring hur man, öh allemansrätten kring vandring, öh indelning i matlag, ta ansvar för att bära olika saker, öh göra sin del i gruppen, hålla ihop hela gruppen, öh så ingen kommer bort och så vidare. […] å sen kör vi en i årskurs ett då i kooperativ i idrott och hälsa 1 så kör vi en två dagars vandring med övernattning, öh då liksom bygger vi på då, då är det jätteviktigt att de kan
26
hantera tält, att de har material med sig, tyngre packning och så vidare.
(Respondent 5)
Respondent 3 beskriver att deras friluftslivsundervisning består av två friluftsdagar. Den ena dagen är en orienteringsdag med olika delövningar och orienteringsbanor och den andra en dag med olika stationer där eleverna får testa på olika friluftsaktiviteter. Vid dessa stationer håller elever från idrott och hälsa 2 aktiviteter med idrott och hälsa 1-eleverna. Inför friluftsdagen arbetar de teoretiskt med friluftsliv i klassrummet.
Fyra av sex respondenter berättar att deras lektioner innehåller både teoretisk och praktisk undervisning i friluftsliv. Respondent 4 undervisar i friluftsliv teoretiskt med redovisningar där eleverna får söka upp information i ett visst område, sammanställa det och redovisa för klassen. Både respondent 2 och 6 använder sig av filmer i undervisningen. Respondent 6:s elever har gjort filmer om olika friluftsföreningar och respondent 2:s elever filmer om till exempel allemansrätten.
Hälften av respondenterna avslutar sina friluftslivsaktiviteter med reflektioner som eleverna får skriva eller muntligt redovisa efter aktiviteten, till exempel vandringen. Respondent 5 nämner att reflektionen även är en del av vandringen och att de har diskussioner vid lägerelden på kvällen.
Öhm sedan gjorde vi en reflektionsuppgift där de fick öhm...där de fick ett dokument och sedan där fick de jämföra två olika friluftsaktiviteter, en som de hade gjort själva provat på och en som de inte hade provat på. Och jämföra lite mer olika vad det finns för kroppsidealen i de olika vad öhm hur skiljer de sig och är det olika personer som utöver de olika typer av friluftsliv ööm...och reflektera kring sig själva och friluftsliv kan man väl säga.
(Respondent 6)
Andra aktiviteter som respondenterna lyfter är paddling, långfärdsskridskor, utförsåkning och pimpling.
7.4.3 Påverkande faktorer
När lärarna berättar om vilka faktorer som påverkar deras undervisning i friluftsliv kommer skolans geografiska läge upp hos samtliga lärare förutom hos en. För att kunna bedriva undervisningen i friluftsliv menar lärarna att det krävs transport till ett naturområde.
27
Så det beror på att man ska ha en skola som ligger i anslutning till naturen så kan man köra under lektioner [...] alltså alla vill ut till skogen när man bedriver friluftsliv (Respondent 3)
Respondent 1 menar att det främst beror på hur intresserade skolans ledning är och var skolan är belägen som påverkar möjligheterna till att genomföra friluftslivsundervisningen. Han säger:
får du inte pengar av en rektor så har du ingen möjlighet liksom den, att få tiden och köpa in utrustningen så att är rektorn intresserad utav det här och vet vad det kan ge för vinster så.
Tid nämns vara en faktor vilket påverkar möjligheterna att genomföra friluftslivsundervisningen hos samtliga respondenter förutom en. Under intervjuerna framkommer att flertalet av lärarna upplever det svårt att arbeta med ämnesområdet friluftsliv i den ordinarie undervisningen då de anser att lektionerna är för korta för att genomföra en ”vettig” friluftslivundervisning. I många fall blir det att lärarna undervisar teoretiskt om friluftsliv på den ordinarie lektionstiden. Det praktiska är förlagd till olika friluftsdagar där det ges möjlighet att åka iväg från skolan till ett naturområde för att bedriva undervisningen. Respondent 5 upplever att det är möjligt att genomföra undervisningen både praktiskt och teoretiskt till den ordinarie lektionstiden då det finns stora möjligheter att integrera ämnesområdet friluftsliv med andra kurser som läraren undervisar i.
men praktiskt ligger väldigt mycket till en sådan här idrottsdag
(Respondent 4)
men att det blir nog om man är i skolan så blir det mer teoretisk absolut
(Respondent 6)
Respondent 3 förklarar hur säkerheten är en faktor som påverkar undervisningen. För att kunna genomföra en övernattning med eleverna krävs det stora personalresurser som är svåra att få till. Även runt själva aktiviteterna finns det en säkerhetsaspekt som framträder hos respondenten.
Släppa loss mmm femton stycken campingkök eller vad sjutton det är för någonting ut och sedan hålla koll på det där...folk som ska hantera tenol vad sjutton det är för någonting och sedan är det på och kanske häller de på, sedan tar den...det finns ju skador som kan inträffa (Respondent 3)
28