Pantsättning av patentlicenser 32

6.2.1 Behandling i doktrin

Pantsättning av patentlicenser är inte välbehandlat i svensk doktrin. Östen Undén berör kortfattat pantsättning av patentlicenser i sitt verk ”Om panträtt i rättigheter” från år 1915. Han tillhörde dem som ansåg att patent kunde pantsättas redan innan 1988 års lagändring. Kravet på ett sakrättsligt moment kunde enligt Undén uppfyllas genom att patentbrevet överlämnades. I enlighet med detta resonemang ansåg han att även patentlicenser kan pantsättas. Pantsättningen förutsätter att licensen får överlåtas. Det sakrättsliga momentet vid pantsättningen skulle då vara överlämnandet av licensavtalet. Undén skrev även att licensgivaren skulle meddelas, men det är oklart om hans avsikt var att det skulle likställas med denuntiation och därmed utgöra ytterligare ett sakrättsligt moment.138 När en patentlicens överlåts vidare, och därmed antagligen även vid en pantsättning, krävs patenthavarens tillstånd och för att få det måste naturligtvis denne meddelas. Det är dock tänkbart att patenthavaren givit sitt tillstånd redan i upplåtelseavtalet. Vid en vidareöverlåtelse är det tillräckligt, inget ytterligare meddelande krävs.139

I sin bok ”Patentavtalsrätt: licenser, samägande och överlåtelser av patent” tar Bengt Domeij upp exempel på hur en klausul som reglerar licenshavarens rätt att disponera över licensen kan utformas: licenstagarens rättigheter och skyldigheter får inte, helt

eller delvis, överlåtas, upplåtas eller pantsättas, utan licensgivarens skriftliga godkännande”.140 I övrigt berör inte Domeij pantsättning av patent, men att han inkluderar pantsättning i klausulen tyder på att han i vart fall inte ser pantsättning av patentlicenser som något otänkbart. I övrigt har inte ämnet behandlats i de verk som refereras i denna uppsats.

137 _{P. Henriksson, s. 95-96}

138 _{Ö. Undén, Om panträtt i rättigheter, upplaga 2:1, C.W.K. Gleerups förlag, Lund, 1923, s. 112-113} 139 _{A. H. Persson, s. 80}

6.3 Säkerhetsöverlåtelse

6.3.1. Inledning

En patentlicens kan eventuellt användas som kreditunderlag genom en säkerhetsöverlåtelse. Eftersom det är osäkert om en patentlicens kan pantsättas med sakrättslig giltig verkan kan det vara intressant att undersöka alternativa möjligheter såsom säkerhetsöverlåtelse.

6.3.2 Generellt

En säkerhetsöverlåtelse liknar till det yttre en omsättningsöverlåtelse. Avtalet innehåller dock en klausul om att äganderätten till objektet som gäldenären överlåter ska återgå när denne har fullbordat prestationen för vilken säkerheten ställts. Prestationen i fråga är vanligen att återbetala en utlånad summa pengar.141 Säkerhetsöverlåtelser anses sedan länge vara ett sätt att lämna säkerhet i egendom som inte kan pantsättas eller i vart fall inte kan pantsättas med sakrättsligt giltig verkan. Problemet är ofta att det saknas ett lämpligt sakrättsligt moment för att kunna pantsätta egendomen i fråga. Kravet på ett sakrättsligt moment brukar, generellt sett, anses vara större vid pantsättning än vid överlåtelse. Om en överlåtelse av egendomen i fråga blir sakrättsligt giltig redan i och med överlåtelseavtalet kan en säkerhetsöverlåtelse vara ett sätt att använda egendomen som säkerhetsunderlag för en kredit.142 Ett exempel på egendom som brukar säkerhetsöverlåtas är upphovsrätt. De som önskar använda en upphovsrätt som säkerhetsunderlag för en kredit väljer ofta att göra det genom en säkerhetsöverlåtelse eftersom rättsläget är oklart vad gäller pantsättning av upphovsrätter.143

6.3.3 NJA 2010 s. 617

Rättsfallet NJA 2010 s. 617 gäller inte en säkerhetsöverlåtelse av en patentlicens utan en säkerhetsöverlåtelse av ett patent. Fallet är trots det intressant att beröra här eftersom det visar att en säkerhetsöverlåtelse kan medföra risker.

Uppfinnaren P.G.E. och företaget Texun Energy AB tecknade ett avtal om exploatering av P.G.E:s patenterade uppfinning. Avtalet utformades som ett överlåtelseavtal med en klausul om att båda parter var berättigade att häva avtalet om                                                                                                                

141 _{SOU 1985:10, s. 54} 142 _{K. Rodhe, s. 358} 143 _{J. Andreasson, s. 59}

en av parterna gick i konkurs eller kunde antas vara på obestånd. Äganderätten till uppfinningen skulle då återgå till P.G.E. utan ersättning. Parterna avtalade även om att såväl rörlig som fast ersättning skulle utgå till P.G.E. Enligt P.G.E. hade avsikten med avtalet varit att upplåta en licens, men parterna hade valt att formulera det som ett överlåtelseavtal eftersom Texun Energy AB önskade använda sina förvärvade rättigheter som kreditsäkerhet genom pantsättning av rättigheterna.

Frågan som prövades i fallet var huruvida P.G.E:s hävning av avtalet, med anledning av Texun Energy AB:s anade obestånd, var giltigt gentemot bolagets övriga borgenärer. HD uttalar i fallet följande: ”HD prövar tvisten med utgångspunkt i att

avtalet ska anses innebära en överlåtelse. Skulle avtalet bara ha utgjort en upplåtelse är det uppenbart att P.G.E. hade bättre rätt till patenten och patentansökningarna i maj 2003”.

Rättsfallet visar att ett behov av att kunna pantsätta licenser finns. Enligt P.G.E. valde parterna en säkerhetsöverlåtelse istället för att upplåta en licens just för att Texun Energy AB skulle kunna pantsätta de rättigheter som förvärvats. Hade patentlicenser otvivelaktigt kunnat pantsättas hade eventuellt parterna valt att avtal om upplåtelse av en patentlicens istället. Texun Energy AB hade därefter kunnat pantsättas patentlicensen. Som framgår av uttalandet ovan så hade parternas tvist eventuellt kunnat lösas enklare, i vart fall från P.G.E:s synvinkel, om en patentlicens upplåtits istället för att patentet överläts genom en säkerhetsöverlåtelse. P.G.E:s hade inte behövt oroa sig för att förlora sitt patent och hade, om han så önskat, kunna häva licensen p.g.a. befarat kontraktsbrott.