uppdrag opartiskt, självständigt samt vara objektiv i alla frågor. Moberg (2006) menar att oberoende tillsammans med revisorernas unika yrkeskunskap tryggar kvalitén i revisionen.
annorlunda. Revisorn roll som marknadsförare kommer att bli ännu viktigare. Det handlar om att marknadsföra sig själv som revisor, revisionstjänsten samt de nya tjänsterna som uppkommer. De intervjuade revisorerna anser att oberoendet är en väsentlig fråga men ser ingen oro med än ökad relationsfokuserad marknadsföring. Vi ser en paradox mellan revisorns oberoende och revisorns roll som marknadsförare. Frågan som uppkommer är: när är revisorn oberoende hotat? Enligt FAR Förlag (2006) har revisorn en för nära relation med sin kund då hon inte längre förhåller sig kritisk. Flera av de intervjuade revisorerna påpekar att man inte är oberoende om man inte längre sätter ned foten. Analysmodellen är till viss del tydlig med vilka relationer en revisor får ha för att förhålla sig oberoende i sin yrkesroll. Vi anser att det är de relationer som inte är tydligt reglerade i analysmodellen som gör det problematiskt. Det är då upp till varje revisor att göra en bedömning av huruvida revisorn är opartisk, självständig och objektiv. En av revisorerna nämner att känslan är det som får avgöra i oberoendefrågan. Bedömningen blir subjektiv och mycket ansvar läggs på den enskilda revisorn. Om revisorn har en mycket nära relation till sina kunder kan det vara svårt att kritiskt rannsaka sin situation. Dilemmat blir att revisorn måste vara tillräckligt trevlig och sympatisk för att få kunder, men samtidig hålla sig tillräcklig distanserad för att kunna utföra sitt arbete oberoende. Dock kan man diskutera om den bästa revisionen utförs då revisorn är oberoende. Det krävs att revisorn har en god relation till sina kunder för att kunna ta del av all nödvändig information om verksamheten samt för att skapa förtroende.
5.5 Förtroende
Vi kan konstatera att samtliga respondenter berör och är medvetna om vikten av förtroende i rollen som revisor. Förtroende är ett relationsbegrepp vilket gör det till ett väldigt komplext och svårt område. Johansson och Baldvinsdottir (2006) bekräftar att förtroende är kärnan i revisionen (hämtad ur Johanson et al., 2006). Vår studie visar att revisorerna redan idag arbetar aktivt med förtroendebyggande aktiviteter. Vi anser att detta kommer att bli ännu viktigare då revisionsplikten slopas och relationen mellan kund och revisor blir allt viktigare.
Rauyruen et al. (2009) beskriver vikten av ömsesidigt förtroende vilket även två av respondenterna belyser. Ömsesidigt förtroende är viktigt för att revisorn skall kunna göra ett fullgott arbete och för att relationen skall förbli stark. En av respondenterna betonade värdet av att arbeta med kunder som delar byråns värderingar som en grundsten i
förtroende. Detta bekräftas även av Morgan och Hunts (1994) ”Förtroende och Engagemangs Teori”. När båda parter har samma grundläggande värderingar ökar chanserna för ett ömsesidigt förtroende samt ökat engagemang. Vi kan konstatera att förmedlandet av förtroende kan ske på flera olika sätt och det är otroligt viktigt att varje enskild revisor förstår hur viktig den uppgiften är. Morgan och Hunt (1994) belyser god kommunikation som ett viktigt element i att skapa och förmedla förtroende. God kommunikation kan också skapa nära och goda relationer. God kommunikation behöver inte alltid innebära en regelbunden och intensiv kontakt mellan kund och revisor. Det är därför viktigt att revisorerna har förmågan att känna av kunden och vad kunden efterfrågar. I de fall där kunden inte uppskattar tät kontakt kan förtroendet för revisorn minska om detta ändå förekommer. En positiv förmågan hos revisorn är att kunna läsa av kunden och lägga sig på kundens nivå för att skapa förtroende.
Byrån kan vara behjälplig och underlätta för revisorn i sitt arbete. En av de större revisions- byråerna i vår studie upplyste oss om att de tillhandahåller riktlinjer för den enskilda revisorn om hur denna ska informera kunden om lagändringen. Vi upplever detta som ett positivt agerande, då byrån får vara med och informera kunden. Att som kund få information angående lagändringen från byrån istället för annan part såsom media tror vi kan påverka inställningen hos kunden. Vidare upplever vi att det tyder på ett gott självförtroende och kontroll över den kommande förändringen. Trots saknad av riktlinjer från byrån säger flera av revisorerna att de försöker beröra ämnet när de är i kontakt med kund. Vi anser att detta även kan upplevas som förtroendeingivande då revisorn är öppen och tydlig med förändringen. Samtliga respondenterna gav sken av ett lugn inför framtida förändringar.
Vi kan efter intervjuerna konstatera att man inte bara har förtroende för den enskilda revisorn, utan även gentemot system, begrepp och varumärken. Även revisionsbyrån som varumärke påverkar förtroende. Ett välkänt och positivt förknippat varumärke kan automatiskt skapa förtroende för revisorn som representerar den byrån. Trots att detta förekommer anser vi att ansvaret fortfarande ligger på individnivå eftersom revisorn är den som ständigt måste arbeta för att bibehålla och utveckla förtroendet. Att förlita sig på byråns redan inarbetade förtroende anser vi är ett felaktigt tankesätt då förtroende måste underhållas. Både Gummesson (2002) och Grönroos (1990) bekräftar detta. De klarlägger det faktum att den enskilda revisorn skall vara ansiktet utåt gentemot kund samt agera marknadsförare åt den byrå de representerar. Vi tycker att det ska ligga i byråns intresse att
få revisorerna att förstå att en del i deras yrkesroll innebär att marknadsföra sig själv, byrån och tjänsten.
Morgan och Hunt (1994) och Johansson och Baldvinsdottir (2006) talar om integritet och trovärdighet i förhållande till förtroende (Johansson & Baldvinsdottir, 2006, hämtad ur Johanson et al., 2006). Att skapa mycket goda relationer till kund och samtidigt bibehålla integritet är en balansgång. Vi upplever att revisorerna ställs inför problem då de måste lyckas balansera den goda relationen med integritet och trovärdighet för sitt yrke, för att inte förlora förtroende hos kunden.
Genom att belysa förtroende från ett nytt perspektiv, påträffade vi en negativ aspekt av förtroende. I en mycket nära relation där det förekommer ett starkt ömsesidigt förtroende kan revisorn ur ögonen på utomstående part upplevas som oprofessionell och icke förtroendeingivande. Det finns risk för att institutioner och andra parter som står utanför relationen upplever att revisorn missköter sig i rollen som oberoende revisor. Om så är fallet kan revisorn förlora förtroendet hos institutioner och andra intressenter. Rauyruen et al. (2009) menar att förtroende är viktigt för lönsamma relationer och vi anser att revisionerna måste sträva efter att inte bara ha ett starkt förtroende hos kund utan även hos institutioner och samtliga parter revisorns nätverk.
Efter vår studie kan vi konstatera att nätverk har en betydande roll för både de mindre och större byråerna. Vi kan även fastslå en skillnad då de mindre byråerna upplever nätverk som mycket värdefullt för att kunna ta hjälp utifrån av specialister inom olika områden. De större byråerna upplever att de har tillräcklig kompetens inom organisationen och vi uppfattar det som att de främst använder sig av nätverk för att skapa relationer.
Vi har genomgående under denna studie diskuterat kring vikten av goda relationer och att bygga förtroende i revisorns arbete. Hur stor effekt relationsmarknadsföring och revisorernas arbete kring förtroende kommer ha på revisionsbranschen är fortfarande ovisst. Förtroende är grunden i revisorns arbete men hur revisionsbyråerna kommer klara anpassningen till en efterfrågestyrd revisionstjänst beror även på andra faktorer. Vi tror att faktorer såsom; kundkrets, var i landet de har sin verksamhet och vilka tjänster som efterfrågas av kunden, kommer vara avgörande för gott resultat. Vissa av de avgörande faktorerna kommer ligga utanför revisionsbyråns kontroll. I dessa fall blir engagemang i kunden både i arbete och på ett personligt plan än viktigare och kan skapa goda förutsättningar och konkurrensfördelar inför ett slopande av revisionsplikten.
6 Slutsats
I detta avslutande kapitel presenterar studiens slutsatser. Slutsatsen är baserad på problemformuleringarna och med hjälp av dessa har vi besvarat vårt syfte.
Svaren på vår problemformulering pekar på följande resultat. Vid ett slopande av revisions- plikten kan revisorn skapa konkurrensfördelar med hjälp av relationsmarknadsföring. Genom relationsmarknadsföring ökar möjligheten till att bli kundens första alternativ vid alla typer av problem. Revisionen har utvecklats för att skapa förtroende för företag i samhället och förtroende är därmed grundstenen i revisorns arbete. Det är viktigt att revisorn värna om detta förtroende.
Hur förändras revisorns roll vid ett slopande av revisionsplikten?
Vi drar slutsatsen att revisorns roll kommer att förändras vid ett slopande av revisions- plikten på flera olika sätt. Egenskaper som vi tror kommer att bli allt viktigare i revisorns roll är social kompetens, förmåga att kommunicera samt att vara förtroendegivande. En revisor som kan hantera detta kommer att skapa goda relationer vilket kommer att fungera som en konkurrensfördel vid ett avskaffade av revisionsplikten. I och med detta blir det tydligt att den enskilda revisorn har det främsta ansvaret för relationsskapande.
Vår studie tyder på att revisionsmarknaden kommer att förändras efter ett slopande av revisionsplikten, revisorerna måste då vara rustade för att utveckla sina tjänster. Idag är revisorn både kontrollant och rådgivare och vi ser ett behov av att branschen fortsätter utvecklas för att i framtiden kunna erbjuda en helhetslösning till kund. Genom att erbjuda kunden detta blir revisorn kundens första alternativ, vilket stärker banden mellan kund och revisor. Vi tror att det även i framtiden kommer att finnas ett fortsatt behov för en kvalitetsstämpel vilket revisionen i allra högsta grad är.
Vi kan även se att revisionen uppfattas otydlig. Vid ett slopande av revisionsplikten kommer det krävas att revisionsbyråerna och revisorerna arbetar tillsammans och mer målinriktat för att tydliggöra och frambringa värdet av revision. Vidare kan vi konkludera att revisorerna kommer att behöva inta en tydligare roll som marknadsförare av revisions- tjänsten inför ett slopande av revisionsplikten.
Kommer revisorerna att behöva utöka sitt arbete med relationsmarknadsföring i framtiden?
Under intervjuerna upptäckte vi snabbt att relationer var otroligt viktigt i revisorernas arbete. Vi kan idag se att relationsmarknadsföring och revision går hand i hand och att revisorerna använder sig av relationer och relationsfrämjande aktiviteter i sitt arbete. Dock kan vi dra slutsatsen att behovet av ytterligare relationsmarknadsföringsåtgärder kommer att öka i samband med en lagändring. Tjänsten kommer att bli efterfrågestyrd och relations- marknadsföring kommer att vara en avgörande faktor för hur kunden kommer att uppleva relationen till revisorn och kundvärdet av tjänsten.
Genom att använda sig av relationsmarknadsföring för att kommunicera ut det faktiska kundvärdet av tjänsten, kommer revisionsbranschen kunna öka intresset för frivillig revision. Även att relationsmarknadsföring är ett nytt begrepp för revisorerna, så tillämpas innehållet av begreppet som en naturlig del av deras dagliga arbete. En utmaning för revisorerna blir att hitta en balansgång mellan paradoxen att skapa nära relationer och samtidigt var oberoende. Revisorns arbete med relationsmarknadsföring är idag styrt av lagar och regler.
Vad har förtroendet för betydelse för revisorn och revisionen?
Vi ser förtroende som grunden i revision och i revisorns arbete. Vid ett avskaffande av revisionsplikten är det viktigt att kunderna känner förtroende för sin revisor. Än viktigare är att samhället i stort känner förtroende för revisorskåren. I dagens granskningssamhälle sätts stor tilltro till revisorns arbete och revisionen ses som nödvändig för ett fungerande samhälle och värderas högt. Kvarstår detta faktum kommer företag fortsätta att anlita revisorn och känna trygghet i att en oberoende part har granskat den ekonomiska informationen trots att det inte är lagstadgat.