5.5.1 Vilken dokumentation görs?
När eleverna startar i den särskilda undervisningsgruppen får pedagog E tillgång till elevens åtgärdsprogram och IUP. Det är dock inte alltid så att det följer med åtgärdsprogram, det beror på vem som tidigare haft ansvar för eleven. Även åtgärdsprogrammets kvalitativa innehåll varierar beroende på vem som fyllt i det, menar pedagog E. Dom åtgärdsprogram som följer med eleven är avslutande åtgärdsprogram, alltså inget aktuellt program som beskriver vad eleven behöver hjälp med när han eller hon startar i den särskilda undervisningsgruppen. För närvarande arbetar pedagogerna i de båda su-grupperna med att få de arbetslag som ansöker om plats för sina elever i su-grupperna att dokumentera vad det är de vill att deras elever ska få hjälp med. Pedagog E har också möjlighet att kontakta skolsköterskan för att få ta del av eventuella andra dokument som handlar om eleven.
När eleven gått en tid i su gruppen fyller pedagog E i ett nytt åtgärdsprogram och kompletterar elevens IUP. Den dagliga verksamheten dokumenteras i en loggbok som används vid samtal med eleven och dess föräldrar. Loggboken följer inte med eleven när den slutar i su-gruppen utan den är ett arbetsmaterial för pedagog E. Det finns inget dokument där det står klart angivet vad som krävs för att eleven ska kunna återgå till sin ordinarie klass.
Vid minst två tillfällen per termin har man utvecklingssamtal då åtgärdsprogram och IUP ses över. Pedagog E kan förutom telefonsamtal även kommunicera med föräldrarna via en kontaktbok som alla elever har. Kontakten med föräldrarna ser lite olika ut beroende på hur intresserade föräldrarna är av att ha kontakt.
När eleven kommer till den särskilda undervisningsgruppen är den enligt pedagog E oftast inte medveten om varför den ska börja i su-gruppen. Genom samtal försöker pedagog E få eleven att förstå varför den är där och medvetandegöra vad som krävs för att kunna vara i en vanlig klass, både kunskapsmässigt och socialt.
44 Pedagog E menar att föräldrarna i början är allmänt uppgivna och negativa men att de efter ett tag verkar kunna se det positiva med placeringen. Pedagog E tror att många föräldrar inte kunnat ta till sig anledningen till att deras barn blivit placerad i en su- grupp, de befinner sig oftast i ett underläge i till exempel en elev hälso konferens. Det blir su pedagogernas uppgift att dels få föräldrarna att kunna se det positiva i en särskild undervisningsgrupps placering och dels få dem att förstå vad som krävs av deras barn för att de ska kunna återvända till en vanlig klass. Det tar enligt pedagog E oftast lång tid.
5.5.2 Bedömningskriterier för en elevs återgång till sin ordinarie klass
I skolans specialteam, där su-gruppernas pedagoger, en specialpedagog och en representant från ledningen ingår, tas eleverna upp regelbundet och diskuteras men det är pedagogerna i de särskilda undervisningsgrupperna som bedömer om eleven är redo att gå tillbaks till en vanlig klass. Specialpedagogen kan testa eleven rent kunskapsmässigt om pedagogerna i su-gruppen känner sig osäkra. Pedagog E menar att det är lättare att bedöma beteendeproblem än kunskapsmässig problematik. Om placeringen haft sin grund i beteendeproblem ser man om eleven själv fått insikt i sitt problem och skaffat sig redskap för att handskas med sin problematik. När det gäller kunskapsmässig problematik är det enligt pedagog E svårare att göra en bedömning eftersom dessa elever verkar komma allt längre efter sina jämnåriga kamrater. För närvarande arbetar man för att su-grupperna på sikt ska bli mer homogena, vad det gäller placeringsgrunden.
Vi i arbetslaget vill försöka ha grupperna mer uppdelade så att dom eleverna som har kunskapsmässiga problem är för sig och att dom som har mer beteende problematik är för sig. (Pedagog E)
Förutom att pedagog E har möjlighet att diskutera en elev med pedagogen i den andra su-gruppen så kan hon vända sig till skolans specialpedagog som dock inte känner eleven. Det finns inga skrivna eller uttalade bedömningskriterier som gäller alla elever. Elevens LUS bedömning (Läs Utvecklings Schema) kan enligt pedagog E ge en vink om huruvida den kan anses klara av arbetet i en vanlig klass.
5.5.3 Hur ser processen ut då en elev ska återgå till sin ordinarie klass?
Tidigare har det på skolan varit så att eleverna i den särskilda undervisningsgruppen i princip inte har återvänt till en vanlig klass. Eleverna har inte haft någon klasstillhörighet under tiden de vistats i su-gruppen. Det är enligt pedagog E först under den senaste tiden som eleverna har fått en klasstillhörighet och därmed varit aktuella för en återgång.
Av tradition har det varit så att eleverna oftast inte har haft någon återgång till sina hemklasser utan vi har jobbat mycket med att försöka få kollegiet och ledningen att förstå att bara för att man börjar här så är det inte för resten av tiden på skolan. (Pedagog E)
Tidigare har alltså eleverna i su-grupperna inte haft någon kontakt med någon annan lärare än pedagogerna i su-grupperna och ej heller med någon vanlig klass. Därmed har återgången enligt pedagog E försvårats. Pedagog E menar att pedagogerna i de båda su- grupperna har fått arbeta hårt för att få till stånd en förändring, framför allt med inställningen hos kollegerna och hos ledningen till eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna. Numera är alla elever i su-grupperna klassplacerade, enligt pedagog E.
Med de elever som har kommit tillbaks till en vanlig klass så har man börjat med ett enstaka ämne och försökt där. Det har då nästan uteslutande handlat om ett praktiskt estetiskt ämne. Eleven har enligt pedagog E haft störst möjlighet att lyckas där. Eleven har fått ett schema över vilka tider han eller hon ska gå till den vanliga klassen, pedagog E menar att det är viktigt med en tydlig struktur och god framförhållning för eleven. Någon från su gruppen har följt med eleven de första lektionerna. Efter lektionerna förs ett samtal med den inblandade pedagogen, eleven är inte med vid dessa samtal. Pedagog E anser att dessa samtal borde vara mer innehållsrika och att hon borde delge mer av sin kunskap om eleven. Anledningen till att så inte är fallet handlar enligt pedagog E om tidsbrist men också att det kan vara känsligt att tala om för en kollega hur denna bör förhålla sig till en elev. Pedagog E menar att hennes tidigare relation till aktuell pedagog i mångt och mycket styr vad hon kan säga och vad hon inte kan säga i ett sådant samtal. Samtal med eleven om lektionstillfällena förs vid senare tillfällen. När man ser att det fungerar med ett ämne utökar man antalet ämnen och tillfällen tills eleven är helt
46 tillbaks i sin klass. Enligt pedagog E tar denna process ett par månader, men det kan ta längre tid.
Pedagog E menar att inställningen hos de pedagoger eleven ska träffa i återgångsprocessen är av avgörande betydelse för hur det kommer att gå för eleven. Mottagandet är viktigt. Hennes egen roll är att framför allt ge stöd åt eleven under denna tid då mycket förändras i elevens vardag.
5.5.4 Samarbetet mellan särskild undervisningslärare, mentor och föräldrar
Mentorns inställning är viktig när det gäller samarbetet under återgångsprocessen. Med en intresserad mentor som verkar bry sig om eleven går det enligt pedagog E mycket smidigare. Ett problem som pedagog E ser när det gäller samarbetet med berörda pedagoger är att det rent schematekniskt är svårt att finna tider då man kan träffas och diskutera de aktuella eleverna. Pedagog E menar att kollegerna rent allmänt på skolan oftast inte ser den utveckling som eleven gjort utan fokuserar allt för mycket på det som eleven inte kan.
Kontakten med föräldrarna förändras inte nämnvärt under återgångsprocessen, men pedagog E har en känsla om att det är en glädjande tid för föräldrarna och att man förmodligen i hemmet diskuterar skolan mer än normalt.
5.5.5 Vilken roll har ledningen under återgångsprocessen?
Kontakten med skolledningen sker framför allt i spec.teamet, som träffas cirka fyra gånger per termin. Då tar man upp vilka elever som är aktuella för återgång och vilka ämnen det handlar om. Tidigare diskuterade man vilken klass som kunde vara lämplig för eleven att återgå till, vilket skedde i en elev hälso konferens eftersom eleverna skulle skrivas in i en ny klass. Ledningen kan numera ibland skynda på återgången eftersom det finns fler elever i behov av en plats i en su-grupp än vad det finns platser i su- grupperna. Pedagog E menar att det är olyckligt men anser sig inte ha så mycket att sätta emot i en sådan diskussion.
Jag hade precis en elev som började i vanlig klass och samma vecka får jag en ny elev. Gruppen hinner inte andas lite… jag ser det som att det är svårt att få förståelse för hur det är att jobba här. (Pedagog E)
Ledningen är mest aktiv när det gäller en elevs placering i någon av su-grupperna.