5.2.1 Vilken dokumentation görs?
När eleven kommer till resursskolan så har personalen där tillgång till åtgärdsprogram och resultaten från de nationella proven. Det är enligt pedagog B vanligt att denna dokumentation inte kommer till resursskolan i tid och ibland inte kommer alls, trots påpekanden. När det gäller åtgärdsprogrammen är det stor skillnad i kvalitet när det gäller innehållet i dessa. Stadsdelens skolor har inte ett enhetligt åtgärdsprogram och kunskapen om hur man fyller i dem varierar stort mellan olika skolor och pedagoger. I realiteten blir det oftast resursskolans personal som får bena ut vad eleven egentligen behöver hjälp med. Enligt pedagog B går då värdefull tid förlorad. Vid en inledande kontakt med elevens mentor försöker man reda ut vad som krävs för att eleven ska kunna gå tillbaks till sin klass, men detta dokumenteras inte. På denna punkt resonerar pedagog B med sig själv och menar att om man hade dokumenterat det som kommit fram under samtalet med mentorn, och gjort tydliga formuleringar tillsammans, så kunde en sådan dokumentation användas som bedömningsinstrument vid återgången. Enligt pedagog B arbetar man intensivt med åtgärdsprogram när väl eleven kommit till resursskolan. Man jobbar i perioder på fyra till fem veckor och utvärderar sedan elevens resultat utifrån det upprättade åtgärdsprogrammet. IUP kommer förmodligen att ersätta åtgärdsprogrammet på sikt men pedagog B menar att det fortfarande är för nytt för att de olika skolorna ska ha börjat använda det. Det är viktigt att resursskolan och hemskolan använder samma typ av dokumentation – inte minst med tanke på återgången.
Det här ska inte vara något annorlunda, det ska inte vara något som folk inte känner igen. (Pedagog B)
I åtgärdsprogrammen som resursskolan upprättar går det att utläsa vad som krävs för att eleven ska kunna återgå till sin vanliga klass. Ju längre eleven hunnit i processen desto tydligare blir det i åtgärdsprogrammet, menar pedagog B. För vissa elever har man på resursskolan loggböcker, som är tillgängliga för eleverna att titta i. Vissa elever tar dessutom hem dessa och visar för föräldrarna för påskrift.
34 När det gäller elevernas medvetenhet om sin skolsituation kan det enligt pedagog B se väldigt olika ut. Man arbetar mycket med att eleverna ska kunna sätta ord på vad dom kan och vad dom inte kan, om man kan se sina egna brister så blir det enligt detta resonemang tydligare för eleven vad som krävs för att kunna gå tillbaks till sin vanliga klass.
Pedagog B menar att föräldrarna förmodligen är mer medvetna om sitt barns skolsituation än vad barnet själv är. Men det är inte alltid föräldrarna och personalen på resursskolan har samma bild av vad en lyckad skolgång är. Det krävs mycket jobb med att hitta gemensamma ord, ofta med hjälp av tolk eftersom många av resursskolans elever har ett annat modersmål än svenska, för att beskriva vad en lyckad skolgång är, anser pedagog B. Pedagog B har någon form av kontakt med sina elevers föräldrar minst en gång i veckan.
5.2.2 Bedömningskriterier för en elevs återgång till sin ordinarie klass
Pedagog B menar att det är pedagogerna på resursskolan som avgör när eleven är redo att börja gå tillbaks till sin vanliga klass. Eleven och föräldrarna kan också vara med i en diskussion om återgången men det är pedagogerna som avgör när det är dags att starta återgångsprocessen. Tiden är ingen egentlig faktor som man tar hänsyn till, placeringen är inte tidsbestämd, däremot kan det enligt pedagog B vara så att hemskolan tycker att det har gått för kort tid och att eleven därmed inte är mogen för en återgång. Pedagog B har ingen klar uppfattning om varför hemskolorna ibland har denna uppfattning men han antyder att det snarare är så att hemskolan inte är redo än att det skulle handla om att eleven inte är redo.
Det man tittar mest på när det gäller att avgöra om eleven är redo eller inte är hur eleven tagit till sig det man jobbat med, framförallt när det gäller konflikthantering, men det kan också handla om att eleven ska ha nått upp till en viss kunskapsnivå. Ibland kan det även vara så, menar pedagog B, att en elev visat stort intresse av att få pröva någon lektion och man låter honom då få försöka – går det bra så fortsätter processen.
5.2.3 Hur ser processen ut då en elev ska återgå till sin ordinarie klass?
Tidigare var det så att pedagogerna följde med eleverna när de skulle pröva att ha enstaka lektioner i sina klasser. Resursskolans pedagoger förde då samtal med
hemskolans pedagoger om hur man bäst anpassar undervisningen och klassrumsmiljön så att det fungerar på bästa sätt för den aktuella eleven. Det var många gånger så att hemskolan inte var redo att ta emot eleven och resursskolan kunde då erbjuda hjälp. Även eleven kunde vara med i dessa samtal, när det gällde hur eleven ska förhålla sig till sin hemskola. Pedagog B menar att detta samarbete fungerade mycket bra med många pedagoger, men allt för många var inte villiga att ta till sig detta stöd. Nu arbetar resursskolan inte längre på detta sätt, vilket pedagog B beklagar. Han tror att anledningen till detta förändrade arbetssätt dels handlar om att hemskolorna vill ha tillgång till en förvaringsplats där besvärliga eleverna kan placeras under längre tid dels att det handlar om att resursskolans pedagoger ibland sågs som ett irritationsmoment som ifrågasatte allt för mycket ute på skolorna. Det hade förmodligen underlättat om resursskolan haft ett tydligare mandat från den aktuella skolans ledning, tror pedagog B.
Nu arbetar resursskolan mycket med att eleverna ska marknadsföra sig själva, t.ex. kunna presentera sig för en okänd lärare och förklara varför han/hon ska vara med på lektionen. Man startar med ett ämne och om det fungerar så blir det fler och fler lektioner i detta ämne och så småningom fler ämnen tills eleven är tillbaks på full tid. Det kan enligt pedagog B ta allt från ett par månader till flera månader. Det är också viktigt att det finns en person på hemskolan som eleven kan gå till när det inte fungerar, det behöver inte vara mentorn. Det kan ibland vara svårt att hitta en sådan person, framför allt när det handlar om en elev som precis börjat högstadiet eftersom den kanske inte känner någon alls på skolan.
Kravet på återgång har enligt pedagog B minskat från hans chef den senaste tiden. Pedagog B tror att det har att göra med att många skolor vill ha en plats att placera elever som dom inte tror sig kunna klara av, även efter en tids placering i resursskolan. Allt för många elever kommer inte tillbaks till sin ordinarie klass. Pedagog B menar att det finns tillräcklig kunskap på hemskolorna om hur man bäst möter elever i behov av särskilt stöd men att man är dålig på att sprida denna kunskap till alla.
5.2.4 Samarbetet mellan särskild undervisningslärare, mentor och föräldrar
När eleven börjar på resursskolan hålls en tjänstemannakonferens där alla inblandade parter är med. Det handlar då om elevens mentor, hemskolan rektor, kurator och skolpsykolog om dessa varit inblandade och ibland personal från BUP. I praktiken är
36 det ofta svårt att få till stånd en sådan konferens eftersom det ska fungera tidsmässigt för alla inblandade parter. Under elevens vistelse i resursskolan ska elevens mentor besöka sin elev regelbundet och informera om vad som sker i klassen och på skolan. Detta fungerar oftast bra när det finns en kontakt mellan eleven och mentorn sen tidigare. Det ser enligt pedagog B väldigt olika ut hur ofta mentorn besöker sin elev, intresset från mentorn varierar. Mentorns viktigaste uppgift är dock att förbereda elevens ordinarie klass på att eleven kommer tillbaks. Det är också mentorn, med rektorns hjälp, som informerar andra berörda pedagoger om elevens återgång.
Samarbetet med elevens föräldrar ser ungefär likadant ut under hela elevens vistelse i resursskolan. Det sker någon form av kontakt minst en gång i veckan.
5.2.5 Vilken roll har ledningen under återgångsprocessen?
Ledningen informeras löpande om elevernas skolgång men det är som tidigare nämnts pedagogerna som avgör när en elev är redo att gå tillbaks till sin hemskola. Däremot är det ledningen som avgör om elevens anpassade studiegång, eleverna i resursskolan har alltid en anpassad studiegång, ska vara kvar eller tas bort under återgångsprocessen. Ledningen har enligt pedagog B inte en speciellt aktiv roll i återgångsprocessen men det har funnits fall då resursskolans ledning beslutat att skjuta upp en aktuell återgång, det har då handlat om att resursskolans ledning ansett att eleven får ett bättre stöd på resursskolan än i sin hemskola.