Pedagogernas självförtroende kring ämnet

I studiens empiri framgår det av samtliga pedagoger att varje pedagogs förhållningssätt präglas av deras tidigare livserfarenheter. Genom sina livserfarenheter får de med sig en styrka i sina samtal om döden med barnen, och de känner sig trygga i hur samtalen kan hanteras. De valde att se sina tidigare, tragiska, erfarenheter som kunskaper som de bar med sig. Detta skiljer sig från vad som framkom i flera studiers resultat som redovisats under avsnittet tidigare forskning. I både Potts (2013) och Alisics (2012) studier

beskrivs det hur deras deltagare kände en osäkerhet kring hur barnen i trauma eller sorg skulle bemötas för att få optimalt stöd, vilket alltså inga av pedagogerna i vår studie uttryckte någon osäkerhet kring. Även Brouskeli (2014) hävdar att de blivande förskollärarna i hennes studie uttryckte en osäkerhet kring ämnet. Hälften av hennes deltagare ansåg att de inte behövde förbereda barnen för olika framtida livshändelser såsom till exempel döden och sjukdomar. I vår empiri fann vi det motsatta resultatet, då pedagogerna gärna uppmärksammar döden i vardagen. En pedagog menar att det blir fel om döden “bara plockas fram när någon har dött.” För att barnen ska få möjlighet att etablera en stabilitet och trygghet till döden måste döden uppmärksammas i vardagen, menar pedagogen. Brouskelis (2014) resultat skiljer sig därmed från vårt resultat.

6.1.2 Uppdraget i förskolan

Vi nämner i inledningen att Läroplanen för förskolan (Lpfö 2018) går att koppla till vår studie, då ett av målen som beskrivs i styrdokumentet handlar om att barnen ska få förutsättningar att bland annat få reflektera och ta ställningar till livsfrågor i vardagen. I empirin nämner de flesta pedagoger att döden är något som talas om på barnens

initiativ, det är inget som i förväg planeras av pedagogerna som undervisning. Även Vlok och de Witt (2012) kunde i sin studie se att pedagogerna inte talade om döden i utbildande syfte med barnen. Går det att säga att Läroplansmålet angående livsfrågor uppnås inom den aktuella förskolan? Trots att pedagogerna inte talar om döden utifrån planerade undervisningstillfällen? Vår tolkning är att döden är något som barnen ges möjlighet att reflektera över i den spontana verksamheten på förskolan. Vi tolkar även

42

pedagogerna som mycket lyhörda för barnen, vilket innebär att de hela tiden försöker att fånga barnens funderingar och lyfta dessa. Det blir dock svårt för oss att säga om målet uppnås eller ej, då vi inte varit ute och observerat i verksamheten. Vidare står det inte specifikt i målet att det är ämnet döden som ska uppmärksammas, utan det är just livsfrågor som benämns. Pedagogerna arbetar kanske på ett annat sätt när det gäller andra livsfrågor? Vi tolkar därför Läroplansmålet som tvetydigt, då det inte går att utläsa vad som specifikt menas med livsfrågor. Det går inte heller att utläsa hur pedagogerna ska arbeta med målet. Detta kan leda till att vissa pedagoger arbetar med det utifrån planerad undervisning, medan vissa andra pedagoger (som till exempel pedagogerna i vår studie) väljer att uppmärksamma det spontant i vardagen.

6.2 Metoddiskussion

Vi anser att den kvalitativa intervjumetoden har varit lämplig för vår studie, eftersom vårt syfte var att undersöka hur ett urval pedagoger talar om ämnet döden i förskolan. Däremot kunde våra resultat inte ses som generella, då metoden endast utgick från den kvalitativa intervjun. Hade studien utgått ifrån både kvalitativa och kvantitativa

metoder, såsom intervjuer kompletterade med enkäter som besvaras av ett större antal deltagare, hade resultatet kanske kunnat bidra till mer generella slutsatser.

En annan kritisk reflektion kring vår metod var att vi endast intervjuade fem kvinnliga pedagoger. Kanske hade svaren blivit annorlunda om även manliga pedagoger hade intervjuats? Även intervjuer med fler pedagoger hade möjligtvis kunnat bidra till ett bredare material med fler infallsvinklar. Dock ansåg vi att fem intervjuer var tillräckligt med tanke på vår begränsade tidsaspekt. Då samtliga av våra intervjuer pågick i 30–45 minuter fanns det inte utrymme i tidsplaneringen för att genomföra ytterligare

intervjuer, och vi ansåg att vi trots detta fick ett rikt och fördjupat material att arbeta med. Det går även att diskutera vår ovana vid att utföra intervjuer, och möjligheten finns att en mer erfaren intervjuare hade kunnat få ett ännu rikare material.

Även vårt urval av pedagoger kan ses utifrån en kritisk aspekt, då vi valde att

genomföra samtliga intervjuer inom samma verksamhet. Ifall det hade funnits utrymme för det i tidsplaneringen hade det varit intressant att genomföra intervjuerna på två olika förskolor. På så sätt hade pedagogernas svar på de olika förskolorna kunnat jämföras

43

med varandra. Har pedagogerna olika åsikter beroende på vilken förskola de arbetar på? Förskolan som vi genomförde våra intervjuer var belägen i ett medelklassområde, kanske har detta påverkat studiens resultat? Ifall intervjuer hade genomförts på både denna förskolan och på en förskola med andra förutsättningar, hade vi kunnat undersöka om förskolans område har betydelse för pedagogernas svar.

6.3 Studiens yrkesrelevans

Det första som visar på vår studies relevans är bristen på tidigare forskning kring ämnet, som vi har uppmärksammat flera gånger i denna studie. Vi anser även att vår studie är relevant för förskolläraryrket då den har en tydlig koppling till Läroplanen för förskolan (Lpfö 2018), som vi beskrivit både i inledningen och diskuterat ovan i

diskussionsavsnittet. Genom vår studie har vi förstått vikten av ett omsorgsetiskt bemötande vid arbetet med ämnet döden i förskolan, då Noddings (2002; 2012; 2013; 2015) omsorgsetiska begrepp med fördel kan användas vid samtal om ämnet döden. Vi har även förstått utifrån vårt empiriska material att vi i våra samtal om ämnet döden kan hänvisa till våra egna erfarenheter, och även se till att uppmärksamma döden i vardagen. Detta anser vi är en viktig lärdom både för oss själva som blivande förskollärare, men även för redan yrkesverksamma pedagoger.

I vår studie har vi dessutom belyst hur döden i dagens digitaliserade samhälle kan påverka barns tankar om döden. Raundalen och Schultz (2010) menar till exempel att barn genom media matas med föreställningar om att döden är våldsam och

skrämmande, vilket kan prägla barnens tankar om döden på ett negativt sätt. Det blir därför ännu mer centralt att pedagoger i dagens förskola faktiskt själva tar initiativ till att samtala om döden med barnen i barngruppen, men även att de tar sig tiden till att bemöta barnens olika tankar och funderingar om döden.

6.4 Vidare forskning

Genom vår studie har vi fått en uppfattning om hur ämnet döden och barns funderingar kring döden ses ur ett pedagogperspektiv. Om ytterligare en studie skulle genomföras hade det varit intressant att undersöka barnens perspektiv på döden. Vi som blivande förskollärare anser att en sådan studie hade kunnat bidra till en ökad kunskap kring

44

barnens tankar och funderingar om döden. Genom den kunskapen hade det kunnat skapas ytterligare förståelse för hur vi skulle arbeta med ämnet döden i förskolan.

En aspekt som har uppmärksammats mycket genom denna studie är döden i media, som blir alltmer aktuell i dagens digitaliserade samhälle. En specifik inriktning kan därför vara att undersöka barns perspektiv på den fiktiva döden. Hur ser barn på den fiktiva döden och den verkliga döden? Ser barnen på döden som något som endast är våldsamt och skrämmande? Eller kan barnen även ha tankar om att döden kan leda till något så magiskt som Nangijala?

45

7. Referenser

Alisic, Eva (2012). Teachers’ Perspectives on Providing Support to Children after Trauma: A Qualitative Study. School Psychology Quarterly, 27(1), pp. 51–59.

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Alvesson, Mats (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. 1. uppl. Malmö: Liber.

Bergman, Ann-Sofie & Hanson, Elizabeth (2014). Barn som anhöriga när en förälder

avlider: en kunskapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn. Kalmar: Nationellt

kompetenscentrum anhöriga.

Brouskeli, Vasiliki (2014). Introducing Life Events in Preschool Education: Future Educators’ Attitudes and Perceptions. Journal of Education for Teaching: International

Research and Pedagogy, 40(4), pp. 431–433.

Colnerud, Gunnel (2006). Nel Noddings och omsorgsetiken. Utbildning & Demokrati, (1), p. 33–41.

Ellneby, Ylva & Von Hilgers, Barbro (2010). Att samtala med barn: genom att lyssna

med fyra öron. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

Hellberg, Anna (2017). Traumamedvetenhet i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Hellberg, Anna (2018). När krisen drabbar förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Holm, Ulla M. (1993). Modrande och praxis. En feministfilosofisk undersökning. Göteborg: Daidalos AB.

46

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.

Lee, Joo Ok, Lee, Joohi & Moon, Sung Seek (2009). Exploring Children’s

Understanding of Death Concepts. Asia Pacific Journal of Education, 29(2), pp. 251– 264.

Lindgren, Astrid (2013). Bröderna Lejonhjärta. 12. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Läroplan för förskolan, Lpfö 18. (2018). Skolverket. Tillgänglig på internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001 (Hämtad 2019-04-14).

Löfdahl, Annica (2014). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. 2. uppl. Stockholm Liber.

Noddings, Nel (2002). Starting at home: caring and social policy. Berkeley, Calif.: University of California Press.

Noddings, Nel (2012). The Language of Care Ethics. Knowledge Quest, 40(5), pp. 52– 56.

Noddings, Nel (2013). Caring: a relational approach to ethics & moral education. 2nd edition. Berkeley, California: University of California Press.

Noddings, Nel (2015). Philosophy of education. Fourth edition. Boulder, CO: Westview Press.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:

47

Potts, Shirley (2013). Least Said, Soonest Mended?: Responses of Primary School Teachers to the Perceived Support Needs of Bereaved Children. Journal of Early

Childhood Research, 11(2), pp. 95–107.

Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon (2010). Kan vi prata med barn om allt?: de

svåra samtalen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i

kvalitativ forskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Stone, Lynda. (2018). Nel Noddings: Courageous Philosopher and Reformer. High

School Journal, 101(2), pp. 100–107.

UNICEF (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad 2019-04-22).

Vetenskapsrådet [Ny, rev. utg.] (2017). God forskningssed. Stockholm:

Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god- forskningssed/ (Hämtad 2019-04-26).

Vlok, Milandre & de Witt, Marike W. (2012). Naive Theory of Biology: The Pre- School Child’s Explanation of Death. Early Child Development and Care, 182(12), pp. 1645–1659.

48

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Bilaga 1

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Hej! Vi, Emelie Pettersson och Elin Johannesson, är studenter på

förskollärarutbildningen på Malmö universitet. Vi går nu termin 6 och tar examen i januari 2020.

I denna termin går vi kursen Examensarbete i fördjupningsämne (15 högskolepoäng). Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger talar med barnen i förskolan om ämnet döden. För att kunna undersöka detta har vi tänkt utföra intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan.

Materialinsamlingen kommer att ske med hjälp av ljudupptagning samt

fältanteckningar. Ljudupptagningen kommer att spelas in via Malmö universitets tekniska utrustning. Våra privata mobiltelefoner kommer inte att användas. Det

insamlade materialet kommer endast att behandlas av oss studenter, men handledare och examinator kan begära tillgång till det. Vi kommer att fråga hur många yrkesverksamma år du har som pedagog, men förövrigt kommer vi inte att samla in några

personuppgifter.

Allt insamlat material och personuppgifter lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet och samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet.

Vårt arbete kommer att utgå ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf), vilket kortfattat innebär att:

- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15

högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP

49

Student 1 underskrift och namnförtydligande:

Student 2 underskrift och namnförtydligande:

Kontaktuppgifter till student 1: Kontaktuppgifter till student 2:

Ansvarig handledare på Malmö universitet: Gun Persson

Kursansvarig på Malmö universitet: Sara Berglund

Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mah.se

50

Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter

Personuppgiftsansvarig Malmö universitet

Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.

Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinations- situationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets förskollärarutbildning.

Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i

utbildningssyfte inom ramen för Förskolärarprogrammet vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.

Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd

kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i

dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar

personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.

51

Samtycke

Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av

personuppgifter.

Underskrift: ………

Namnförtydligande: ………