Pedagogers syn på hur den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan kan formas

I våra forskningsfrågor framstår framförallt materialet som ett dominerande inslag. Det berättas om att materialet kan utmana barnen i deras könsroller, hur förskollärarna placerar materialet i verksamheten samt att barnen ska kunna flytta runt materialet. Häikiö (2007) beskriver hur pedagoger kan arbeta med materialet för att utforma miljön på förskolan utifrån en Reggio Emiliapeda-gogik, där det ska finnas en variation av material som utforskas med hjälp av sinnena. Några informanter berättar hur de inspireras av Reggio Emilia och miljön som den tredje pedagogen, men att det tyvärr inte finns lokaler som ger möjlighet till att exempelvis bygga upp en ateljé. Vi tolkar informanternas svar med frågan om en ateljé behövs då man utgår från begreppet miljön som den tredje pedagogen? Ett medvetet tänk kring miljön i förskolan anser vi är något som bör eftersträvas och att detta kan möjliggöras med ett tänk utifrån begrep-pet miljön som den tredje pedagogen. När informanterna beskriver hur de ar-betar med att forma miljön framkommer även att samtliga utgår från barnens intresse och hur de arbetar utifrån ett barnperspektiv. Ett talande exempel är det citat där informanten beskriver hur de brukar gå ner på knä för att komma ner i barnens höjd och på ett så konkret sätt som möjligt, se ur ett barnperspek-tiv. Utgångspunkten för hur fenomenet uppfattas är varje enskild informants livsvärld, vilka erfarenheter och tolkningar de själva gör kring fenomenet. Vi ser att pedagogernas uppfattningar kring fenomenet liknar varandra vilket rör sig bort från Dahlgren & Johanssons (2019) beskrivning av metodansatsen fe-nomenografi, där de uttrycker att ansatsen inte syftar till de likheter som finns mellan uppfattningarna utan till de variationer vi kunde se.

6.1.3 Vilka möjligheter har pedagoger att utforma inomhusmiljön i förskolan

Dessa begränsningar beskrivs inom tre kategorier: ekonomi, tid och befintliga lokaler. Begränsningarna kan kopplas till Eriksson Bergström (2013), där re-sultatet av hennes forskning visar på hur pedagogerna känner sig begränsade då de utformar inomhusmiljön utifrån lokalernas begränsningar. Björklid (2005) beskriver det beteendereglerande rummet som vi även kopplar till in-formanternas tankar kring hur de känner sig begränsade i förskolan på grund av de befintliga lokalerna. Beroende på vilken förskola man arbetar på har man olika förutsättningar för hur lokalerna är utformade, exempelvis om man arbe-tar på en nybyggd förskola där lokalerna är utformade för ett pedagogiskt syfte eller om man arbetar på en förskola som inte är anpassad för detta, till exempel en gammal slöjdsal. Flertalet informanter berättade hur de upplevde att tids-brist påverkar möjligheterna för utformningen av inomhusmiljön. Några ex-empel på detta är citat där informanterna uttrycker att de tar av sin egen tid efter arbetstid. Informanterna berättade även att tiden är en ständig påminnelse till vad de inte hinner med i utformningen, den tiden ska hinnas med till annat exempelvis tid i barngrupp och planering.

Vidare beskriver informanterna bristen på ekonomi och vilka konsekvenser det har för dem i verksamheten. Det framkommer i resultatet exempel på sådana konsekvenser där informanterna beskriver att bristen på god ekonomi kan leda till bland annat att barnens behov inte kan tillgodoses utifrån det material som de visar intresse för. Pedagogerna lyfter den tredje begränsningen vi kunde se i vårt resultat utifrån vilka möjligheter de har att utforma inomhusmiljön. Fler-talet informanter beskrev hur de befintliga lokalerna inte kan påverkas i den utsträckning som önskas. Citat som visar på detta beskrivs genom att det mesta av materialet är flyttbart men att själva rummen ej går att påverka. Vi kopplar pedagogernas attityder gällande detta till förskolans befintliga läroplan (Skol-verket, 2018) där barnens behov och utveckling ligger som grund för hur för-skolans miljöer ska vara utformade. Informanternas tankegångar och önsk-ningar kring utformningen av miljön blir en kollision till det som läroplanen visar, då de befintliga lokalerna, ekonomi samt tiden står som hinder.

6.1.4 Vilka möjligheter har pedagoger att påverka inköpen av material

I vårt resultat kan vi se att pedagogerna uttrycker både möjligheter och be-gränsningar i hur de kan påverka inköpen av material på deras avdelning.

Samtliga informanter berättar om den summa pengar som förskolorna varje år blir tilldelad av kommunen, för att sedan bestämma i arbetslaget hur de ska använda sig av pengarna. De möjligheter informanterna beskriver visar att de anser sig ha större påverkan på exempelvis förbrukningsmaterial som pennor och papper. Enligt Björklid (2005) är det skapande/pedagogiska materialet vanligast på förskolan och beskrivs i exemplen lera, kritor, pennor och papper.

I vår tolkning finner vi i informanternas svar att anledningen till varför för-brukningsmaterial är vanligast på förskolor kan kopplas till ekonomin, då det är billigare att köpa in. De begränsningar som informanterna beskriver i inkö-pet av materialet syftar till, framförallt till de digitala verktygen som kräver en större inköpskostnad jämfört med förbrukningsmaterialet.

6.1.5 Pedagogers uppfattningar kring materialet på avdelningen

Ett resultat som framkommit är att informanterna utgår från barnens intresse i arbetet med materialet på förskolan samt att pedagogerna har en önskan om att materialet ska passa majoriteten av barnen. Tarr (2001) nämner hur en speciellt utbildad konstpedagog: en atelierista inom Reggio Emiliapedagogiken kan bi-dra med att skapa miljöer där det finns plats för barnen att unbi-dra, vara nyfikna och ge uttryck för sina idéer, där barnens intresse ligger i fokus. Genom att tillföra material där barnen ges möjligheter att lära sig hur de använder olika tekniker i en ateljé, till exempel hur de blandar olika färger eller hur de håller i en pensel, så ges de möjlighet att fysiskt arbeta med materialet. Björklid (2005) beskriver att det i barns lärprocesser handlar om att barnen ska ges möjlighet att vara fysisk aktiv för att de på detta sätt ska kunna ges utrymme

i färgordning. Alnervik & Alnervik (2017) förklarar hur pedagogerna på Hal-lonEtt arbetar med att verksamheten ska vara estetiskt tilltalande, vilket kan kopplas till de svar vi fick i vår studie. Den önskan pedagogerna har att arbeta mer med materialets estetiska utformning begränsas utifrån ekonomin. Vår tolkning är att det behövs exempelvis mer ekonomi samt mer utbildad personal inom de estetiska ämnena.

6.1.6 Barns inflytande vid val av material

Studiens resultat visar att barns intressen tas i beaktande vid inköp av nytt material. Dock beskriver flertalet informanter att barnen har ett inflytande men att de inte rent praktiskt får välja och vraka ur beställnings katalogerna. Björ-klid (2005) beskriver att förskolans fysiska miljö ska vara inspirerande och byggas upp utifrån barns intresse och vilket material de är intresserade av att utforska. I och med detta ges barnen möjligheter till en praktisk verksamhet.

Vi kopplar även resultatet till Signerts (2012) beskrivning av Montessoripeda-gogikens fokus som handlar om att material och miljö ska ske i ett samspel mellan barnen och material. Det är pedagogernas uppgift att utforma en inom-husmiljö där barnen själva kan styra sitt eget lärande.

I vår studie framkommer ett svar som skiljer sig från resten angående frågan som kopplas till att barnens önskningar kring material inte kan tillgodoses då pedagoger anser att detta material inte hör hemma på förskolan. Ett citat som visar på detta är när informanten beskriver att barnen fick frågan vilket material de ville ha på avdelningen, svaret blev då att barnen önskade en tv och tv-spel.

Vår tolkning av detta resultat är att en tv och tv-spel inte anses som pedagogiskt material i förskolan vilket innebär att barns önskningar inte tas i beaktning.

6.1.7 Miljön ska inspirera barn att utforska omvärlden

I vår studie framkommer ett resultat som visar att barnen på egen hand ska ha möjlighet att utforska omvärlden samt att materialet på förskolan ska finnas lättillgängligt för dem. I resultatet visade det sig att informanternas tolkningar

kring begreppet omvärld beskrivs som ett stort och svårt område. Björklid (2005) har i sin forskning studerat rummen och dess betydelse, där handlingens rum beskriver vilken tillgång barnen har till det material som finns på försko-lan, där en integrerad miljö syftar till att det mesta finns i närheten. Informan-ternas tolkningar kring fenomenet gav svar som visade att viljan fanns att ar-beta med material som är på barnens nivå, exempelvis i skaparrummet, med hyllor i barnens nivå där de själva kan ha möjlighet att plocka fram bland annat färg och penslar. I studiens resultat framgår även barnens möjligheter att få leka ostört som en betydelsefull aspekt till att kunna utforska omvärlden. Vi kopplar dessa tankar till Björklids (2005) beskrivning i utformningen av den fysiska miljön på förskolan, där hon nämner vikten av att barnen ska få leka ostört och ges möjlighet att styra över sig egna lek och materialet som de an-vänder sig av. Att den ostörda leken står i fokus i informanternas berättelser, uppfattar vi som att barn behöver få leka själva och lära av varandra. Barns lek anser vi emellanåt ska få vara fri från vuxenstyrda eller planerade lärsituat-ioner, där kommunikationen och barns samspel sker på deras villkor.

6.1.8 Förskolans utformning av inomhusmiljön för att stödja barns lek, lärande och kommunikation

I svaret på våra forskningsfrågor framstår framförallt materialet och barnens intresse som ett dominerande inslag. Det berättas återigen att barnen ska få leka ostört utan de vuxnas tillsyn, detta är något kan sättas i relation till det sociala rummet där olika processer som exempelvis lek sker i en social ram (Björklid, 2005). Informanterna berättar att det är deras uppgift att tillföra material till barnens lek för att den ska kunna vidareutvecklas. En av informanterna beskri-ver hur de arbetar med att tillföra material till barnens lek utifrån det som de visar intresse för, exempelvis visade barnen på avdelningen ett stort intresse av att bygga kojor och att pedagogerna utmanande barnen i deras lek genom att tillföra nytt material, i form av kartonger till “kojleken”. Björklid (2005) lyfter

svaren från pedagogerna, att då de tillför material till barnens lek skapar de förutsättningar för barnen att utveckla deras lek, lärande och kommunikation.

En av informanterna beskriver att när de tillför nytt material till barnens lek så kan detta resultera i att de också kommunicerar mer med varandra och att det i sin tur leder till att barn utvecklar en språkmedvetenhet.

Vi kopplar informanternas svar till förskolans utformning av inomhusmiljö ge-nom Tarrs (2001) beskrivning och tankar kring Reggio Emilia och miljön som den tredje pedagogen, där placering av materialet är noggrant eftertänkt. Samt-liga pedagoger beskriver hur de strävar efter att forma den pedagogiska inom-husmiljön på förskolan, där materialet och barns intresse är två tydliga huvud-drag. Vi kopplar även detta till Signerts (2012) beskrivning av Montessoripe-dagogiken som handlar om att anpassa miljön efter barns behov. Några exem-pel på hur man kan anpassa inomhusmiljön i förskolan till barns behov är stolar och bord på deras nivå. Anledningen till varför miljön ska vara anpassad för barnen beskriver Signert (2012) ska vara så att de kan klara av en vardag på förskolan på egen hand, utan den vuxnes hjälp.