Vår studie syftar till att belysa hur pedagoger ser på den pedagogiska inom-husmiljön i förskolan samt att undersöka hur pedagoger tänker att de skulle
vilja och strävar efter att forma miljön. Forskningens resultat besvarar studi-ens syfte genom att resultatet visar hur pedagogerna aktivt arbetar med den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan utifrån de svar vi fick på intervjufrå-gorna. Utifrån svaren beskriver informanterna att de har ett medvetet tänk kring hur inomhusmiljön på förskolan påverkar barnen samt att arbetet med den pedagogiska miljön är en ständig pågående process. Kärnan i resultatet syftar till barns intresse och materialets betydelse, där ekonomi, tid och loka-ler ses som hinder för att uppnå önskan om hur den pedagogiska inomhusmil-jön bör vara utformad.
Förhoppningsvis kan vår undersökning bidra till förskollärarprofessionen med en förståelse kring hur informanterna utifrån sina svar beskriver att den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan bör vara utformad efter barnens in-tresse och den aktuella barngruppen. Kanske bidrar vår undersökning även till en förståelse kring materialets betydelse och hur det påverkar barnens lä-rande och utveckling i förskolan.
Till en början var tanken att undersöka den estetiska miljön i förskolan kopp-lat till vilken påverkan den har på barnen, men vi märkte tidigt att detta om-råde skulle bli svårt att forska kring då det estetiska omom-rådet blev för stort. I och med detta fick vi tänka om och insåg att den pedagogiska inomhusmil-jöns betydelse blev mer relevant att utforska. Något som vi också diskuterat är att, då vår studie diskuterar samt beskriver hur man arbetar inom Reggio Emiliapedagogiken kunde vi ha intervjuat pedagoger som arbetar inom dessa förskolor för att få en djupare inblick i den specifika verksamheten.
Hade vi fått möjligheten att forska vidare inom området skulle vi fokuserat mer på barnen och miljön utifrån deras perspektiv, genom exempelvis obser-vationer som ett komplement. Anledningen till varför vi skulle valt att forska
syn på den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan. Genom att forska vidare inom området kanske även barns perspektiv kan uppmärksammas ytterligare.
REFERENSER
Ahlquist, E-M., Gustasson, C. & Gynther, P. (2011). Montessoripedagogik i dåtid och samtid. I A. Forssell (Red.), Boken om pedagogerna (6 uppl., ss. 197–217). Liber.
Alnervik, K. & Alnervik, P. (2017). Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lä-rande i förskolan. (Första upplagan). Liber.
Asplund Carlsson, M. (2015). Kommunikation och metakommunikation i förskolan. I I. Engdahl. & E. Ärlemalm-Hagsér (red.), Att bli förskollä-rare: mångfacetterad komplexitet. (1. uppl., ss.204 - 208). Liber.
Back, C. & Berterö, C. (2019). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fe-jes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. (3uppl., ss.165–
178). Liber.
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om sam-spelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Myndig-heten för skolutveckling.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärar-studenter. (1. uppl.). Studentlitteratur.
Dahlberg, G & Åsén, G. (2011). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filo-sofin i Reggio Emilia. I A. Forssell (Red.), Boken om pedagogerna (6 uppl., ss. 238–263). Liber.
Dahlgren, L, O. & Johansson, K. (2019). Fenomenografi. I A. Fejes & R.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., & Wehner-Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära. (2. [rev.] uppl.). Liber.
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2015). Att bli förskollärare:
mångfacetterad komplexitet. (1. uppl.). Liber.
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger: om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö (Doktorsavhandling).
Umeå universitet.
https://www.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:613213/FULLTEXT01.pdf
Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys.
I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. (3uppl., ss.16–43). Liber.
Hammarström-Lewenhagen, B. (2016). Förskolans århundrade: pedagogiska nyckeltexter om förskolans framväxt och idéarv. (1. uppl.). Gleerups Utbildning.
Häikiö, T. (2007). Barns estetiska läroprocesser. Atelierista i förskola och skola (Doktorsavhandling). Göteborgs universitet.
https://gup.ub.gu.se/file/207079
Lindgren, T. (2015). Bland dokumentationer, reflektioner och teoretiska vis-ioner: idéer och diskurser om hur barn skapar mening i förskolan (Doktorsavhandling). Malmö högskola, Fakulteten för lärande och sam-hälle. http://hdl.handle.net/2043/18606
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt.
I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1uppl., ss.32–43). Liber.
Løkken, G. (2006). Toddlaren som kroppssubjekt. I G. Løkken, S. Haugen &
M. Röthle (red.), Småbarnspedagogik: fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. (1. uppl., ss.27–40.). Liber.
Mahn, H. (1999). Vygotsky's methodological contribution to sociocultural theory. Remedial and Special education, 20(6), 341–350.
https://doi.org/10.1177/074193259902000607
Melker, K. (2019). Planering och genomförande av undervisning i försko-lan–exemplen teknik och bildskapande (Licentiatuppsats). Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/63031
Pramling, N. (2015). Liksom, som om och som är. I I. Engdahl. & E. Är-lemalm-Hagsér (red.), Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexi-tet. (1. uppl., ss.216–219). Liber.
Pramling Samuelsson, I. & Williams, P. (2015). Varför barns perspektiv är viktiga i yrkesprofessionen. I I. Engdahl. & E. Ärlemalm-Hagsér (red.), Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. (1. uppl., ss.
16–20). Liber.
Signert, K. (2012). Variation och invarians i Maria Montessoris sinnesträ-nande materiel (Doktorsavhandling). Göteborgs universitet.
https://montessorisallskapetmer.files.wordpress.com/2010/06/kerstin-signert2012.pdf
Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken (Licentiatupp-sats). Malmö högskola.
http://muep.mau.se/bit-stream/handle/2043/11603/2043_11603%20Skans.pdf?sequence=2&is
Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. I A. Fors-sell (Red.), Boken om pedagogerna (& uppl., ss. 153–177). Liber.
Tarr, P. (2001). Aesthetic codes in early childhood classrooms: What art edu-cators can learn from Reggio Emilia. Art Education, 54(3), 33–39.
https://doi.org/10.2307/3193922
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Vetenskapsrådet.
Wendell, H. (2014). A Reggio-inspired music atelier: Opening the door be-tween visual arts and music. Early Childhood Education Journal, 42(4), 287–294. https://doi.org/10.1007/s10643-013-0610-9
BILAGOR
Bilaga 1
Intervjufrågor – Fysiska inomhusmiljön i förskolan
1. Hur gammal är du?
2. Vad har du för utbildning?
3. Hur länge har du arbetat i den här verksamheten?
4. Hur ser du på den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lä-rande?
5. Kan du berätta hur ni tänker när ni utformade den fysiska inomhus-miljön på avdelningen?
6. Vilka möjligheter har du som förskollärare/barnskötare att påverka ut-formningen av den fysiska inomhusmiljön?
7. Finns det något i inomhusmiljön som du skulle vilja förändra? Hur då?
8. Hur tänker du att inomhusmiljön på förskolan kan vara/se ut för att in-spirera barnen till att utforska omvärlden?
9. Hur tänker du att förskolans inomhusmiljö kan vara/se ut för att stödja barnens lek, lärande och kommunikation?
10. Har ni möjlighet att bestämma vilket material avdelningen ska köpa in?
11. Hur tänker ni när ni skaffade materialet på avdelningen?
12. Vilken tillgång har barnen till de rum och det material som finns på förskolan?
13. Har barnen fått vara med att påverka valet av material?
14. Är ni nöjda med materialet? Är det något ni saknar?
15. Är det något mer du vill tillägga?
Bilaga 2
Informationsbrev
Information om studien: Betydelsen av den pedagogiska inomhus-miljön i förskolan
Hej!
Vi heter Elinore Einarsson och Sara Ludvigsson och studerar på Karlstads universitet och ska nu skriva vårt examensarbete. Ämnet som vi valt att stu-dera handlar om betydelsen av den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan och syftet med vårt arbete är att ta reda på hur du som förskollärare/ barnskö-tare ser på den pedagogiska inomhusmiljön. Därför skulle vi vilja intervjua dig som är förskollärare/ barnskötare i den dagliga verksamheten. Intervju-erna kommer ta 20–30 min/person. Du kommer att få ett mejl med några tider och du väljer en av dessa tider eller föreslår en annan tid som passar dig. Där-efter får du en Zoom länk som du bara klickar på. Vi kommer att använda oss av ljudinspelning via en diktafon.
För att vi ska kunna göra denna undersökning och intervjua dig, så behöver vi få din signatur på den bifogade samtyckesblanketten, se sida 2. Personuppgif-terna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehö-riga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsats-arbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studiere-gister för att sedan förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventu-ella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att
invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på̊
Karlstads universitet är dpo@kau.se.
Kontaktuppgifter
Har du några funderingar eller frågor? Hör gärna av dig till oss, via telefon eller mejl:
Mobil: Elinore Einarsson 0767807457, Sara Ludvigsson 0738011778 Mejl: Elinore Einarsson: elineina100@kau.se, Sara Ludvigsson:
saraludv02@kau.se
Handledare: Lektor och ämnesföreträdare i konst och bildgestaltning, Cecilia Parsberg
Handledare mejl: Cecilia.Parsberg@kau.se
Med vänlig hälsning, Elinore Einarsson och Sara Ludvigsson
Bilaga 3
Samtyckesblankett
Samtycke till att delta i studien:
Betydelsen av den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan av-bryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
………
Underskrift
……… ………
Namnförtydligande Ort och datum
Kontaktuppgifter
Namn: Elinore Einarsson och Sara Ludvigsson Mejl: elineina100@kau.se, saraludv02@kau.se
Handledare: Lektor och ämnesföreträdare i konst och bildgestaltning, Cecilia Parsberg
Handledare Mejl: Cecilia.Parsberg@kau.se