Förskollärare A, säger i intervjun att den pedagogiska dokumentationen har en stor betydelse för att barnen ska känna sig delaktiga i verksamheten. Det är viktigt att pedagogen vågar stå för något, att visa en stolthet för barnens lärande. Att man har en tydlighet när man skriver ner tankar och mål. ”Genom dokumentationen synliggörs barnet och med den värdegrunden ger
vi barnet ett verktyg i kommunikationen med oss, med de andra barnen och med föräldrarna.” I det pågående temaarbete utgår jag från dokumentationen, berättar A. Barnen
kan på så sätt presentera sin tankar för varandra. Här är det viktigt att inte värdera barnens feedback, utan bekräfta att vi tänker olika. Se till att lyfta respekten och att det finns en tillåtande miljö för olika tankar.
Förskollärare B, som arbetar med de yngre barnen, säger i intervjun att bilden är viktig. Bilderna ska sitta långt ner, vara tillgängliga, stora laminerade bilder som de kan plocka ner
och smaka på. ”Barnen ska kunna berätta för de vuxna om sin dag med hjälp av
dokumentationen”. Den pedagogiska dokumentationen är betydelsefull för att föräldrarna ska
kunna följa arbetet som ständigt pågår.
När jag filmar förskollärarna fotograferar de med digitalkamera de arbete som pågår för att använda i sin dokumentation. De äldre barnen är delaktiga och tar själv kort, de tar också del i skrivandet och hur dokumentationen sätts upp och presenteras. A påminner dem alla om att visa föräldrarna när de kommer hämtar.
B låter också de två treåriga flickorna sätta upp sin dokumentation och reflekterar tillsammans med dem om vad gjort och påminner dem att berätta och visa för sina föräldrar och kompisarna vad de gjort.
I båda gruppdiskussionerna tas upp tankar kring dokumentation. De som arbetar med de yngre barnen diskuterar hur man kan gå vidare med en dokumentation som båda förskolorna gjort kring barnets dag. Båda förskolorna har fotograferat ett barns dag, föräldrarna har lånat hem kameran för att komplettera med bilder hemifrån. Detta är ett sätt att synliggöra barnen för varandra. Bilderna har satts upp i en händelsekedja. Tillvägagångssättet har sedan skilt sig åt. Förskolan där B arbetar har låtit barnet välja två kamrater som de har berättat om bilderna för. Det är bara bilderna på det barnet som är aktuellt som sitter uppe. Därefter har barnet tillverkat en Här-är-jag låda där bilderna lagts. Funderingarna nu under gruppdiskussionen är, hur går vi vidare? B:s förslag är att leka bilderna, titta här i Erikas låda, titta här sitter du och äter frukost hemma, ska vi leka frukost hemma hos dig. B:s syfte är att dokumentationen också ska vara levande och användas i olika sammanhang.
De som arbetar med de äldre barnen diskuterar hur man får dokumentationen att bli meningsfull för alla. En förskollärare från den andra förskolan uttrycker det såhär; ”När man
kollar på dokumentationen här hos er är den övergripande känslan jag får, här är någon som lyssnar på barnen och de får uttrycka sina åsikter och man får tycka vad man tycker. Försöka förklara det och problematisera det och så byta åsikt. Man får lov... alltså, det man märker väldigt tydligt när man läser dokumentationen. Känna trygghet i sin identitet, som en tyckande, tänkande människa. Det tycker jag är jättehäftigt att se.”
Både föräldrarna som jag intervjuade och de som svarade på enkäten lyfter hur viktig dokumentationen är i kommunikationen med de egna barnen och med personalen. De lyfter också hur viktig dokumentationen är för att de ska känna sig delaktiga i förskolans
verksamhet. En av föräldrarna som jag intervjuade säger, ”Genom dokumentationen har jag
en bra källa till att prata med mina barn. Genom er dokumentation kan jag se samband i leken här hemma.” Den andre föräldern som jag intervjuade lyfter att hon känner sig
delaktig, ”framförallt genom er jättefina dokumentation som jag jättegärna står och tittar på.
Och er dokumentation ger mig tillgång till alla barns tankar, inte bara mina barn. Dokumentationen visar att mina barn blir lyssnade på och synliggjorda”.
I alla enkätsvaren lyfts dokumentationen som viktig både i kommunikationen med de egna barnen och i att känna sig delaktiga i verksamheten. En förälder svarar; ”Genom
dokumentationen ser vi föräldrar hur temat skapar en stolthet hos barnen. De har något spännande att berätta för oss och vi kan bygga vidare på deras tankar och frågor.”
Under min undersökningsperiod användes dessutom A:s grupps arbete och dokumentation till en utställning på Blodcentralen i Helsingborg. Barnen hade haft många tankar och funderingar kring blod som de ritat och skrivit om. Vissa frågor fann de inget svar på och bestämde då sig för att skicka brev med frågorna till två föräldrar som är läkare. De tyckte att barnen hade så många bra tankar att det kunde vara intressant för dem att besöka Blodcentralen. Barnens bilder sattes upp där innan besöket. Barnen fick otroligt mycket positiv respons av personalen för sina bilder och texter och de bad om att de skulle få låna bilderna ytterligare en tid.
5.2.1 Analys av pedagogisk dokumentation
Återigen får jag svar på några av mina frågeställningar under området pedagogisk dokumentation.
• Hur ger vi barnen möjlighet att kommunicera sina förväntningar om tema och arbetssätt – verktyg?
• Hur skapar vi förutsättningar för att barnen använder sig av varandras olika kompetenser och kunskaper?
• Hur gör vi föräldrarna delaktiga i temat?
Dokumentation handlar om att synliggöra praktiken. Dahlberg och Lenz Taguchi (1994), skriver att det är ett reflekterande förhållningssätt till praktiken och att syftet är att synliggöra dels barnens arbete och kunskapsskapande för barnen själva, deras föräldrar och samhället och dels för den forskande pedagogen. Genom att dokumentera, menar författarna, att man ökar sin medvetenhet om den egna praktiken och därmed kunna förändra och utveckla den.
För barnet kan dokumentationen också innebära att det ges en tydlig identitet. Författarna tar även upp att dokumentationen kan användas som ett synliggörande utåt mot offentligheten. ”Därigenom kan varje förskola och skola ges en offentlig röst och en synlig identitet. Detta är inte minst viktigt i samarbetet med föräldrarna.” (s.31)
När man, som A berättar, utgår från barnens dokumentation i ett temaarbete kan man säga att man med hjälp av dokumentationen ger barnen ett sammanhang och återger barnens egen röst till dem. Det här diskuterar Lenz Taguchi (2000) i termer av ”läsning”, via dokumentation blir barnet stöttat och kan utmanas att gå vidare i sitt tänkande och lärande. Eftersom man utgår från barnens egna tankekonstruktioner och uttryck skulle man kunna säga att arbetet utgår från barnen och leds vidare med utgångspunkt från deras läroprocesser. Barnen ges makt över sin läroprocess.
Lenz Taguchi tar även upp etiken kring barnens dokumentation. A lyfter svårigheten med att inte värdera, att skapa ett bra klimat i gruppen och att inte hamna i jämförandet. Lenz Taguchi skriver om att observationerna behöver behandlas varsamt och den sammanställda dokumentationen lyfta fram olika barn på ett sätt som man för stunden bedömer etiskt riktigt. Vidare skriver Lenz Taguchi att arbete med pedagogisk dokumentation gör en förskjutning i den inbyggda hierarkin mellan lärare/elev. ”Det visar att lärarens sätt att försöka förstå vad barnet gör på ett annat sätt än tidigare, kan innebära att både läraren och eleven blir positionerade på ett helt nytt sätt i förhållande till varandra.” (s.205)
Dahlberg, Moss och Pence (2003) skriver att pedagogisk dokumentation främst handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i det pedagogiska arbetet och vad barnet har för kapacitet för utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer. Det skriver att pedagogisk dokumentation är en social konstruktion där pedagoger genom det de väljer ut som värdefullt också är deltagande medkonstruktörer. ”När du dokumenterar konstruerar du en relation mellan dig själv som pedagog och det barn/de barn vilkas tänkande, tal och handlingar du dokumenterar. I den meningen kan dokumentationen som metod inte existera skild från din egen delaktighet i processen” (s. 219). Den här diskussionen förs i gruppdiskussionerna som jag deltar i. Dokumentationen representerar ett val, det vi inte väljer är också ett val.