5. RESULTAT & ANALYS
5.2 Den pedagogiska tanken med och i miljön
Utifrån frågeställning två intresserar vi oss för den pedagogiska tanken bakom de observerade miljöerna. Samt hur den eller de tankarna går att spåra i miljön. Nedan presenteras den pedagogiska tanken uppdelat på de olika rummen utifrån intervjuerna för att sedan följa upp med en analys och utdrag från observationerna.
5.2.1 Stora rummet
Intervjufråga: Vad är den pedagogiska tanken bakom den miljön vi observerat? Vad tänker ni att miljön ska bidra/uppmuntra barnen till?
Barnen har ju tyckt mycket om konstruktionslek på olika sätt som dels handlar om att sätta ihop grejer men som också kan bli en matematisk uppgift. Vi har även försökt att använda neutrala byggmaterial, att de inte blir styrda av att de bara kan bli en sak utan flera olika. Styrt tänker jag på färdiga legogubbar, prinsessor osv. Utan vi använder oss mycket av till exempel magnatiles och kaplastavar men även såklart lego - Förskollärare ett
I stora rummet sker mer en konkret lek än i hemmarummet och mycket fokus ligger på byggmaterial såsom lego osv. Förut var allt byggmaterial i vårt lilla rum som nu är bibliotek. Men det rummet blev för litet för allt byggmaterial och alla barn som ville leka med det -
Förskollärare två
Jag har tyckt tidigare att stora rummet är mer otydligt. Dels har man velat ha en stor yta för att kunna ha en samling där med stora grupper, rörelselekar, yoga mm. Sen har det väl blivit så att vi har sett att barnen tycker om att bygga mycket och då låtit det ta plats i två rum- kök och stora rummet - Förste förskollärare
Det som tydligt går att utläsa av förskollärarnas svar är att stora rummet är ett slags bygg- och konstruktionsrum. Sen kan vi dock förstå av svaren att den pedagogiska tanken/ planeringen av rummet inte från början har varit bygg- och konstruktion. Att det har blivit så tycks vara ett resultat av barnens intressen som har behövt mer yta än vad det förut hade. Kombinationen av att rummets fysiska yta, barngruppens omfång och deras ganska gemensamma intresse för byggmaterial gjorde att de förflyttade byggmaterialet till stora rummet. Men samtidigt som materialet förflyttades dit så behölls andra aktiviteter och material i rummet såsom yoga och samlingar. Förste förskolläraren beskriver hur hon alltid tyckt att det stora rummet är lite mer otydligt, hur man velat ha detta rummet som vad man kan tolka som ett “allt i allo rum” för lite större grupper och rörelselekar. Men att byggmaterialet fått flytta in där på grund av den större ytan och barnens stora intresse för byggmaterial. Om vi tolkar att utifrån vad barnen gör och utifrån vad förskollärarna mest uppfattar det stora rummets funktion som så är den pedagogiska tanken i nuläget bygg och konstruktion. Men också ett rum där man ska kunna utföra fysiska aktiviteter och ha samlingar.
Observation i storarummet: När jag kommer in i det stora rummet så leker cirka fem- sex barn under bordet. De pratar om sommarskuggan och tjuvar. Längre in i rummet står lego som barnen tycks använda som rekvisita i sin rollek där det beskrivs som “polisskepp” som ska fånga in tjuvarna. Det stora bordet i rummet fungerar som ett hemligt gömställe att komma undan tjuvarna och stolarna fungerar som grindar. Barnen pendlar mellan att befinna sig under bordet till att gå bort till legot och bygga fler polisskepp. Jag frågar barnen om de kan leka sin lek utan legot. Jag får som svar “ nej, hur ska vi då kunna göra polisskepp? Och hur ska vi då ta fast tjuvarna?” Förutom barnen som leker rollekar så sitter även ett barn ganska konstant under min observation och bygger med legot och samtalar lite för sig själv. Min tolkning är att hen bygger något slags torn.
Det som vi här kan utläsa från observationen är hur likt förskollärarna beskrev i intervjuerna att bygg- och konstruktionsmaterialet tycks ha en central roll i miljön. Vid en av observationerna kunde vi se hur barnen den mesta av tiden satt och bara byggde med legot för att skapa olika kreationer. Men vid denna observationen fungerar legot på helt
annat sätt, här är det rekvisita i en pågående rollek där det enligt barnen har en avgörande roll för leken. Om vi med hjälp av ANT analyserar och tolkar situationen så kan vi här identifiera aktörerna som barnen och aktanterna som legot, bordet och stolarna. Effekterna vi kan se är hur barnen som aktörer gör något med aktanterna men också hur aktanterna gör något med aktörerna. Precis som förskollärare ett beskrev i intervjun så har de tänkt kring att ha mer neutrala byggmaterial, vilket en här kan se en effekt av. Legot är enbart lösa bitar och utan färdiga konstruktioner eller bilder på hur barnen ska bygga. Ingen har i stunden sagt åt barnen hur eller vad de ska göra med legot, utan det som sker är att barnen sätter igång att bygga med legot för att sedan bestämma att det som skapats är ett polisskepp. Där och då fungerar inte längre materialet som enbart ett bygg- och konstruktionsmaterial utan blir till ett föremål som är av högsta betydelse för rolleken, dess utformning och liv. Agensen har här förändrats, från att vara ett bygg- och konstruktionsmaterial till att bli ett föremål som blir bärande i en pågående rollek. De effekterna vi kan se utifrån ANT är hur aktanternas agens förändras genom lekens gång, samt att materialet har olika agens i förhållande till olika aktörer. Något barn som inte riktigt deltar i rolleken sitter konstant och bygger med legot och leker för sig själv. Medans några barn enbart använder legot för att skapa rekvisita till rolleken. Det som går att utläsa är att barnen har olika associationer till materialet i stunden, att de tänker olika kring hur materialet ska användas eller vad man kan göra med det. Inget verkar vara rätt eller fel, men det syns tydligt att tolkningarna går isär. Vilket innebär att materialets användningsområde är stort. Samtidigt får vi också syn på hur bord och stolar används på annat sätt än det traditionella som vi är vana vid. Här befinner sig barnen under bordet och använder stolarna som grindar i deras lek.
Syftet och intentionen med att just sitta på stolar och äta vid ett bord kommer från en aktör som har påverkat materialets agens. Det är aktören som bestämt materialets syfte. Vilket gör att när vi ser barnen använda bordet och stolarna på annat sätt än det vi är har tänkt så tillrättavisar vi gärna till det tilltänkta syftet. Men när barnen i denna situationen till exempel använder stolarna som låtsasgrindar i sin lek så är det för dom lika verkligt som
riktiga grindar, och därmed syns barnens agens i deras egna innovativa användning av möblerna.
5.2.2 Hemmarummet
Denna del av analysen utgår från den insamlade empirin utav de tre observationer som tagit plats i hemmarummet. Även intervjumaterial med speciellt fokus på intervjufråga sex kommer att presenteras. I strävan efter en följsam läsning kommer först intervjumaterialet presenteras för att på så sätt fastställa vilken den pedagogiska tanken är med den observerade miljön för att övergå till att titta på hur detta kommuniceras i miljön med hjälp av utdrag från observation i hemmarummet.
Intervjufråga: Vad är den pedagogiska tanken bakom den miljön vi observerat? Vad tänker ni att miljön ska bidra/uppmuntra barnen till?
Tanken som finns där är ju att kunna ha fantasi och rollekar, sen just nu är det också ett inslag av tema rymden men tanken är inte att ändra lekformatet utan snarare erbjuda rymden som en alternativ skådeplats för rolleken - Förskollärare ett
Hemmarummet ska vara där lekar som bygger på rollek och fantasi som familjelekar osv får sitt utrymme - Förskollärare två
Innan rummet tog sin nuvarande form som hemmarummet tror jag inte det riktigt fanns en större medvetenhet kring rummets funktion utan det lekmaterial som fanns där var sådant som traditionellt går att hitta i en dockhörna. Men sen togs ju ett tydligt beslut av pedagogerna att ge rolleken sitt egna rum hemmarummet och efter det när rolleken fick mer utrymme så exploderade den också och tog nya kliv - Förste förskollärare
Det går att se hur samtliga svar lyfter upp rolleken som den lek rummet är tänkt att uppmuntra till. En av förskollärarna nämner att det nu också finns ett inslag från avdelningens tema i rummet men detta inslag är inte tänkt att konkurrera med rolleken utan istället är det menat att tillföra något till rolleken i form av en ny miljö och där temat rymden ska integreras. Nedans följs det upp med en observation i hemmarummet på samma tema som ovan intervju berör.
Barnen sitter vid ett dukat matbord och bestämmer sig för att de ska gå till affären för att handla kläder och förflyttar sig nu till utklädnadslådan. Under tiden som barnen prövar ut sina kläder utspelar följande samtal sig.
Barn ett: Jag är fattig under en kall vinter och du är min rika syster. Barn
två: Nej, jag är också fattig som du. Barn ett: Ja du är också fattig som jag. Barnen fortsätter att diskutera kläderna utifrån att de måste vara varma då det är en kall vinter, men då de också är fattiga måste kläderna vara slitna och gärna med hål i. Efterhand som leken får nya ting introducerade blir samtidigt en historia introducerad till leken eller en etablering av den verklighet leken befinner sig i. Några repliker som är exempel på detta är när barn ett byter en del av sin utklädnad och nu tar på sig en mantel och säger: Denna rocken har jag fått av farmor och den är jättegammal. Barn
två har hittat en axelväska som den kommenterar med: I denna väskan kan vi lägga saker i som vi inte vill att någon ska tjuva! Nu tar barn ett sin mantel som i leken är en rock och lägger denna över barn två samtidigt som barn ett säger: Ja och när dem onda kommer så kan jag gömma dig för nu är du osynlig.
Utifrån frågeställningen om hur den pedagogiska tanken kommuniceras till barnen kan vi genom observationen här se hur förskollärarnas vilja att uppmuntra till rollek utspelar sig via utklädnadskläder. Utifrån ANT kan vi här se på barnen som aktörer som tycks använda tinget för att konstruera sin lek, till exempel genom att gå till utklädnadshörnan, där det som barnet väljer att ta till sig beskriver och identifierar barnets karaktär och egenskaper. Som i detta fallet då barnet väljer ett varmare plagg då det är en kall vinter, men också ett plagg som ska se slitet och nött ut då barnets karaktär är en fattig person. Här syns hur klädesplagget gör något med barnet och dess lek då plaggets egenskaper blir bärande i uppbyggnaden utav leken, till exempel som när manteln kan täcka bägge barnen och därför också göra barnen osynliga i sin lek. Men då manteln är ett ting och därför ej besitter sin egna intention så är det i relation till aktörerna - som i detta fallet är de två barnen - som mantelns agens bestäms, vilket i denna situationen innebär magiska egenskaper, då barnen beskriver hur barnen kan bli osynliga med hjälp av mantelns krafter. Det som utifrån intervjuerna och observationerna går att utläsa är att rolleken har den centrala platsen i hemmarummet, däremot kan en utifrån förskollärare ett se hur temat rymden är tänkt att integreras i miljön och leken och inte på något sätt överta eller förändra den befintliga miljön.
Observation i hemmarummet: En pedagog startar en styrd lek om rymden som barnen lekt tidigare då denna lek kopplas till avdelningens tema. Leken innefattar en säng som är utrustad med barnvagnshjul fäst i en sänggavel, samt ett tangentbord som ligger uppställd mot väggen på en smal hylla bredvid sängen. Leken innefattar även kartong-kuber med utskurna hål som introduceras till mig av pedagogen som rymdhjälmar under samlingen som äger rum strax innan observationen påbörjas i valt rum.
Det som syns här är hur pedagogen startar upp en lek som innefattar temat rymden, där leken när pedagogen lämnar rummet fortsätter i samma tema. Det som däremot går att utläsa från de andra observationerna är hur temat rymden har uteblivit i leken och att sängen samt kartongkuberna istället fått nya och föränderliga roller gentemot vad de hade vid den första observationen. Detta visar på att agensen hela tiden är relationell. Detta då agensen från första början blev bestämd till temat rymden för att vid de andra två tillfällena inte ha en bestämd agens utan skapas utifrån situationen och barnen själva. Detta visar på att agensen hela tiden är föränderlig i förhållande till olika aktörer samt tid och rum.