Planering, introduktion och genomförande

När Ulla ska introducera sina elever i arbetssättet med lärstilar börjar hon med att prata om elevernas olikheter och de multipla intelligenserna. Sedan berättar hon en historia om en pojke som har något från varje intelligens. ”Därefter låter jag eleverna själva tänka efter vilka deras egna intelligenser är, vilket ju är själva budskapet.” Genom att låta eleverna få in tänket på sina olikheter anser hon att de får en förståelse för hur den egna lärstilen kan hjälpa dem i deras lärande. Samtidigt skapas en förståelse för att kamraterna kan lära med hjälp av en annan lärstil och denna mångfald bör lyftas fram som något positivt, betonar Ulla och förklarar att begreppet lärstilar handlar om att:

Varje individ har behov av, alla hjärnor är som våra fingeravtryck, vi är ju olika men sedan finns det ju vissa likheter, det här med analytiska och holistiska och biologiska. Vi måste få fram dom så att vi vet att så här är du just nu och sedan utvecklas man ju, vilket är ditt sätt att lära och vilka behov har du när du lär och hur kan vi utveckla det. (Ulla)

Ullas elever arbetar inte bara i ett klassrum utan flera, och här finns rikligt med material för skapande verksamhet men också litteratur, film, musik m.m. Undervisningen base- ras mycket på temaarbete där flera ämnen integreras på ett naturligt sätt. Eleverna kan välja att arbeta med något de är intresserade av t.ex drama, musik etc kopplat till temat vilket innebär att de får möjlighet att erövra kunskap på sitt eget sätt, förklarar Ulla.

Kerstin gav konkreta exempel på hur hon gör vid genomgångar där hela klassen är med. ”Först kanske jag ger informationen för de analytiska eleverna och då skriver jag tydligt och i punktform på ett linjerat blädderblock och sen gör jag en mindmap med bilder, gärna i färg, och stödord åt de holistiska eleverna.” Hon visar oss också hur hon har

anpassat sitt klassrum efter de behov och de olika lärstilar som finns bland hennes elever. För de taktila eleverna finns bl.a ”piggbollar” i en korg som de när som helst kan hämta och ”fingra på” medan de arbetar. Det finns en gungstol till de elever som be- höver rörelse när de t.ex ska läsa och de elever som behöver tystnad kan använda sig av hörlurar (bilaga 2). Hon anser att man inte kan arbeta med lärstilar om man inte noga tänker på klassrumsmiljöns betydelse vid elevernas inlärning. Sedan förklarar hon hur viktigt hon tycker att det är att synliggöra elevernas olika lärstilar i klassrummet med följande citat:

Det viktiga är här att lära varje barn sin egen lärstil så att dom sen vet hur dom ska lära in. Det gör dom när dom arbetar med det. Det påminner jag om hela tiden ’… du som behöver röra på dig tar det här golvspelet’. Hela tiden bekräftar jag dom. Jag sätter upp på väggen t.ex ett öra för de audi- tiva och sätter de barns namn under så att de tydligt ser vem som är auditiv. Är barnen flerkom- binationer står deras namn på fler sinnen t.ex hand för de taktila. Jag pratar hela tiden om varför vi gör så här. Att under huden har man dom här känselnerverna och när man berör dom så öppnar man upp till minnet så minns du det bättre och om du sen samtidigt när du är auditiv lyssnar på ett band så förstärker du din inlärning så ju fler starka sidor du använder desto starkare inlärning får du. (Kerstin)

Lina som lägger stor vikt vid det konkreta läromaterialet förklarar att hon gärna låter eleverna tillverka det material som de använder i sitt lärande eftersom hon anser att det gör dem delaktiga i sin egen lärandeprocess. Hon poängterar också betydelsen av att eleverna är aktiva vid genomgångar av något nytt. När det gäller klassrumsmiljön upp- ger Lina att eleverna kan välja mellan två olika klassrum. ”Det ena rummet är för dom elever som vill ha tyst omkring sig och det andra är anpassat för rörelse och samtal.” Anna å sin sida anser att det krävs en god planering av undervisningen och att denna sedan ska genomföras på ett sådant sätt att de elever som behöver god tid på sig med en uppgift ska få det och tid att reflektera över vad de gör, likaväl som att de elever som behöver utmaningar för att inte bli uttråkade, och i västra fall tappa lusten att lära, ska få sina behov tillgodosedda.

När man arbetar med individanpassad undervisning utgår man från där eleven kunskapsmässigt befinner sig och planerar undervisningen utifrån det. Läromedel /…/ och arbetsuppgifter är anpassade till den enskilde eleven och inte till en viss åldersgrupp. (Anna)

I Agnetas klassrum finns t.ex en vrå där eleverna kan dra sig undan och när det gäller ljus, ljud och möbler så kan de välja den plats i rummet som passar dem bäst vid olika tillfällen. Hon planerar ofta helt individuellt för sina elever och kan t.ex ha engelska två gånger på samma dag – en genomgång av text på morgonen och kompletterande aktivi- tet på eftermiddagen. Detta gör hon för att ta vara på elevernas koncentrationstoppar. Man kan introducera lärstilsarbetet för eleverna på olika sätt förklarar Agneta:

Men du kan välja bitar, du kan börja med holistiskt och analytiskt. Hur du lägger upp och förklarar det här med stödord och helhetsbilden med en mindmap och vad det är för skillnader och /…/ berätta för eleverna att så här tänker jag och ’har du lust att testa detta?’ Och jag förklarar för dom att det handlar om alla våra sinnen och därför vill jag att ni provat allt och så funderar ni under tiden vilket kändes bäst för dig. Med de större barnen måste du förklara vad du gör och varför du gör det och vad du har för mål med att du gör det. (Agneta)

Karin och Anette ser också skolmiljön på gymnasienivå som en viktig del av elevernas lärande. På deras skola finns många rum som är anpassade för olika aktiviteter såsom vilrum, datasalar och grupprum. Varje rum eller sal har en genomtänkt färgsättning och inredning som Anette menar ” ... syftar till att öka elevernas trivsel /…/ miljön omkring dom betyder mycket i lärandeprocessen”. Hur Karin tänker vid sin planering av under- visningen förklarar hon så här:

Varje vecka ger vi eleverna möjlighet att delta på en och samma föreläsning och undervisning fast vid två olika tillfällen. Jag menar då att några kan behöva gå på en morgonföreläsning medan andra kan behöva delta på en eftermiddagsföreläsning. Eleverna har olika koncentrationstoppar och det måste vi ta hänsyn till när vi planerar vår undersökning. De elever som är holistiska behöver arbeta i korta pass /…/ röra på sig lite, äta en frukt eller dricka. Och det fungerar bra tycker jag. (Karin)

Vi kan konstatera att de lärare som arbetar med elever i de yngre åldrarna ser material- tillverkningen och klassrumsmiljöns betydelse som en viktig del av lärandeprocessen. Detta framkom inte lika starkt i vårt intervjuresultat från Karin och Anette som arbetar med de äldre eleverna. Anledningen till att det är så, tror vi kan vara att Karins och Anettes elever inte har något ”fast” klassrum att dagligen vistas i. Istället lyfte Karin och Anette fram helheten av skolans miljö med variation av färger, rum och inredning. I Kerstins, Linas, Agnetas och Ullas respektive klassrum uppmärksammade vi att dessa anpassats efter elevernas behov och stimulans av sinnena. Därav drar vi slutsatsen att samtliga lärare anser skolmiljöns betydelse som en viktig faktor i arbetet med lärstilar.

Detta kopplar vi till att lärarna använder sig av The Dunn & Dunn Learning Style Model (Boström, 2004) där miljön är en av de faktorer som påverkar inlärning. Alla lärarna använde sig av begreppen analytisk och holistisk vilket innebär att de har kun- skap om hjärnans betydelse för inlärning. Enligt Jensen (1997) sker inlärning genom att olika mönster och nervbanor i hjärnan integrerar med varandra vilket i sin tur först och främst är beroende av i vilken miljö och på vilket sätt hjärnan får stimulans. Detta anser vi att de intervjuade lärarna tar hänsyn till i sin undervisning med hjälp av lärstilar.

Enligt vår uppfattning är Ullas tillvägagångssätt att medvetandegöra eleverna om sin egen individuella lärstil ett bra sätt att lyfta fram deras olikheter som något positivt. När hon använder sig av Gardners teorier (1998) om de multipla intelligenserna, vilken ut- går från att alla människor är begåvade men på olika sätt, anser vi att hon tydliggör för eleverna att deras olikheter också är deras styrkor. Samtliga intervjuade lärare anser att eleverna ska vara aktiva vid genomgångar av ny information och känna delaktighet i sitt lärande. Denna inställning till lärandeprocessen anser vi är i linje med Piagets (1973) teori att eleverna genom egna handlingar och erfarenheter erövrar sina kunskaper.