Samverkan med föräldrar

Ulla, Lina, Kerstin, Agneta och Anna berättar att det är en nödvändig förutsättning att involvera föräldrarna i sina barns olika lärstilar för att barnen ska kunna nå bästa resul- tat. Anna problematiserar och beskriver föräldrarnas delaktighet tydligt i följande citat:

Jag brukar säga att vi måste utbilda föräldrarna i samma takt som eleverna, annars tror föräldrarna att det är något nytt vi håller på med, att vi experimenterar med deras barn och det är det värsta vi kan göra - då vill de ha det som de själva hade det när de gick i skolan, sedan får deras egen skol- gång ha varit hur bedrövlig som helst. Det vi känner igen inger trygghet - så enkelt är det - det handlar i det här fallet endast om det och har inget som helst med kvalitet att göra. Föräldrarna är viktiga och besitter kunskap om sina barn (våra elever) som vi inte kan få någon annanstans ifrån därför är det otroligt viktigt att samarbeta med dem. Det står också klart och tydligt i läroplanen att vi har ett gemensamt ansvar - skolan, vårdnadshavaren och eleven. Läs läroplanen för föräldrarna, tala med dem hur viktiga de är för att deras barn ska lyckas och skolan kan inte trolla men till- sammans ska vi skapa bästa möjliga förutsättningar. (Anna)

Innan Kerstin tar emot en klass håller hon ett föräldramöte där hon informerar om lär- stilar. Vid ett senare tillfälle under terminen håller hon en mindre föreläsning om lär- stilar. Då berättar hon för föräldrarna att hon gör en lärstilsanalys enligt LSA-modellen på alla barnen. Denna ser hon som en viktig del i utvecklingssamtalet med föräldrarna. Hon anser att det har stor betydelse att ständigt ha föräldrarna med sig i arbetet bl.a för att de då får möjlighet att hjälpa sina barn att göra läxorna på sitt bästa sätt. Det sist- nämnda är också Agnetas erfarenhet ”Att involvera föräldrarna i sina barns olika lär- stilar är nödvändigt för att nå bästa resultat”. Men hon betonar att det kan vara klokt att gå varsamt fram.

Det kan också minska på antalet konflikter i hemmen när det gäller t.ex läxläsning men även annat. Den bästa utvärderingen är när jag möter föräldrar som säger att ’jag tyckte visserligen att det lät knäppt när du pratade om det men jag tänkte att vi får väl prova det också, och det har fungerat bra. Nu gör han/hon sina läxor i sängen på kvällen och utan tjat. När jag väl såg att det fungerade så fick jag ju ändra på mitt sätt att se på det’. I föräldrarollen måste de få stöd eftersom lärstilar hand- lar lika ofta om föräldrarnas syn på läxor. (Agneta)

Lina förklarade att då eleverna börjar i första klass informerar lärarlaget redan på det första föräldramötet om lärstilar. För att informationen ska vara lätthanterlig för föräld- rarna väljer lärarlaget ut greppbara faktorer inom lärstilar. Dessa har t.ex varit klass-

rumsmiljöns betydelse såsom ljus, ljud, temperatur och rörelsemöjligheter. Anledningen till att föräldrarna får denna information är att de ska kunna stödja sina barns lärande i hemmiljön t.ex vid läxläsning. Trots tidig föräldrainformation anser Lina ändå att detta inte är tillräckligt. Hon önskar att det var möjligt med någon form av föräldrautbildning kring lärstilar. När Ulla involverar sina elevers föräldrar i lärstilsarbetet sker det i sam- band med ett föräldramöte. Barnen har själva fått välja sina platser - en del vill ha tyst och använda lurar, en del vill ha ljus o.s.v, berättar hon.

Sedan frågade jag föräldrarna hur de trodde att deras barn hade valt att placera sig i klassrummet. En del föräldrar hade rätt och en del inte, det var mycket intressant både för mig, föräldrarna och deras barn /…/ föräldrar tror oftast att deras barn är precis som dom, men det stämmer ju oftast inte”. (Ulla)

Karin och Anette anser att föräldrarna ska vara medvetna om skolans arbetssätt med olika lärstilar men de tycker inte att föräldrarna behöver vara mer delaktiga än så efter- som gymnasieskolan är en frivillig skolform.

Det mönster som vi har kommit fram till är att Ulla, Kerstin, Agneta, Lina och Anna som arbetar i grundskolan ser elevernas föräldrar som en självklar länk till sina barns lärande och utveckling. Däremot har vi funnit en skillnad i att Karin och Anette som arbetar med äldre elever i gymnasieskolan inte lägger samma vikt vid föräldrarnas del- aktighet i sina ungdomars lärande. Detta förstår vi som en följd av att eleverna är äldre d.v.s kring 16 år och uppåt. Vi funderar över varför Linas önskan om föräldrautbildning i lärstilar inte tillgodoses. Kan det vara en ekonomisk fråga eller är det organisations- faktorer som påverkar detta, undrar vi.

Vi anser att de intervjuade lärarna använder sig av det som pedagogen van Manen (1995) kallar pedagogisk takt och eftertänksamhet. Med detta menar vi bl.a att lärarna har ett medvetet förhållningssätt gentemot elever och föräldrar men en insikt om för- äldrarnas betydelse för elevernas lärande. Lärarnas bemötande av eleverna skapar en relation som gör eleverna trygga i sin lärandesituation, anser vi. När lärarna utgår från den enskilde elevens förmåga utövar de, enligt vår uppfattning, pedagogisk takt och eftertänksamhet.

Vygotskijs (2001) teori är att språket är nyckeln till utveckling och lärande. Han till- skriver därför samtalet mellan individer stor betydelse. I resultatet av våra intervjuer har vi fått fram att lärarna i grundskolan kommunicerar mycket med föräldrarna dels om lärstilar, dels om hur viktiga föräldrarna är för sina barn i lärandeprocessen och den sociala utvecklingen. Däremot riktar sig denna kommunikation i gymnasieskolan och KomVux i första hand till att omfatta lärarna och eleverna. Återigen ser vi en skillnad mellan lärarna i grundskolan och lärarna på gymnasienivå, vilket liksom tidigare i vår undersökning har sin förklaring i att de äldre eleverna har ett större ansvar och i stort sett är vuxna individer. Samtliga intervjuade lärares strategi att använda sig av samtalet både med elever och föräldrar anser vi har en tydlig koppling till Vygotskijs teori dels om kommunikationens betydelse i sig men också den kunskap som kommer ur mötet mellan individer.