I detta kapitel sammanställer vi de övergripande slutsatser från det resultat som vi har kommit fram till i vår undersökning och avslutar med en sammanfattande diskussion. Vårt syfte med examensarbetet är att söka efter mönster och variationer i lärares åsikter om tillämpning av teorier om lärstilar som ett pedagogiskt redskap samt vilka faktorer de anser påverkar detta arbete.
Ett intressant mönster vi har upptäckt i vårt resultat var att samtliga intervjuade lärare upplever sig som sökare i sitt pedagogiska uppdrag. De har upplevt att något kändes fel eller saknades i den traditionella undervisningen. Detta mönster anser vi är viktig kun- skap för oss men också för andra eftersom detta kan ge nya infallsvinklar på tillämpning av teorier om lärstilar. Vi ställer oss frågan om det möjligen kan vara så att lärare som upplever en viss pedagogik som otillfredsställande väljer att söka efter nya redskap/ arbetssätt som t.ex lärstilar för att undervisningen ska kännas meningsfull. Vidare ser vi ett samband mellan att samtliga av våra intervjuade lärare under mitten av 1990-talet upptäckte lärstilar som ett pedagogiskt redskap för lärandet. Det var just vid denna tid- punkt som den nya läro- och kursplanen kom. Detta blev en vändpunkt för många peda- goger enligt Madsén (1998) som också menar att sökare bland lärarna då fann alterna- tiva undervisningsmetoder.
Vi uppfattar att de intervjuade lärarna är förändringsbenägna, att de har ett öppet för- hållningssätt och en positiv inställning till sitt uppdrag. Vi anser att dessa lärare har ett öppet förhållningssätt där de reflekterar och ifrågasätter sitt eget agerande vilket enligt Lendahls & Runesson (1996) är nyckeln till professionell utveckling. De likheter vi kan se mellan lärarna är att samtliga har mångfacetterade yrkesbakgrunder och/eller fortbild- ningar samt har arbetat på mer än en skola under sin yrkesverksamma tid. Detta tror vi påverkar de vägar de väljer i sin yrkesroll. Den slutsats vi kan dra av vårt resultat är att lärarnas personlighet samt inställning till kunskap och lärande är avgörande för hur de tolkar sitt pedagogiska uppdrag. Vi uppfattar de intervjuade lärarna som medvetna om sina intentioner och handlingar samt att de ser lärandet för den enskilde eleven som ut- gångspunkten i uppdraget. Detta löper som en röd tråd genom deras arbete från plane- ring till genomförande och utvärdering.
De intervjuade lärarna uppger att de ser arbetet med lärstilar som ett redskap de kan använda för att kunna individualisera undervisningen. Att arbeta med lärstilar anser även Stensmo (1997) är ett bra val för att bättre kunna tillgodose intentionerna om individualisering i skolan enligt läroplanerna. Detta arbete förutsätter enligt honom att läraren är medveten om varje enskild elevs bästa inlärningsförmåga och styrka. Även Gardner (1998) utgår i sin teori från att alla individer har olika intelligenser och att dessa bör lyftas fram som förmågor och styrkor. Vi menar att i vår undersökning har samtliga intervjuade lärare visat att de är medvetna om detta eftersom de har skaffat sig kunskap om varje elevs behov och möjligheter för att kunna individanpassa sin under- visning. Därmed anser vi att de också tagit hänsyn till det kulturella arvet som Vygotskij (2001) menar har stor betydelse vid inlärning. Det innebär att lärarna också kan ge ut- maningar och uppgifter på en nivå som är anpassad efter den enskilde eleven. Detta anser vi är viktigt för att eleverna ska få ett inspirerande lärande med goda möjligheter att lyckas med sina uppgifter, vilket är den bästa motivationen till fortsatt lärande enligt vår uppfattning.
Genom att använda sig av Dunn & Dunns lärstilsanalys tillägnar sig fem av lärarna kunskap om elevernas sätt att lära medan de andra två lärarna föredrar annan dokumen- tation kombinerad med observation. Vi uppfattar detta som att alla lärarna har samma mål men de använder sig av olika metoder för att uppnå dem. När de intervjuade lärarna individualiserar sin undervisning innebär detta enligt vår mening att de sätter eleven i fokus för sitt lärande och här kan vi se en koppling till van Manens (1995) teori om att lärarens arbete ska styras av pedagogiska intentioner som riktas mot elevens möjlig- heter, växt och mognad.
Vi ser det som en fördel att lärarna i våra intervjuer undervisar elever i olika åldrar. Detta ger oss en god bild av att arbetet med lärstilar kan användas oavsett elevernas ålder men också på vilket sätt det används i de olika åldrarna. Vi har dock funnit en variation mellan lärarna i grundskolan respektive lärarna i gymnasieskola och KomVux när det handlar om deras praktiska arbete med lärstilar. Vi har kommit fram till att lärar- na i grundskolan lägger större vikt vid tillverkning av material där eleverna själva är aktiva i detta arbete samt ser samverkan med föräldrar som nödvändig i arbetet med lärstilar. Däremot lärarna på gymnasienivå betonar miljöns betydelse såsom färgval, möbler och belysning samt anser att föräldrarna bör vara införstådda med lärstilsarbetet,
men inte delaktiga i detta. Vi anser att det tydligt visar att elevernas ålder och mognad har betydelse för hur de sju intervjuade lärarna arbetar och tänker om sitt lärstilsarbete.
Några av lärarna som vi har intervjuat har ibland haft upplevelsen av att arbeta i mot- vind med en delvis oförstående omgivning. Som vi ser det styrker detta uppfattningen om betydelsen av att hela personalen på en skola bör ha en gemensam syn på kunskap och lärande. Detta är något som dessa lärare anser skulle kunna uppnås om all personal på en skola får gemensam information om elevers lärande och utveckling. Även i vårt samtal med Ulrika Gidlund (2005-11-17) lyftes denna åsikt fram och vi funderar på varför man inte väljer detta förfaringssätt på alla skolor som använder lärstilar i under- visningen. Vår slutsats är att det är den ekonomiska faktorn som påverkar på vilket sätt skolornas organisation väljer att fördela utbildningsresurserna. Vi förstår efter våra intervjuer att det är viktigt med att knyta goda kontakter samt delta i olika kollegiala nätverk eftersom dessa är en styrka och källa till inspiration i det pedagogiska arbetet.
Det viktigaste i arbetet med lärstilar är själva tänket enligt våra intervjuade lärare. Arbetet med lärstilar är ett självklart val för att kunna tillgodose de olika behov som finns i en klass, menar de. Vårt resultat visar att samtliga intervjuade lärare anser att begreppet lärstilar är ett redskap som handlar om att nå varje enskild elev samt att lära dem hantera sitt eget lärande. I nedanstående citat beskriver Anna sin syn på sitt peda- gogiska uppdrag samt tankar på varför hon tillämpar lärstilar i sin undervisning:
Begreppet lärstilar innebär för mig medvetenheten om att vi alla lär oss på olika sätt och i olika takt. Jag ser det som vår uppgift som pedagoger att hjälpa varje elev att finna de bästa vägarna och strategierna för att underlätta lärandet – att de vet på vilka sätt de lär sig enklast. Jag brukar beskri- va det som att vi ska ge varje elev en verktygslåda när de börjar skolan och sedan skall vi försöka fylla den med så många olika verktyg som vi bara orkar och kan. (Anna)
Samtliga sju lärares åsikter om sin tillämpning av teorier om lärstilar som ett pedago- giskt redskap stämmer överens och även om detta uttryckts på olika sätt låter vi ovan- stående tankar från Anna få representera alla lärarna. En reflektion från vår sida är att samtliga av våra intervjuade lärare är kvinnor. Därför skulle det vara intressant att i en framtida undersökning fokusera på lärstilar ur ett manligt lärarperspektiv. Vi undrar
över om deras pedagogisk grundsyn skiljer sig från de kvinnliga lärarnas samt vilka faktorer de manliga lärarna anser påverkar arbetet med lärstilar.
Vi anser att vi i vår undersökning varit kreativa genom att bl.a besöka och samtala med konsulten Ulrika Gidlund på Scandic Hotel, Segevång i Malmö. Vår kreativitet fick oss att kontakta en av intervjupersonerna genom hennes bokförlag. Denna kontakt har visat sig bli inspirerande för oss. Ett moment vi kunde ha fördjupat i vår undersökning är att efter genomförda intervjuer också ha observerat lärarnas interaktion med eleverna i klassrummet. Detta anser vi hade kunnat ge en intressant infallsvinkel till undersökning- en eftersom förhållandet mellan teori och praktik då hade kunnat tydliggöras i undervis- ningssituationen.
I början av vår undersökning studerade vi litteratur som vi ansåg vara relevant samt tog del av tidigare examensarbete i ämnet lärstilar. Dessa arbeten har undersökt lärstilar kopplat till ett ämne, lärstilar ur elevperspektiv och praktiskt användning av lärstilar. Den kunskapslucka vi fann, i den tidigare forskning som vi tagit del av, var att det sak- nades ett lärarperspektiv och därför valde vi att undersöka detta. Med vår undersökning ville vi få kunskap om hur de intervjuade lärarna ser på sitt pedagogiska uppdrag och vi sökte efter mönster och variationer i deras åsikter om tillämpning av teorier om lärstilar som ett pedagogiskt redskap. Vi avsåg också att ta reda på vilka faktorer som de anser påverkar detta. För att stärka vår egen yrkeskompetens sökte vi också djupare kunskap om lärstilar. Vår undersökning ser vi som ett bidrag både till blivande lärare och de lära- re som redan är verksamma när det gäller kunskapsutvecklingen kring arbete med lär- stilar som ett redskap i undervisningen.
Vi har försökt att förhålla oss till vårt insamlade datamaterial och kritiskt granska det. Därför har det blivit många, långa och intressanta resonemang oss emellan både kring våra intervjuer och litteraturstudier. Trots vår egen positiva inställning till att arbeta med lärstilar har vi försökt att upptäcka svårigheter eller problem i lärstilsarbetet. Dock upp- lever både vi och de intervjuade lärarna att fördelarna med detta arbete överväger nack- delarna. En bidragande orsak till detta tror vi kan vara att dessa lärare har en inre driv- kraft och brinner för sitt lärstilsarbete. Detta gör att de ser olika sätt att lära sig på som en utmaning i det pedagogiska uppdraget.
Litteraturförteckning
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Boström, Lena (2004). Lärande och Metod Lärstilanpassad undervisning jämfört med
traditionell undervisning i svensk grammatik. Jönköping: Högskolan för lärande och
kommunikation.
Boström, Lena & Wallenberg, Hans (2001). Inlärning på elevernas villkor – inlärnings-
stilar i klassrummet. Jönköping: Brain Books AB.
Dahlberg Gunilla, Moss Peter, Alan Pence (2002). Från kvalitet till meningsskapande
prostmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: HSL Förlag.
Dunn, R. (2001). Nu fattar jag! Att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain Books.
Eriksson, Inger (1999). Lärares pedagogiska handlingar – en studie av lärares
uppfattningar av att vara pedagogisk i klassrumsarbetet. Stockholm: Gotab.
Gardner, Howard (1998). Så tänker barn – och så borde skolan undervisa. Jönköping: Brain Books AB.
Jensen, Eric (1997). Hjärnbaserat lärande. Jönköping: Brain Books AB.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i
Uppsala AB.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1993). Didactica Minima 25/2, sid. 32. Stockholm: Högskolan för Lärarutbildning.
Lendahls, Birgit & Runesson, Ulla (Red.) (1996). Vägar till lärares lärande. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2001). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Lärarförbundet: Solna.
Madsén Torsten (1998). Introduktion till den andra svenska utgåvan av Howard Gardner Så tänker barn - och så borde skolan undervisa. Jönköping: Brain Books AB.
Piaget, Jean (1973). Språk och tanke hos barnet. Malmö: Liber Förlag.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap.Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, Lotte (2003). Problemformulering. Stockholm: Liber AB.
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Van Manen, Max (1995) On the Epistemology of Reflective Practice. Teachers and
Teaching: theory and practice, Vol. 1, No. 1, 1995. ss 33-50.
Vetenskapsrådet (1991). Forskningsetiska principer inom humanistiska – samhälls-
vetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev. S (1934/2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wehner Godee, Christina (2000). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med
hjälp av olika medier. Borås: Liber AB.
Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Stensmo, Christer (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm: Prisma.
Föreläsningar
Eklundh, Ann-Christine (2002-09-16). Barn och ungas olika livs och uppväxtvillkor. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Holmberg, Olle (2002-09-03). Den nya lärarutbildningen Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Internetsidor
Figur: Dunn & Dunn The Learning Style Modell (2005-12-06)
http://www.larstilscenter.se/artramar.htm
http://www.larstilar.cfl.se 2005-12-05 http://www.larstilscenter.se 2005-11-23