För att studera om visade budskap kan ha inneburit en omfördelning av trafiken på alternativvägar så har trafikdata insamlats och analyserats. Data inhämtades från befint-liga trafikräknepunkter som är placerade vid de platser efter respektive skylts placering där det finns valmöjligheter till alternava vägar. För Värmdöleden är den stora och enda fördelningspunkten vid Södra länkens anslutning före trafikplats Lugnet. Här finns ett MCS-system med mätpunkter enligt figur nedan.
Figur 5.8 Detektorplacering vid Södra länkens anslutning till Värmdöleden .Trafikdata från detektor-punkterna 7,580 6,880 och 6,540 användes i uppföljningen
Den första, stora vägvalspunkten på Nynäsvägen efter skyltens placering vid Farsta är Gubbängens trafikplats. Vid denna trafikplats finns Autoscope-kameror som registrerar trafikflöden på främst på huvudvägen. På grund av driftproblem har data emellertid endast kunnat erhållas från den sista veckan i oktober månad, vilket gör att en jämfö-relse inte kan åstadkommas.
För Värmdövägen/Södra länken har en jämförelse av trafikflöden på kvartsnivå gjorts för respektive vardag för sig mellan kl 06.00 och 09.00. På huvudvägen (Värmdöleden) var flödet de två första måndagarna i oktober då inga budskap visades i snitt 731 don/15 min (referensnivå). Måndagen efter Lodbrokolyckan sjönk flödet till 698 for-don/kvart dvs med 4,5%. Dessutom uppstod en omfördelning av trafiken så att 6,5 % av samtliga förare valde att åka mot stan i ställer för Södra länken. Flödet på kvartsnivå i Södra länkens första tunnel (Sicklatunneln) framgår av nedanstående figur.
0 100 200 300 400 500 600 06: 00 06: 15 06:3 0 06:4 5 07: 00 07: 15 07: 30 07:4 5 08:0 0 08: 15 08: 30 08: 45 09: 00 2005-10-03 2005-10-10 2005-10-17 2005-10-24
Figur 5.9 Flöde på kvartsnivå i Sicklatunneln på måndagar i oktober 2005
Under tisdagen efter olyckan (18/10) var flödet i stort sett återställt (jämfört med tidi-gare tisdagar under månaden), men fortfarande valde ca 5% att åka via Danvikstull i stället för Södra länken. Denna andel låg kvar på ungefär samma nivå även resten av månaden, vilket framgår av nedanstående figur. Den 25 oktober sjönk andelen kraftigt vid två tillfällen. Den senare dippen beror på att Södra länken stängdes, troligen som en följd av olyckan i Söderledstunneln. -60,0 -50,0 -40,0 -30,0 -20,0 -10,0 0,0 10,0 20,0 06: 00 06:15 06: 30 06: 45 07: 00 07: 15 07:3 0 07: 45 08: 00 08: 15 08:3 0 08: 45 09:0 0 Geno msni tt 17-okt 18-okt 19-okt 24-okt 25-okt 26-okt
Figur 5.10 Andelen fordon som åkte via Danvikstull i stället Södra länken. Minskning i % i förhållande till Värmdöledens totala nivå under normala förhållanden motsvarande veckodagar i oktober.
5.3.1 Samband med resultat från fältintervjuerna
Eftersom interjuerna genomfördes med personer i paneler som skapats tidigare i sam-ma månad baserat på nummerskrivning på respektive led (Värmdöleden och Nynäsvä-gen) så skall deras svar ställas i relation till totalflödet på huvudleden. De uppgifter som kan vara intressanta att jämföra är om man valde att genomföra sin resa som planerat eller om man valde att åka annan väg alternativt att återvända för att åka kollek-tivt/köra senare eller avbryta.
Alternativet att vända tillbaka är inget realistiskt val för trafikanter på Värmdöleden eftersom det inte finns någon trafikplats mellan skylten och anslutningen till Södra länken. För trafikanter på Nynäsvägen finns däremot flera valmöjligheter för att vända eller åka alternativ väg, vilket nedantående tabell indikerar.
I tabellen anges andel trafikanter som uppger att de valt annan väg nedbrutet på visat budskap. Siffran är endast en indikation eftersom underlaget för en sådan nedbrytning i flera fall är alldeles för litet. Uppgiften jämförs med data från trafikmätningarna för motsvarande tidsperiod vad gäller Nacka. Trafikdata från Nynäsvägen medger inte jämförelse.
Tabell 5.6 Andel som väljer alternativ väg för de undersökta budskapen. Siffrorna från intervjuerna bygger på ett litet underlag och är endast indikativa. N=Nacka, F= Farsta
Siffrorna indikerar att det finns ett samband även om nivån på uppgifterna varierar stort.
Information om framkomlighetsproblemen i samband med pråmolyckan ledde till att 4-6% enligt trafikmätningarna från Nacka valde annan väg medan något färre (0-4%) uppgav att de faktiskt gjort detta. På Nynäsvägen var det 4-18% som valde annan väg,
flest direkt efter olyckan. Varning för kö i Södra länken ledde till att 5-9% enligt trafik-mätningarna åkte via Danvikstull medan ca 10% (med ett undantag) uppgav att de gjort detta. En kort tids stängning av Södra länkens påfart ledde till att trafiken för den halv-timmesperiod som berördes minskade med en tredjedel i Länken. Såväl trafik som in-tervjusiffror stämmer i det här fallet.
5.3.2 Slutsatser om fältundersökningen
Händelsen där kranpråmen Lodbrok rammade en av broarna på Essingeleden har stor betydelse för hur man ska tolka resultatet. Olyckan blev snabbt känd genom rapporte-ring i media, inte minst radion, som dessutom följde och rapporterade om händelse-utvecklingen och konsekvenserna för trafiken under hela reparationsarbetet.
Man kan konstatera att nästan alla som passerat skyltarna har uppmärksammat dessa och tre av fyra har också sett det visade budskapet. Ungefär hälften av alla som passerat kunde också återge budskapet rätt. 13% av samtliga uppgav att de sänkte farten för att hinna se budskapet. Av de som sett skylten och uppfattat ett budskap (73% av alla) så menar drygt hälften att de helt eller delvis förstått vad som hänt, 67% förstod var hän-delsen/situationen inträffat. Siffrorna är lägre för budskapet om Köbildning i Södra länken som heller inte innehöll någon uppgift om anledning eller plats. En stor majori-tet (87%) upplevde att de själva kunde bedöma hur de skulle påverkas av själva händel-sen och det gällde även köbudskapet. Två av tre visste vad de båda vägmärkena hade för innebörd. En något högre andel svarade rätt på kövarningsmärket.
Det är dock relativt få som uppgav att de förändrat sitt körbeteende (totalt 10%) genom att t ex köra mer försiktigt på grund av budskapen. Ungefär lika stor andel valde en alternativ väg men här finns stora skillnader beroende på budskapens innebörd (t ex avstängd väg) och kännedom om händelsen sedan tidigare (pråmolyckan) liksom skyl-tens plats. Förhållandevis fler valde alternativ väg på Nynäsvägen bl a beroende på tillgången till fler valmöjligheter än på Värmdöleden. Bearbetning av trafikdata indike-rar ett samband mellan mätningarna även om nivån på siffrorna inte överensstämmer. Var tionde förare uppgav att budskapet varit avgörande för deras val om fortsatt färd. Omdömena om skyltarnas existens är positiva, alltså finns en stor acceptans bland all-mänheten om att det är bra att VMS finns och att det borde finnas flera sådana tavlor.