När förare passerar en VMS, särskilt en mobil VMS, en VMS som brukar vara släckt eller en VMS med ett svårtolkat budskap uppstår lätt köer vid hög trafikbelastning. Detta beror på att förarna lättar lite på gasen eller i ett fåtal bromsar lite för att kunna läsa meddelandet. Enligt fältundersökningen sänkte 13 % farten för att läsa budskapet. Vid en belastningsgrad större än 0,9 kan detta leda till att ett stabilt flöde kollapsar och allvarliga köer uppstår. Man bör därför göra en avvägning mellan nytta och skada med att visa meddelanden under dessa situationer. Om kollaps redan har inträffat gäller givetvis inte denna invändning.
9 Förslag till åtgärder
Undersökningarna och diskussionerna i workshop liksom i projektgrupper har lett fram till antal förslag på hur informationskvaliteten kan förbättras och föras ut på bl a VMS med budskap som trafikanterna förhoppningsvis skall kunna nyttiggöra sig.
Nedan sammanställs de viktigaste problemområdena med förslag till åtgärder
9.1.1 Dataregistrering och insamling
Problem Lång ledtid för larm från SOS till Trafik Stockholm
Förslag Halvera insatstiden från 6 till 3 minuter
Åtgärder 1. Utveckla och integrera samverkanswebben och se till att den fungerar och används hos alla medverkande aktörer.
2. Förkorta kommunikationsvägarna så att informationen inte går omvägen via Borlänge och så att brandväggarna snabbare släpper igenom larmen 3. Verka för att rutinerna på SOS och datatransmissionen blir så effektiva
som möjligt.
Problem Stora brister i uppgifter om vägarbeten
Förslag Förbättra inflödet särskilt från regionens kommuner
Åtgärder 1. Utveckla nya rutiner inför flytten av Stockholms driftcentral till Trafik Stockholm i oktober 2006
2. Inför strängare krav på entreprenörer att rapportera alla förändringar som berör trafiken, inte enbart start och avslut. Eventuellt kan vite komma ifråga. VV centralt arbetar med detta och även att digitalisera TA-planer. Kommuner som förväntas deltaga bör göra liknande.
3. Inför en webb-tillämpning för informationsutbyte om planerade och på-gående vägarbeten (jfr tillämpning i Skåne)
Problem Kännedomen om planerade och pågående evenemang etc är dålig på Trafik Stockholm
Förslag Involvera Trafik Stockholm i evenemangsplaneringen
Åtgärder 1. Trafik Stockholm måste komma med på polisens sändningslistor och även deltaga i planeringsmöten. Realiseringen av evenemangs-VMS med trafik-information stärker detta behov ytterligare.
2. Skapa en samordningsgrupp för evenemang (jfr Göteborg). 3. Inbjud övriga kommuner i länet att medverka
Problem Uppgifter om trafikläget och händelser i trafiken når inte alltid Trafik Stock-holm eller efter onödigt lång tid, särskilt händelser som inte larmas via SOS
Förslag Marknadsför Trafik Stockholm och inför alternativa inrapporteringsmetoder
Åtgärder 1. Skylta mer med 020-numret även ut från staden
2. Utveckla konceptet med datorstödd rapportering från yrkesförare (Jfr Effektiva Åkeriet)
3. Organisera ”certifierade” vägrapportörer för rapportering på prioriterat telefonnummer, jämför försöket i Skåne
Problem Operatörerna har bristande kännedom om händelseutvecklingen på plats
Förslag Förändra rutinerna på Trafik Stockholm för att få ett aktivt uppsökande av information om hur trafiken påverkas i olika skeenden, särskilt där tekniska system saknas
Åtgärder 1. Förbättra det tekniska påminnelsestödet för operatörerna i CTS
2. Utse engagerade operatörer som får ansvaret att hålla sig uppdaterade om utvecklingen av större incidenter
3. Utnyttja skanners bättre för att lyssna på polisen och räddningstjänsten 4. Lyssna mer på aktiva trafikradiostationer
5. Sök kontakt genom att ringa befäl på plats eller genom att tala med Väg-Assistansförare
Problem Den interna hanteringstiden på Trafik Stockholm är för lång
Förslag Sätt upp målet att minska hanteringstiden av SOS-larm från 7,5 till 3 minuter! Gå ut med preliminär information om farliga händelser direkt! Verifiera se-dan!
Åtgärder 1. Ändra rutinerna för registrering i CTS (genomförda förändringar ht 2005 har resulterat i en viss minskning av hanteringstiden)
2. Ompröva policyn för informationsspridning av ofullständiga uppgifter 3. Ta fram system/rutiner för att snabbt kunna förmedla osäkra uppgifter 4. Utbilda operatörerna och följ upp
9.1.2 Användning av VMS
Problem Oklar intention för implementering och användning VMS!
Förslag Ta fram en gemensam strategi mellan väghållarna och utveckla en general-plan för införande av VMS
Åtgärder 1. Utveckla en plan för utbyggnad av VMS i regionen.
2. Inventera vägnätet med fokus på VMS användning och placering. Kund-perspektiv och nytta skall vara styrande i arbetet.
3. Ta fram en strategi för användning av VMS (skyltformer för olika ända-mål, tillåtet budskapsinnehåll, principer för skyltsamordning och samord-ning med andra utkanaler mm). Embryon till detta finns
Problem Trafikanterna har svårt förstå platsuppgifter
Förslag Se över principerna för att ange lokalisering och använd trafikplatsnummer
Åtgärder 1. Använd vägnummer enbart för de stora, välkända lederna i annat fall namn på vägen, alltid med riktningsangivelse.
2. Undvik trafikplatsnamn. Använd istället trafikplatsnummer (om sådant finns) alltid i kombination med vägnummer. Om vägmärke kan användas för att ange typ av händelse finns utrymme för att komplettera platsupp-giften med namn på geografiskt känd plats. Metoder för hur trafikplats-nummer bör visas på VMS budskap behöver utvecklas
3. Avståndsuppgifter (i km) kan missförstås men användas (< 10 km) på tilläggstavla.
4. Utforma informationsstrategi / kommunikationsplan Problem Otydliga besked
Förslag Kortare och tydligare budskap. Utveckla och använd fler vägmärken/ symbo-ler
Åtgärder 1. Undvik ord som inte ger stöd för att trafikanten skall kunna bedöma hur hon/han påverkas t ex ”hinder” eller ”Begr framkomlighet”
2. Visa hur framkomligheten påverkas genom att om möjligt ange t ex antal
öppna körfält. Antal stängda körfält kan var likvärdig information för de som känner platsen väl. Helst bör man ange antal öppna eller stängda av totalt t ex ”2 av 3 körfält öppna”
3. Använd flera olika vägmärken för att beskriva avvikelsen. Utveckla och pröva nya symboler t ex för olycka och ev en symbol för hindrande for-don, träd, tappad last etc. Överväg även möjligheten att visa framkomlig-hetsinskränkningen som vägmärke!
4. När vägmärket ”Annan fara” används bör det ha en förstorad tilläggstav-la med uppgift om typ av fara.
Exempel på budskapsutformning:
Problem Information om restider måste vara genomtänkt och användarvänlig
Förslag Utveckla, pröva i begränsad skala och följ upp
Åtgärder 1. Förklara för trafikanterna vad restidsbudskap innebär 2. Gå ut med restidsinformation först när den är tillförlitlig
3. Börja försöksverksamheten på en länk och ange restider (inte avvikelser) från skylten till en eller två kända platser på samma länk. Följ upp trafi-kanternas reaktioner
Huvudförslagen kan sammanfattas avseende : Informationshantering
Budskapsvisning
Inför förändrade rutiner och ostörda kommunikationslänkar för att snabba upp hanteringen av meddelanden om vägtrafiken.
Inför åtgärder för att kunna halvera ledtiderna. Skapa samordningsgrupper och ta ibruk webb-lösningar för att Trafik Stockholm skall bli bättre på vägarbets- och evenemangsinformation från hela regionen. Det handlar också om att ändra attityd och rutiner och kunna gå ut med meddelanden som inte är helt bekräftade.
Ompröva principerna i VMS budskapsstandard för att bättre utnyttja tillgängligt
utrymme för grafik och text.
Förslaget innebär att vägmärken användes för att illustrera händelsen (eventuellt med tilläggstavla). Nya vägmärkessymboler kan behöva utvecklas och prövas. Med tre textrader kan platsangivelsen bli mer utförlig (vägnummer, riktning, trafikplats-nummer och känd geografisk plats) samt konsekvenserna beskrivas tydligare.
10 Referenser
Svenska underlagsrapporterBudskapskatalog för framtagning av mallar DRIP (5609-0).
Movea (2005). Vad har vägtrafikledningen åstadkommit i praktiken? Lind, Kronborg, Lindkvist TFK (1994) Bilisters värderingar vid oförutsedda förseningar. Johanna Lindqvist. Minirapport
MR 86
Transek (1999). Strategier för ruttvalsinformation. Betydelsen av olika faktorer för trafikantnyt-tan. Gunnar Lind m.fl.
Transek och TFK (2000) TRAST. Strategier för trafikinformation i Stockholm. Anders Lindkvist och Gunnar Lind.
Transek (2003) Bilisters värdering av förseningar och trängsel.
Transek (2004) Riktlinjer för aktivering av budskap för omställbara vägskyltar. Utkast 6 - 8 dec 2004.
Transek (2005) Webbtjänst för trafikpåverkande händelser i Stockholm. En utvärdering och införandestrategi. Transek, rapport 2005:33, Stockholm 2005
Trivector (2000) på: Marknadsundersökning av aktivt skyltsystem för E6/E20/E22. Uppdrag av Vägverket, Region Skåne.
Vägverket (2002) FoU-projekt Trafikmodeller för Vägtrafikledning (DIRIGENT-II). Fredrik Da-vidsson, Kristina Schmidt, Helene Andersson m. fl.
Vägverket (2003a) Bilisters uppfattning om och reaktion på VMS budskap. Anders Lindkvist, Movea. Publ 2003:130.
Vägverket (2003b) Samverkan och informationsutbyte mellan samverkansparter i Stockholm. Förstudie. Publ 2003:185.
Vägverket (2003c) Riktlinjer för budskapsformuleringar för omställbara vägskyltar. Version 1.0. Borlänge maj 2003.
Vägverket (2003d). GTiS. Tjänstebeskrivningar för vägtrafikledning. Rapport 2003-02-03. ver 1.0. Vägverket (2004a) Interimistiska riktlinjer för styrning av trafik inom VST. Underlag för beslut.
Utkast 2004-10-13.
Vägverket (2004b) Organiserad användning av vägrapportörer - behov och potential. Anders Lindkvist, Movea. April 2004.
Vägverket (2004c). Vägars och gators utformning – Vägmärken. VV Publikation 2004:80 Vägverket (2004d). Det effektiva åkeriet. VV Publikation 2004:187. Björn Sabel, Mowic AB. Vägverket (2005) Webbtjänst för samverkan mellan Trafik Stockholm, Räddningstjänsten,
Poli-sen och SOS Alarm. Projektbeskrivning AL90 B 2004:21472. AerotechTelub.
WSP (2003). Nytta av trafikdetektorer för realtidsinformation. Kristina Schmidt, Henki Refsnes och Staffan Lillienberg.
Utländska erfarenheter
Arbaiza m.fl. (2004) Mare Nostrum VMS: Pictogram + Text Reasons for Working Together. 2nd
Conference of the Euro-Regional Projects. Wien, September 2004. Brandy, Hicks, Meeham (ITE Journal sept 2005) m fl
Cohen H & Southworth F (1999) On the Measurement and Valuation of Travel Time Variability Due to Incidents on Freeways. Journal of Transportation and Statistics. Dec 1999.
CORDIS (2000) Telematics Applications for Transport. Analysis of Impacts by domain. Från CORDIS hemsida: http://www.cordis.lu/telematics/tap_transport/intro/benefits/321.htm Fraser I & Eveleigh H (2004) The Highways Agency national Traffic control Centre (NTCC). 2nd
Conference of the Euro-Regional Projects. Wien, September 2004.
Gott D & Laoide-Kemp D (2004) Multi-Modal Traveller information Services in Streetwise. 2nd
Conference of the Euro-Regional Projects. Wien, September 2004.
Hill, Eric T (2005) Linking Planning and Operations: METROPLAN ORLANDO’s Expericence. ITE Journal, Sep 2005.
Hogema J & van der Horst R (2000) A16 Motorway Fog-Signaling System. IBEC Database. Laoide-Kemp D & Hamilton D (2004) New Monitoring Systems in Streetwise. 2nd Conference of
the Euro-Regional Projects. Wien, September 2004.
Meehan, Brandy Hicks (2005) Travel Times on Dynamic Message Signs. ITE Journal, Sep 2005. Murard, Frédéric (2004). Tools for the Development of Traffic Management Plans. 2nd Conference
of the Euro-Regional Projects. Wien, September 2004.
Noury, Domitille (2004a) Enhancing Data Quality (SAPN). 2nd Conference of the Euro-Regional Projects. Wien, September 2004.
Noury, Domitille (2004b) Automatic Incident Detection and Warning (SAPN) 2nd Conference of the Euro-Regional Projects. Wien, September 2004.
Olivier, François-Régis (2004) Automating Travel Time Processing, from Monitoring to Delivery. 2nd Conference of the Euro-Regional Projects. Wien, September 2004.
Pollesch P & Burkert A (2004). Quality Management for Traffic Data Systems. 2nd Conference of the Euro-Regional Projects. Wien, September 2004.
Riegelruth, Gerd (2004) The Role of Hessen Traffic Centre in Ensuring Mobility. 2nd Conference of the Euro-Regional Projects. Wien, September 2004.
SSP-Consult, Beratende Ingenieure, Amt für Straßen und Verkehr Bremen (2003) MCS A1 Bre-men/Niedersachsen, Impact Analysis. January 2003.
Vejdirektoratet (2003). Traffic manangement applications on the Køge Bugt Motorway, Den-mark. VIKING MIP2002, April 2003”. Summary report in TEMPO format in English. Vithen, Charlotte (2004) Traffic Management during the Extension of Motorway M3. 2nd
Confer-ence of the Euro-Regional Projects. Wien, September 2004
Vithen m.fl. (1996) Resultater fra QUO VADIS projektet i Aalborg. Vejdirektoratet.
VTT (2003) Success rate and accuracy of the incident information for road users. Anna Schiro-koff. Summary från ”VIKING. Overview of evaluations, MIP2004. Version 1.0 - April 2005” Willame E & Blaszczak B (2004) Road Exploitation as Contribution to Road Safety – E40/E25
Motorway Link. 2nd Conference of the Euro-Regional Projects. Wien, September 2004. Wunderlich, Thomas (2004). The Traffic management Centre in Bremen. 2nd Conference of the