7. Slutsatser och avslutande diskussion
7.3 Politisk kommunikation – utvecklandet av en modell
Användandet av sociala medier för politisk kommunikation är något som i allra högsta grad pågår idag och något som antas bli allt viktigare. De sociala medierna erbjuder möjligheten till en direkt kommunikation mellan politiska makthavare och medborgare och en genväg förbi massmedias behov och efterfrågan för politikerna. De sociala medierna bör därför ha en plats i modellen för politisk kommunikation under de närmsta åren, då de skapar nya
förutsättningar för och påverkar den politiska kommunikationen.
Medborgare
Sociala medier
Demokratins funktionssätt och kvalitet.120
Massmedia Makthavare Figur 13.
I denna utvecklade version av Lars Nords modell för politisk kommunikation under de närmsta åren, har de sociala medierna en given plats, speciellt i samband med
kommunikationen mellan medborgare och politiska makthavare. Pilen markerad med fet stil symboliserar det stora informationsflödet från politiker till medborgare. Den mindre
markerade pilen visar på flödet av information från medborgare till politiker, vilket inte är lika stort som det omvända informationsflödet men som ändå existerar. Denna pil kan framöver komma att markeras med fet stil även den.
Den politiska kommunikationen mellan medborgare och politiska makthavare kan stärkas om de yngre politikerna, morgondagens riksdagsledamöter, klarar utmaningen med att tillvarata och vidareutveckla relationerna de via sociala medier skapar förutsättningar för och på sätt skapar ett positivt värde för medborgarna. Detta kombinerat med att yngre generationer medborgare, digitalt infödda, växer upp och blir röstberättigade kan eventuellt komma att stärka den politiska kommunikation via sociala medier i framtiden, då de yngre
generationerna medborgare, på ett liknande sätt som den yngre generationen av politiker enligt undersökningen visat, kommer att använda sociala medier frekvent och utåtriktat. Dessa faktorer kan på sikt komma att stärka den politiska kommunikationen via sociala medier i Sverige och bidra till att den blir mer utav en dialogisk tvåvägskommunikation.
7.3.1 Förslag till vidare forskning
Denna undersökning har till största delen varit av kvantitativ natur och har därför främst genererat en mer generell kunskap och förståelse om politikers användande av sociala medier.
Som förslag till vidare forskning ges därför mer fördjupande kvalitativa undersökningar av politikers användande av sociala medier.
120 Nord, Lars, IT och demokrati, sidan 15
38 En kvalitativ undersökning skulle exempelvis kunna följa en eller två politikers användande av sociala medier närmare och därmed ge en djupare förståelse för området som enligt resultaten i denna undersökning antas bli allt viktigare. Genom exempelvis djupintervjuer med politikerna i fråga, skulle politikernas förutsättningar och beslut när det gäller
användande av sociala medier kunna förstås bättre. Det vore även intressant att genomföra en kvalitativ innehållsanalys av politikernas personliga bloggar, för att mer ingående kartlägga det textmässiga innehållet i politikernas bloggposter. Slutligen vore det naturligtvis mycket intressant att undersöka hur intresset för politisk kommunikation via sociala medier ser ut från medborgerligt håll. Denna undersökning skulle kunna utgöras av exempelvis fokusgrupper, där politisk kommunikation i samband med Internet och sociala medier diskuteras.
Genom att på detta sätt komplettera kvantitativa resultat med kvalitativa undersökningar, skulle kunskapen om dagens och morgondagens användande av politisk kommunikation i sociala medier kunna breddas och fördjupas, vilket i förlängningen skulle vara en viktig insats för förståelsen av den svenska demokratins framtida utveckling.
39
Litteraturförteckning
Blomqvist, Ralf, Dahl, Johan & Haeger, Tomas, Relationsmarknadsföring, 3:e upplagan, IHM Publishing, Göteborg, 2004
Carlsson, Lena, Marknadsföring och kommunikation i sociala medier. Givande dialoger, starkare varumärke, ökad försäljning, Kreafon, Göteborg, 2010
Castells, Manuel, Nätverkssamhällets framväxt. Band 1 – Informationsåldern. Ekonomi, samhälle och kultur, Daidalos AB, Göteborg, 1999
Eliasson, Annika, Kvantitativa metoder från början, Studentlitteratur, Lund 2006
Esaiasson, Peter m.fl., Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad, upplaga 2:3, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2005
Hvitfelt, Håkan, Hjältar och skurkar. Om politiskt ledarskap och politikens mediala dramaturgi, i Den personliga politiken, Hvitfelt, Håkan, Karvonen, Lauri (red.), Mitt i opinionen 6, Demokratiinstitutet, 2002, sidan 8-23
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus, Etnologiskt fältarbete, Studentlitteratur, Lund 1999 Karvonen, Lauri, ”Personval – ingen risk, ingen mirakelmedicin”, i Den personliga politiken, Hvitfelt, Håkan, Karvonen, Lauri (red.), Mitt i opinionen 6, Demokratiinstitutet, 2002, sidan 24-39
Kocken, Sofia & Skoghagen, Carin, En ny sångfågel i marknadsföringsdjungeln, D-uppsats från Handelshögskolan i Stockholm/Institutionen för marknadsföring och strategi, Stockholm, 2010
Lister, Martin m.fl. New media: A critical introduction, Routledge, New York, 2003 Nilsson, Åsa, Kvantitativ innehållsanalys, sidorna 111-137 i Metoder i
kommunikationsvetenskap, Ekström, Mats, Larsson, Larsåke (red.), Studentlitteratur, upplaga 1:7, 2000, Polen, 2007
Nord, Lars, ”Valrörelsen 2010 – den första nya, den sista gamla eller en i raden av nygamla”, i Väljarna, partierna och medierna, Lars Nord och Jesper Strömbäck (red.), SNS förlag, Stockholm, 2009, sidan 327-348
Nord, Lars, IT och demokrati, Studentlitteratur, Lund, 2002
Nord, Lars, Spelet om opinionen. Möten mellan makthavare, medier och medborgare, Studentlitteratur, Lund, 1997
40 Olsson, Tobias, ”Politiskt deltagande i den digitala tidsåldern”, i Internet, medier och
kommunikation, Dahlgren, Peter (red.), Studentlitteratur, Lund, 2002, sidan 205-230 Selg, Håkan, De två kulturerna på Internet – En utmaning för företag, myndigheter och organisationer, Huvudrapport från Vinnova, 2009
Strömbäck, Jesper, Makt och medier – En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, Lund, 2000
Strömbäck, Jesper, ”Att studera valrörelser”, i Väljarna, partierna och medierna, Lars Nord och Jesper Strömbäck (red.), SNS förlag, Stockholm, 2009, sidan 9-25
Strömbäck, Jesper, Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation, SNS Förlag, Stockholm, 2009
Sveningsson, Malin, Lövheim, Mia, Bergquist, Magnus, Att fånga nätet. Kvalitativa metoder för Internetforskning, Studentlitteratur, Lund, 2003
Svensson, Jakob, Kommunikation, medborgarskap och deltagardemokrati- En studie av medborgarutskotten i Helsingborg, Sociologiska Institutionen, Lunds Universitet, Lund 2008 Våge, Lars m.fl., Bloggtider, Sellin & Partner Bok och Idé AB, Stockholm, 2005
Elektroniska källor
Billengren, Astrid, ”Min uppgift är att göra politiken personlig”, 100415, Dagens Nyheter, http://www.dn.se/nyheter/valet2010/personvalet-jag-hyr-ut-mitt-namn-till-den-politiska-kampanjen-1.1077748, Referensen upprättad: 100419
Findahl, Olle, Svenskarna och Internet 2009, http://www.wii.se/publicerat/doc_download/78-svenskarna-och-internet-2009.html,
Referensen upprättad: 100325
Leijonhufvud, Jonas, Företagen flockas kring Twitter, Dagens Nyheter, 090929, http://www.dn.se/ekonomi/foretagen-flockas-kring-twitter-1.963641
Referensen upprättad: 100401
Nandorf, Tove”, Personvalens framtid ser dyster ut”, 080127, Dagens Nyheter http://www.dn.se/nyheter/politik/personvalens-framtid-ser-dyster-ut-1.601620 Referensen upprättad: 100419
Nationalencyklopedin, sökord: Twitter, http://www.ne.se/sok/Twitter?type=NE Referensen upprättad: 100401
Nationalencyklopedin, sökord: Blogg, http://www.ne.se/lang/blogg, Referensen upprättad: 100411
41 Nationalencyklopedin, sökord: Sociala medier, www.ne.se/lang/sociala-medier,
Referensen upprättad: 100322
Politiometern, http://www.politometern.se/
Prensky, Marc, Digital natives, digital immigrants, 2001,
http://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20-%20Digital%20Natives,%20Digital%20Immigrants%20-%20Part1.pdf , Referensen upprättad: 100412
Strömbäck, Jesper, 2010 blir inte första Internetvalet, artikel i tidningen NU, återgiven på http://jesperstromback.wordpress.com/category/kommentarer/internet-sociala-medier/
Referensen upprättad: 100331
Sveriges Riksdag, Åldersfördelning vid riksdagsvalet 2006, http://www.riksdagen.se/templates/R_PageFull____11296.aspx, Referens upprättad: 100317
Twixdagen, http://twixdagen.se/
Materialkällor finns i bilaga 1, respektive bilaga 2.
42