Politiska åsikter

Intervjuperson 6 menar att majoriteten i socialnämnden har en human människosyn och lekmännen kan uppfattas olika beroende på vem det är som framför utredningen

i nämnden. På frågan om hen hade upplevt lekmannastyret annorlunda om ett politiskt parti med andra värderingar hade fått majoritet svarar hen att

“[... om det hade kommit in riktiga… främlingsfientliga partier… som hade majoritet och ska fatta beslut… i… huruvida olika människor i olika grupper ska få hjälp”, och “… att man kanske tycker att alla människor inte är lika mycket värda… det är ju lite läskigt.]”.

Det som intervjuperson 6 beskriver går att ställa i relation till Johanssons (2007) resonemang om att organisationen identifierar klienterna utifrån olika idealtyper.

Det innebär att lekmännen, då de sällan faktiskt möter klienterna, identifierar klienten dels utifrån sina egna föreställningar, och dels utifrån de organisatoriska villkoren. Genom det kan lekmännen i nämnden projicera sina egna åsikter och fördomar på klientens ärenden. Fördomar är dock inte reserverade till någon särskild partipolitisk tillhörighet. Vi tolkar istället intervjupersonernas konstruktion av det politiska lekmannastyret som att vissa fördomar riskerar att missgynna särskilda grupper av människor, och att dessa fördomar inte bör få ett politiskt inflytande.

Den risken står även i kontrast till det argumentet som Forkby. Höjer och Liljegren (2013) presenterar, att lekmannastyre skulle skydda människor från ett ojämlikt bemötande.

I en enkätundersökning som Forkby, Höjer och Liljegren (2013) genomförde visade deras resultat bland annat att högervridna lekmän var mer benägna att påverka gräsrotsbyråkraternas utredning än vänstervridna politiker. De högervridna lekmännen gav exempelvis avslag till gräsrotsbyråkraternas utredning i större utsträckning. Enkätstudien visade även att socialnämndens ekonomiska intressen kan bero av partipolitisk tillhörighet. 34 procent av de lekmän som tillhörde högerpartier ansåg till exempel att ekonomi borde spela en större roll i

barnplaceringsärenden, medan bara 14 procent av de vänsterpartier lekmännen höll med om det. På frågan hur intervjuperson 5 upplever den partipolitiska majoritetens inverkan på praktiken menar hen att det politiska styret i sig märks av när det är valår och främst tiden innan det är val då lekmännen fattar beslut ifrån deras politiska tillhörighet, istället för som representanter från samhället. Intervjuperson 2 ger också uttryck för lekmannastyret ur ett maktperspektiv då politikernas

ekonomiska intressen kan påverka deras förslag till beslut. Gällande politiska svängningar menar Niemann (2013) att det inte är så enkelt som att bara vända kappan efter vinden för att bli en framgångsrik politiker. Politikers legitimitet och maktkapital beror av den politik de bedriver, och för att lekmännen ska kunna fatta beslut som inte får skadliga konsekvenser för barnet behöver de respektera

socialsekreterarna och familjehemssekreterares profession, och erkänna och ta del av gräsrotsbyråkratens kunskap. Vi tolkar detta som att kontentan av våra

intervjupersoners perspektiv på lekmannastyre är att lekmannastyret i sig inte spelar en lika stor roll för praktiken, som vem det är som sitter på de beslutsfattande posterna i socialnämndens utskott. Vidare menar flera av våra intervjupersoner att en ökad kunskap och ett eventuellt utbildningskrav skulle vara ett sätt att säkerställa en lika bedömning i alla socialnämnder och förvaltningsrätter i Sverige. Att

exempelvis en eller flertalet lekmän i nämnder och rätter skulle omfattas av

utbildningskrav inom aktuellt område för att säkerställa att beslut tas på rätt grunder och inte utgår helt och hållet från sunt förnuft eller eventuella politiska värderingar.

7 Diskussion

En del av den tidigare forskning vi har tagit del av och använt i vår uppsats är skriven av några återkommande författare, vilka är Torbjörn Forkby, Staffan Höjer och Andreas Liljegren. Annan forskning fanns att tillgå, däremot kunde vi inte finna så mycket mer svensk forskning om lekmannastyre. Utifrån att vår studie riktar sig till det svenska lekmannastyret var det den kunskapsbas vi ville använda oss av då det svenska rättssystemet och lekmannastyret skiljer sig från styren i andra länder.

Det resultat vi fick av våra intervjuer med gräsrotsbyråkrater ville vi ställa i relation till aktuell svensk forskning för att få ett tydligt och konkret resultat som är

applicerbart på det svenska samhället så som det är uppbyggt. Lekmannastyret i barnplaceringsärenden är inte heller är ett särskilt välbeforskat område, och mot bakgrund av det har vi blivit begränsade till att i stor utsträckning använda forskning av ovan nämnda forskare i vår uppsats (Liljegren, Höjer & Forkby 2018).

Avslutningsvis har vi under arbetet med vår studie har vi stött på ett antal olika områden som kan beforskas vidare kopplat till lekmannastyre och

handlingsutrymme. Flera av våra intervjupersoner uttryckte en önskan om en mer utbredd kunskap och utbildning hos lekmännen i socialnämnden, men även hos lekmän i bland annat förvaltningsrätten. Några av intervjupersonerna efterfrågade specialistutbildade socionomer som skulle stå för kompetens och erfarenhet i barnplaceringsärenden. Därmed menar vi att det finns ett utrymme för mer forskning gällande vilken roll kunskap och yrkeserfarenhet spelar i

barnplaceringsärenden kontra den demokratiska nyttan och upprätthållande av demokratiska värden. Demokratiska värden har varit ett huvudargument för lekmannastyre rent historiskt (Liljegren, Höjer & Forkby 2018), därmed önskar vi vidare forskning kring hur viktigt det är för resultatet för barnen i fråga samt hur viktigt det är att allmänheten får ta del av så pass komplicerade ärenden gällande placeringar av barn utanför hemmet.

Liljegren, Höjer och Forkby (2018) kunde dock dra slutsatsen att lekmannastyret i sig inte spelade någon avgörande roll för beslutsfattandet i de enskilda ärendena, eftersom lekmännen följde gräsrotsbyråkraternas bedömning i majoriteten av fallen.

Därmed menar Liljegren, Höjer och Forkby (2018) att hanteringen av barnplaceringsärenden ändå kan ses som ett professionaliserat system, vilket Liljegren, Forkby och Höjer (2014) menar innebär att gräsrotsbyråkraterna ändå har den större delen av inflytandet i barnplaceringsärendena trots att det är lekmännen som sitter på den beslutande posten.

Den slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att lekmannastyret i sig inte spelar lika stor roll för praktiken, som vem det är som sitter på de beslutsfattande posterna i socialnämndens utskott. Liljegren, Forkby och Höjer (2014) drog en liknande slutsats i sin studie utifrån att lekmännen väldigt sällan avfärdade de professionellas behovsbedömning, något som våra intervjupersoner också instämde i. De flesta av våra intervjupersoner upplevde också att deras respektive lekmän hade ett stort förtroende för deras profession. Däremot menade flera av våra intervjupersoner att trots deras positiva upplevelser av sin nämnd så är lekmannastyret inte riskfritt, och

främst två faktorer var framträdande i det som intervjupersonerna uttryckte. Den första var riskerna kopplade till lekmännens bristande kunskap som grupp. Den andra var hur det sociala arbetet skulle kunna påverkas om ett parti med icke-humana värderingar skulle få politisk majoritet. Det som kunskap och politisk ställning har gemensamt är att de båda kan variera från person till person.

Dynamiken i de kommunala socialnämnderna kan alltså skilja sig avsevärt från varandra, och två olika socialnämnder kan komma fram till två helt olika beslut i en och samma fråga. På så sätt innebär lekmannastyret i sig inte nödvändigtvis en risk för det sociala arbetets praktik. Utifrån våra intervjupersoners perspektiv går lekmannastyret främst att förstå som riskfyllt om lekmännens beslut helt saknar vetenskaplig och akademisk grund, och deras beslut istället grundas på fördomar.

8 Referenslista

Amnå, E. (1983). Stadens förvaltning - ett legitimitetsproblem. Sociologisk Forskning, Vol. 20, No. 3/4, Forskning om staden, ss. 20-38, Sveriges Sociologförbund.

Axelsson, T & Qvarsebo, J. (2017). Maktens skepnader och effekter. Maktanalys i Foucaults anda. Studentlitteratur: Lund.

Bengtsson, M. & Karlsson, D. (2012) Demokratins svängrum. Lokalpolitikens roll i den specialreglerade verksamheten. Förvaltningshögskolans rapportserie nr124.

Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Liber: Malmö.

Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. 2. uppl. Liber: Malmö

Dunér, A.& Nordström, M. (2006) The discretion and power of street-level bureaucrats: an example from Swedish municipal eldercare. European Journal of Social Work, 9:4, ss. 425-444. DOI: 10.1080/13691450600958486

Durose, C. (2011). Revisiting Lipsky: Front-Line Work in UK Local Governance.

Political Studies, vol ss. 978-995. DOI: 10.1111/j.1467-9248.2011.00886.x Forkby, T., Höjer S. & Liljegren, A. (2013). Making sense of common sense:

examining the decision-making of politically appointed representatives in Swedish child protection. Child & family social work, 21(1), ss. 14-25.

DOI: 10.1111/cfs.12100

Foucault. (1980). Power/Knowledge - Selected interviews & other writings 1972-1977. 3. uppl. Vintage Books: New York

Foucault. (2003). Övervakning och straff. 4. uppl. Arkiv förlag: Lund.

Gofen, A., Blomqvist, P., Needham, C., Warren, K. & Winblad, U. (2019).

Negotiated compliance at the street level: Personalizing immunization in England, Israel and Sweden.Public Administration, vol. 97, no. 1, ss. 195-209.

https://doi.org/10.1111/padm.12557

Hultman, E., Forkby, T. & Höjer, S. (2018): Professionalised, hybrid, and layperson models in Nordic child protection - actors in decision-making in out of home placements, Nordic Social Work Research, DOI: 10.1080/2156857X.2018.1538897 Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser. Om handlingsfrihetens

organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Arkiv förlag: Lund.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun.

Studentlitteratur: Lund.

Liljegren, A., Höjer, S. & Forkby, T. (2018). “I don´t want to tell you how to do your job, but... “ - laypersons challenging the authortity of professionals in Swedish child protection. Nordic social work research, 8(1), ss. 50-63.

DOI: 10.1080/2156857X.2017.1376703

Liljegren, A., Höjer, S. & Forkby, T. (2014). Laypersons, professions and governance in the welfare state: The Swedish child protection system. Journal of professions and organization, 1(2), ss. 161-175.

Lindahl, R. (2019): Individualising or categorising recognition? Conceptual discussions concerning the relationship between foster children and their child welfare workers, European Journal of Social Work, DOI:

10.1080/13691457.2019.1696755

Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy. Dilemmas of the individual in public services. New york: Russel sage foundation.

Mattsson, T. (1998). Barnets mening i LVU-processen. Socialvetenskaplig tidskrift, (1), 45-57.

Niemann, C. (2013). Villkorat förtroende. Normer och rollförväntningar i relationen mellan politiker och tjänstemän i Regeringskansliet. Diss. Stockholm:

Stockholms universitet.

Nilsson, R. (2008). Foucault - en introduktion. Ègalité: Malmö.

Ponnert, L. (2007). Mellan klient och rättssystem - Tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares perspektiv. Diss. Lunds universitet, Socialhögskolan.

Socialstyrelsen. (2020). Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2019.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-8-6871.pdf [hämtad 2021-04-16 ]

Statistiska centralbyrån. (2021). Kvartals- och halvårsstatistik - kommun, län och riket - Kvartal 1, 2021.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2021/

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme.

Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och kultur.

Sveriges domstolar (u.å) https://www.domstol.se/om-sveriges-domstolar/sa-fungerar-domstolarna/ [hämtad 2021-05-16]

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Yin, Robert K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Studentlitteratur:

Lund.

Bilaga 1 Intervjuguide

1. Hur länge har du arbetat som socialsekreterare inom socialförvaltningens

enhet för “barn och familj” och vad har du för tidigare arbetslivserfarenhet?

2. Hur ser en dag på jobbet ut för dig?

3. Vad är lekmannastyre och handlingsutrymme för dig?

4. I vilken utsträckning upplever du att socialsekreterare har inflytande över

ärendegången och händelseförloppet gällande det enskilda barnet?

5. Vad innebär det för praktiken enligt dig att beslutanderätten inte ligger hos

socialsekreterarna, oavsett om den ligger hos lekmän eller någon annan aktör?

6. Hur upplever du att lekmannastyret påverkar ditt handlingsutrymme och

din yrkesroll?

7. Låt säga att socialsekreterarna själva skulle få beslutanderätten. Vad tror du

att det skulle innebära för er yrkesroll och erat handlingsutrymme?

8. I tidigare forskning har vi även uppmärksammat hur forskare reflekterar

kring huruvida lekmannastyret kan ge upphov till känslor av lättnad hos socialsekreterare, då det avgörande beslutet ligger hos lekmännen. Hur upplever du det faktum att lekmännen har beslutanderätten framför socialsekreterare i barnplaceringsärenden samt vilken funktion fyller lekmännen?

9. Under arbetet med vår uppsats har vi tagit del av tidigare forskning som

visar att lekmän grundar sina beslut på sitt sunda förnuft, vilket innefattar allt från egna erfarenheter till personliga värderingar. Hur tänker du kring relationen mellan lekmännens sunda förnuft och socialsekreterares utbildning och erfarenhet?

10. Om du fick ge en sammanfattning av hur du upplever lekmannastyret, hur skulle du då beskriva lekmannastyret?

11. Är det något särskilt du känner att du vill tillägga som vi inte har frågat om, någon reflektion som du vill uppmärksamma oss på eller något särskilt som du vill att vi tar med oss i vårt fortsatt arbete?

Bilaga 2 Informationsbrev

Till dig som arbetar på Socialförvaltningens enhet för barn och familj - Information och förfrågan om deltagande i studie.

Du tillfrågas genom detta informationsbrev om att delta i en studie om socialsekreterares upplevelser av lekmannastyre i placeringsärenden av barn.

Vi som skriver studien heter Mimmi Hansson och Josefine Johansson, och vi läser sjätte terminen på socionomprogrammet på Linnéuniversitetet i Kalmar.

Intervjustudien är en del av vår kandidatuppsats som vi skriver för närvarande.

Socialsekreterare fyller en viktig funktion i arbetet med barn som är i behov av vård utanför det egna hemmet. Beslutanderätten i dessa ärenden tillfaller dock politiskt tillsatta lekmän. Hur lekmännen själva uppfattar sin roll och sitt ansvar framgår av tidigare forskning. Socialsekreterares perspektiv på lekmannastyret är däremot inte lika framträdande. Vi vill därför genomföra en intervjustudie med socialsekreterare och hoppas kunna synliggöra socialsekreterares perspektiv på lekmannastyre i placeringsärenden av barn. Syftet med studien är att skapa förståelse kring hur socialsekreterare upplever lekmannastyret i förhållande till praktiken, sin yrkesroll och till sitt handlingsutrymme och yrkesutövande. Din medverkan är helt frivillig och du kan när som helst under intervjun välja att avbryta din medverkan.

Intervjuerna önskar vi göra via Teams, Skype eller Zoom på grund av den pågående coronapandemin och intervjun beräknas ta ca 60 minuter. Vi kommer även

efterfråga ditt samtycke till inspelning av ljud under intervjun. Materialet från intervjuerna kommer att hanteras konfidentiellt, och vi kommer att förvara

materialet så att ingen obehörig får tillgång till det. De enda som kommer att ta del av materialet är studiens författare och eventuellt vår examinator. Inga enskilda socialsekreterare kommer heller att kunna identifieras i studien. Du kommer ha möjlighet att ta del av kandidatuppsatsen genom databasen DiVA där den publiceras och lagras. Vid frågor eller funderingar får du gärna höra av dig.

Studenter: Mimmi Hansson mh224nf@student.lnu.se 0707508916, Josefine Johansson jj223js@student.lnu.se 0736997588

Handledare: Anette Lundin anette.lundin@lnu.se