Positivt och negativt med skolsystemet

Vad är positivt med ditt lands skolsystem? Quels sont les points positifs du système d’éducation de votre pays?

När Jenny skriver ner vad hon tycker är positivt med Sveriges skolsystem nämner hon begreppet «demokrati». Enligt henne innefattar det också att det finns flera olika möjligheter att ta sig fram och lyckas i den svenska skolan. «Det finns kunskapsskola, Komvux, folkhögskola, friskolor, praktiska skolor etc…». Jenny tycker också att det både är positivt

41

och negativt att det inte finns något större elittänkande i landet. Varför det både kan vara negativt och positivt på samma gång förklarar Jenny i följande fråga.

Raphaël ställer sig positiv till att alla elever har tillträde till en skola som står för värderingarna «gratuité» och «laïcité» dvs. en konfessionslös skola och som är tillänglig för alla eftersom den är gratis.

Jenny och Raphaëls gemensamma nämnare är ännu en gång begreppet «demokrati». En skola som är gratis och tillgänglig för alla är en demokratisk värdering. Att kunna erbjudas flera möjligheter att ta sig fram i skolvärlden är demokrati för Jenny.

Mats anser att det positiva med Sveriges skolsystem är det förändringar som hänt efter valet 2006. «Jag är en stor anhängare av Jan Björklunds insatser i skolfrågor», svarar Mats. Mats tar upp att det han ställer sig positiv till är regeringens insats gällande en ny gymnasieskola 2011, vilket går hand i hand med ett nytt betygsystem och det Mats kallar för «spetsutbildningar». Han ställer sig också positiv till det regeringen har beslutat kring mobbning, dvs. skolans rättighet att få flytta mobbare ur klasser.

Marianne ställer sig positiv till att skolan är tillgänglig för alla och gratis för de som väljer att gå i den kommunala skolan. Hon tycker också att Frankrike har engagerade och motiverade lärare som tar hänsyn till eleverna. Marianne lyfter också fram stödundervisning för elever med svårigheter som något positivt, men tyvärr något som eventuellt kommer att försvinna inom en snar framtid. «Des structures d'aides au sein des écoles pour les enfants en difficultés (RASED) mais qui sont amenées à disparaitre».

Mats fokuserar på regeringens insatser, medan Marianne i Frankrike framhåller lärarkåren och de grundläggande värderingarna skolan är uppbyggd kring. Man kan också tolka det som att Marianne är positiv till att regeringen en gång har satsat på stödundervisning för de elever som inte uppfyller målen och negativt inställd till den nuvarande regeringens tankar om att dra in på denna sorts undervisning. Det Mats och Marianne har gemensamt är att bådas svar behandlar ämnet politik.

Vad är negativt med ditt lands skolsystem? Quels sont les points négatifs du système d’éducation de votre pays? Veuillez expliquer brièvement.

Jenny anser att det är för mycket elevinflytande i skolan och att lärarnas förmedlan till eleverna att skolan också innebär arbete och allvar inte har lyckats. Det är i detta sammanhang som Jenny menar att elittänkande har en positiv klang. Hon vill att eleverna ska förstå allvaret

42

med skolan och framhåller att elittänkande i lagom utsträckning kan bidra till att eleverna förstår allvaret och kämpar hårdare för att lyckas i skolan. «…kanske lite mer elittänkande? Även om det i för stor skola, enligt mig, blir negativt», svarar Jenny.

Raphaël ställer sig negativ till en ökning av getton i skolan. Han menar att man kan se en ökning av sociala grupperingar i både heterogena och icke heterogena skolmiljöer. Detta faktum stämmer inte överrens med Raphaëls bild och önskan om en skola där man respekterar varandra och visar medmänsklighet.

Jenny och Raphaël tar i detta sammanhang upp relativt olika saker även om deras svar fortfarande kan tolkas ha med demokratiska värderingar att göra. Jenny är inne på det demokratiska begreppet om lärar- och elevinflytande. Hon anser att det är för mycket elevinflytande. Raphaël redogjorde tidigare för att han vill jobba för mer elevinflytande. Det är en viktig skillnad. Jenny tycker också att elitänkande är både något postivt och negativ. Hon vill att eleverna ska ta skolan mer på allvar, därför kan elittänkande vara något positivt som bidrar till att eleverna kämpar hårdare. Hon stödjer däremot inte ett elitistiskt tänkande som främjar segreation. Raphaël nämner inget om elittänkande, utan fokuserar i detta sammanhang på den negativa utvecklingen av getton innanför skolans väggar.

Negativt enligt Mats är «att kommunerna inte prioriterar skolan mer utan snålar med resurserna». Mats menar att detta inte är unikt för hans arbetsplats. Det är ett nationellt problem. Läraren Mats framhäver även att kunskapsresultaten går hand i hand med ekonomin och skolans resurser i övrigt. « … det tar tid att vända en skuta som gått åt fel håll så länge !»

Det Marianne ser som negativt med Frankrikes skolsystem är att klasserna i dagsläget är överbelastade. Vanligtvis är en lärare ensam med 28-32 elever i en klass. Hon tycker också att det är negativt att fortutbildning av lärare inte prioriteras. Marianne framhåller även att den franska skolan är för inriktad på elevernas intellektuella kapacitet, och fokuserar för lite på praktisk kunskap. «Trop centré sur l'intellectuel et peu sur le manuel» (Marianne, 2009-02-12).

För både Mats och Marianne handlar det negativa om resurser. Klasserna är exempelvis överbelastade och både lärare och elever blir lidande. Ekonomin är ett problem för dem båda. Till skilland från Mats tar Marianne även upp att fortutbildning av lärare inte prioriteras och att skolan överlag är alltför inriktad på intellektuell kunskap.

43