Syftet med min studie har varit att titta på hur ett par av Frankrikes och Sveriges lärare och lärarstudenter förhåller sig till läroplanen och vilka attityder och värderingar som läroplanen framställer. Utifrån denna breda frågeställning har jag utgått ifrån vilken kunskapssyn som kommer till uttryck och om den skiljer sig åt i målgrupperna, samt hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan användas till min undersökning. Avviker eller får begreppen stöd?Det är viktigt att påpeka resultatets begränsningar. Mitt syfte har enbart varit att tydligöra «några» värderingar och attityder. Slutsatserna jag drar är därför begränsade och kan inte betraktas som generaliserande.
Det som är intressant är att undersökningen inte talar för att länderna entydigt lutar åt ett visst begrepp. «En skola för alla» och «en elit av staten» passar in både på Sverige och Frankrike. Marianne lyfter fram att den franska skolan är alltför fokuserad på teoretisk kunskap. Därför drar jag slutsatsen av att det är möjligt att Frankrike prioriterar teoretisk kunskap framför praktisk även om mina deltagare inte ensidigt ger uttryck för detta faktum. När läraren Mats för sitt resonemang om «sammanhang», «faktakunskaper», «källkritik» och «analytisk förmåga» så fokuserar han framförallt på teoretiska färdigheter. Begreppet «en elit av staten» får i detta sammanhang ett visst stöd även i Sverige. Det behöver dock inte tyda på att han ställer sig negativ inför praktisk kunskap. Undersökningen har också visat på att lärarstudenten Jenny önskar sig ett mer elitiskt tänkande i den svenska skolan. Jennys resonemang kan tyda på att det kanske krävs ett mer elitistiskt tänkande för att eleverna ska förstå allvaret i skolan.
Mitt resultats påverkan på de teorier som finns inom intresseområdet stämmer i Frankrikes fall in på Hervé Hamons resonemang. Elitism visar sig när en skola mer eller mindre medvetet sorterar ut de elever som har svårigheter med att uppnå målen Om man drar in på stödundervisning får elever i behov av stöd svårigheter att hänga med och en konsekvens blir att en elit formas. Undersökningen får också stöd i Andrew Jacks resonemang om att alla länder skapar sin egen elit. Det är möjligt att både Sverige och Frankrike skapar sig en elit genom att mer eller mindre medvetet prioritera teoretisk kunskap. Bourdieus teori om att «Les grandes écoles» är ett tecken på elitism i det franska samhället finner mindre stöd i min undersökning. Mitt resultat tyder istället på det är möjligt att det redan existerar i den obligatoriska och frivilliga skolan. Arne Malténs resonemang om kunskapsbegreppets
48
mångfaldighet får stöd framförallt av lärarstudenten Jennys svar. Mats bild av kunskap och lärarens kunskapsansvar kan även kopplas ihop med Stenmos definition av ämneskompetens. Resultatet kan också tyckas peka på ett stöd av Selgheds resonemang om kunskap och inlärning som en process i samtliga målgrupper.
«En skola för alla» enligt Annika Rydman förespråkar det «livslånga lärandet» något som både den franska och svenska läroplanen har som utgångspunkt. Enligt Rydman är nyckelorden «kompetens» och «individualisering», vilket även resultatet visar på är viktiga begrepp hos både läraren och lärarstudenten. Att respektera varandra oavsett bakgrund talar i Frankrikes fall för ett stöd av en «skola för alla». Resultatet kan därför i framtiden komma att ses som motsägelsefullt till det Antoine Prost lägger i begreppet « élitisme pour tous » (elitism för alla). Det faktum att Frankrike är ett högutbildat samhälle där 80 % av befolkningen tar sin studentexamen borde med indragningar på stödundervisning inte kunna upprätthållas. Min undersökning visar också på att Sveriges system att erbjuda sin befolkning olika möjligheter att ta sig fram och lyckas i skolan kan stödja teorin «en skola för alla». Man kan också dra slutsatsen av att resultatet, ur ett demokratiskt perspektiv pekar på stöd av teorin «en skola för alla» i både Frankrike och Sverige. Demokratiska värderingar som respekt, individens behov och skolan som öppen för alla tyder på detta. Det franska skolsystemets princip om en konfessionslös skola och förbudet av religiösa symboler ifrågasätter dock begreppet «en skola för alla» i synnerhet om vi ser till Sjögrens resonemang om att minska gapet mellan elevens två världar.
I min undersökning lyfter jag även fram Sveriges och Frankrikes läroplaner. Undersökningen visar att både Jenny och Mats har tydliga influenser av den svenska läroplanen för den obligatoriska och frivilliga skolan även om de i något fall tar avstånd från vissa punkter som exempelvis lärarens fostrande uppdrag och elevinflytande i för stor utsträckning. Marianne och Mats refererar rikligt till den franska läroplanens attityder och värderingar. Det faktum att samtliga respondenter har fokuserat väl på några begrepp och värderingar behöver inte betyda att de tar avstånd ifrån övriga punkter. Enkätfrågorna har varit uppbyggda efter att ge ett fokuserat svar och det är det jag har grundat min sammanställning på.
Undersökningen har också pekat på att lärarstudenternas kunskapssyn representeras relativt väl av deras respektive läroplaner. Det som är väsentligt att påpeka är
49
dock att de har fokuserat på lite olika begrepp även om utgångspunkten är densamma. Den kunskapssyn som lärarstudenten Jenny ger uttryck för kan betraktas som dynamisk. Jenny lyfter fram att kunskap är något brett som förändras över tid och något som inkluderar flera olika kompetenser som exempelvis social eller praktisk kompetens. Denna bild förvaltas i Sveriges läroplan, vilket jag grundar min slutsats på. Jennys syn på kunskap som något som omfattar flera olika kompetenser passar väl in på begreppet «en skola för alla». I min studie vill jag också lyfta fram Raphaëls kunskapssyn, framförallt för att han ser kunskap som något mer än att bara överblicka större kunskapssfält. För lärarstudenten Raphaël innebär det att känna till mer än grunderna inom ett ämnesområde och att underbygga sina svar. Han fokuserar också på elevernas sociala förmågor. Social kompetens är ett begrepp som upptar stor plats i den franska läroplanen. Raphaëls kunskapssyn kan betraktas som progressiv, vilket också är ett begrepp som känns igen i Frankrikes läroplan. Det mesta tyder på att han ser lärande som en process. Studien visar också på att Mats och Marianne är överrens om att kunskap är mer än bara faktakunskap. Mats pratar i sammanhanget om analyserbarhet och Marianne om know-how. Marianne nämner även progression i sammanhanget, vilket åter igen för tankarna till den franska läroplanens kunskapssyn där man pratar om utveckling ur ett dynamiskt perspektiv. Utifrån min studie drar jag slutsatsen av att läroplanens syn på kunskap representeras av både lärarstudenten och läraren i respektive land i mer eller mindre utsträckning. Jag drar också slutsatsen av att lärarna i respektive land har en mer grundlig gemensam kunskapssyn än lärarstudenterna.
De nya frågeställningar som min studie väckt intresse för rör framförallt hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan gestalta sig hos eleverna i respektive land. Med det resultat som jag nu har fått fram skulle man kunna gå vidare och undersöka en tredje målgrupp. Kan man i en annan målgrupp få ett annat resultat? Min studie har från början till slut utgått ifrån ett lärarperspektiv. Därför finner jag det relevant att också prova mina slutsatser utifrån ett elevperspektiv. Det är inte bara utifrån begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» som jag kan gå vidare med min undersökning. Jag anser det också fullt möjligt att tydliggöra några attityder och värderingar kring elevernas kunskapssyn. Detta skulle tillsammans med en mer omfattande enkätundersökning med fler respondenter kunna täcka in fler värderingar och attityder till kunskap, mål, riktlinjer och arbetsmetoder utifrån ytterligare ett perspektiv, nämligen eleven.
50