Nedan följer en diskussion för studien i relation till tidigare forskning och begreppen könsmaktsordning och professionellt förhållningssätt, som besvarar forskningsfråga två: upplever lärare att deras kön påverkar om de blir utsatta för hot och våld i skolan?
8.1.1 Forskningsfråga ett i relation till tidigare forskning
Tidigare forskning har studerat olika aspekter av hot och våld i skolmiljön, såsom konflikthantering och bakomliggande orsaker till att negativa situationer uppstår i skolan.
Visserligen fokuserar forskningen mycket på situationer i elev-elev-interaktion och lärar-elev-interaktion, men de är fortfarande relevanta för att de berör elevers hot och våld mot lärare. Matts Dahlkwist och Eva Ganneruds forskning visar att uppfattningen om att makt och auktoritet vilar hos männen fortfarande existerar, och att kvinnor ska underordna sig. Detta kan vara en av huvudanledningarna till varför flickor påverkas inte av lärarens auktoritet på samma sätt som pojkar. Enligt Lundström, blir det en utmaning för pojkar att försöka imponera på varandra om vem som är mest hegemoniskt maskulin, och vinnaren är den som utövar mest makt över läraren (2008, s. 21). Jämför man vår studies resultat med Lundströms, så skiljer det lite med att enkätens deltagare svarade att pojkar försöker ha övertaget i ett klassrum där en kvinnlig lärare undervisar, och när de blir tillsagda upplever de manliga eleverna, som en deltagare skrev, en, ”inskränkning
av sin sfär och riskerar att tappa ansiktet gentemot de andra”. I Lundströms forskning försöker pojkarna imponera på varandra (ibid.: 21) och i vår studie uppfattar de tillfrågade lärarna att pojkar vill ha övertaget i klassrummet för att inte se dumma ut inför varandra. Detta är ett återkommande ämne i de tillfrågade lärarnas svar när de gäller hot och våld mot kvinnliga lärare; alltså varför de tror att en manlig elev opponerar sig så starkt mot en tillsägelse från en kvinnlig lärare. Responsen är just för att det kan få den manliga eleven att se löjlig ut inför sina klasskompisar, vilket kan befläcka hans manlighet.
Deltagarna i vår studie menar att lärarens kön har betydelse för att eleven ska respektera läraren.
Av enkätens 130 lärare tror 59 av dem att elever gör ett medvetet val om att hota eller utföra våld mot en lärare på grund av lärarens kön. Flera av de manliga lärarna tror definitivt att elever bemöter lärare på olika sätt beroende på lärarens kön, och att kvinnor löper större risk för att bli utsatta för hot och våld, synnerhet av manliga elever med utländsk bakgrund. En manlig lärare svarade, ” […]
många pojkar som kommit till Sverige har en alltför stor oförståelse för det jämlika samhället och vad som gäller i Sverige och detta blir mer och mer tydligt”. Många av enkätens kvinnliga lärare tror precis tvärtom, att det i större utsträckning män som blir hotade, speciellt av ”yngre pojkar som är i affekt triggas av män”. Enligt svaren från enkäten är fysiskt våld mer riktat mot manlig personal medan hot är i samma omfattning för båda könen. Emellertid tror flera av de tillfrågade kvinnorna att pojkar, eller deras fäder, hyser dålig respekt för kvinnliga lärare och utsätter dem oftare för hot och våld. Enligt Gannerud, respekterar manliga elever oftast stora manliga lärare framför mindre kvinnliga lärare (1999, s. 187). Vidare visar vår studie att lärarens storlek kan vara en avgörande faktor ifall eleven vill utsätta lärare för våld (Enkät, svar 43, fråga 20, och svar 78, fråga 21). Nästan en femtedel av de tillfrågade lärarna tror att manliga lärare har det enklare att hantera hot och våld på grund av deras kön, och att manliga lärare tenderar att ha ett fysiskt övertag, då de är oftast både större och starkare, i jämförelse med deras kvinnliga kollegor (Enkät, fråga 20).
8.1.2 Forskningsfråga ett i relation till begreppen könsmaktsordning och professionellt förhållningsätt
I vår studie återkommer de tillfrågade lärarna flera gånger till elevernas attityd mot dem, och hur lärarna har både sett och upplevt att kvinnor respekteras mindre, och att det förekommer att manliga elever säger, ”jag lyssnar inte på en kvinna” och ”jag tänker inte lyssna på dig” till kvinnliga lärare. Detta är i överrensstämmelse med Ganneruds forskning, om att manliga elever kopplar makt och överordning till maskulinitet, och därför ser de ingen anledning till varför de ska lyssna på kvinnliga lärare när de undervisar eller ställer krav på dem (2001, s. 14). För dessa elever existerar nämligen ett hierarkiskt förhållande mellan ”det manliga” och ”det kvinnliga” och där det manliga prioriteras (ibid.: 14). Maktskillnad är något som både Gannerud och Jalmert tog upp, när de nämner begreppet könsmaktsordning, och tanken om att kön och makt hör ihop. Utifrån det här begreppet finns det en tanke om att hegemonisk maskulinitet och dess normer råder, och att män har generellt en högre ställning och maktposition än vad kvinnor har (Jalmert, 2007, s.112).
Makt och överordning kopplas till maskulinitet, som i sin tur inkluderar könet, fysisk styrka och kroppsstorlek, men även rösten (Gannerud, 2001, s. 150). Detta leder till att manliga lärare har i regel en starkare ställning i förhållande till elever (ibid.: 150).
Utifrån vår studie kan man reflektera över om och hur makt kan påverka hur lärare känner olika när det kommer till hot och våld i skolan. I och med att det var fler manliga lärare som ansåg att de hade adekvata riktlinjer på deras skolor kan man reflektera över om deras skolor har mycket bättre och mer välutformade riktlinjer, eller om det snarare handlar om det Grannerud skrev gällande manliga lärares starka ställning. Om en manlig lärare känner en starkare ställning i förhållande till hans elever och i skolan kan detta möjligen påverka hur trygga de känner sig när det kommer till de riktlinjer som finns. Detta betyder inte att de riktlinjer som finns nödvändigtvis är tillräckligt välutformade, men att det finns en möjlighet att lärare som känner en starkare ställning eventuellt känner sig mer trygga överlag. Detta är som sagt svårt att fastställa utifrån den här studien och är snarare en reflektion från vår sida. Vidare visar vår studie är att de manliga deltagarna i enkäten generellt verkade känna sig mer trygga i de riktlinjer som finns på deras skolor i jämförelse med deras kvinnliga kollegor (Enkät, fråga 15).
Ett professionellt förhållningssätt för läraren innebär att hen har en medveten och målinriktad hållning i relation till sina elever (och deras föräldrar) (Gannerud, 2003, s. 48), och som en av enkätens kvinnliga deltagare skriver att ”en skicklig lärare ska känna eleverna med dessa tendenser och veta hur man läser av samt förhindrar utbrott (avleder) innan de sker” (Enkät, svar 88, fråga
11. I enlighet med det Gannerud nämner, om läraren känner sina elever väl kan hen avvärja utbrott hos elever som inte förstår eller blir förstådda (Gannerud, 2003, s. 48), och det ser vi i enkätens mest besvarade fråga (Enkät, Fråga 11), ”Vad tror du oftast väcker irritation hos elever så att de hotar eller utsätter lärare för våld?”, som fick 105 kommentarer. De tillfrågade lärarna tror att minsta motgång, till exempel, att läraren ber eleverna att göra skoluppgifter eller konfronterar dem, kan leda till stark frustration och sätta eleverna i affekt (Enkät, fråga 11). Den första kommentaren från enkäten (som börjar på rad tre i denna paragraf) stämmer överens med Ganneruds beskrivning av begreppet professionellt förhållningssätt, då hon menar att lärarens mål är bygga en god relation till sina elever, och där läraren använder sitt ledarskap till att skapa stabilitet och trygghet i klassrummet (2003, s. 48). Responsen från enkätens deltagare bekräftar Ganneruds forskning om bakomliggande orsaker till hot och våld mot lärare. Till exempel, många av de tillfrågade lärare tror mycket på att psykisk ohälsa, sociala bakgrunden, och hemförhållanden är bakomliggande orsaker till elevernas aggressiva uppträdande i skolan. Men om läraren har en personlig relation till varje elev kan läraren bli en viktig person som de litar på och tycker om. Dahlkwist är inne på samma spår när han menar att ett professionellt förhållningssätt innebär ”en god och tydlig kommunikation åt olika håll samtidigt: med föräldrar, elever, kollegor, skolledning och samhället utanför skolan” (2019, s. 27). Han menar även att en god atmosfär i klassrummet gör att elever vågar vara sig själva och törs ifrågasätta uppgifter utan att känna någon rädsla för att dumförklaras inför klasskamraterna.
8.2 Upplever lärare att de riktlinjer som finns gällande hot och våld stöttar dem i