För att kunna analysera vad lärare tycker om de riktlinjer som finns kring hot och våld på deras arbetsplats har den här delen av analysen utgått från fråga 14 och 15 från enkäten.
De svar som vi fick in från fråga 14 visade att 116 personer hade svarat att det finns tydliga riktlinjer för hantering av hot och våld på deras skola medan 14 personer svarade att det inte finns det. Av de 14 tillfrågade, som svarade att det inte finns några riktlinjer på deras skola, var 13 kvinnor och en man. I frågan fick lärarna även ett alternativ att kommentera frågan och skriva in övriga tankar som de hade kopplat till de riktlinjer som finns eller inte finns på deras skola. I de kommentarer var det många av de som hade svarat ”ja” på frågan som skrev att de inte kände sig säkra på de riktlinjer som finns på deras skola, eller att de inte känner sig nöjda med de riktlinjer som de har på skolan. En kvinnlig lärare skrev, ”jag skulle ha svarat nej på denna fråga om enkäten kommit för två månader sedan. Vi har varit utsatt för hot och våld under de senaste två åren utan att ha några riktlinjer eller handlingsplaner för hur vi skulle hantera det, men fick för två månader sedan en handlingsplan” (Enkät, svar 104, fråga 14).
Två andra kvinnliga lärare som hade svarat ”ja” på frågan har kommenterat frågan. Den första skrev, ”klart att det gör, problemet är att det finns så många andra lagar som ta ut dem och sedan har vi makt faktorn som måste tas i beaktning så det brukar inte bli någon nämnbar förändring”
(Enkät, svar 72, fråga 14). Den andra skrev, ”det finns ett vackert papper med plan för hur det ska hanteras. Men det efterföljs inte ö.h.t. i min uppfattning. Eleverna - och skolpengen - är viktigare än hälsan för personal m.fl.” (Enkät, svar 61, fråga 14). Att många lärare känner sig osäkra på de riktlinjer som finns på deras skolan överensstämmer med vad Jaara Åstrand tog upp i hennes rapport till Lärarförbundet, att många lärare känner sig osäkra på vilka befogenheter som de har (2019, s. 12).
I enkätens kommentarer på fråga 14 svarade majoriteten av kvinnliga lärare att de inte ansåg att de riktlinjer som finns på deras skolor är tillräckligt bra. När det kommer till de manliga lärarna
var det fem lärare som lämnade kommentarer och enbart en av dem avsåg att riktlinjerna ”följs inte när det blir skarpt läge” (Enkät, svar 53, fråga 14). De andra ansåg att det finns riktlinjer och att dessa följs. De manliga lärarna som lämnade en kommentar hade alla svarat ”ja” på frågan om det finns riktlinjer medan den enda manliga läraren som hade svarat ”nej” valde att inte lämna någon kommentar.
På fråga 15 kunde man svara antingen ”ja” eller ”nej” huruvida man ansåg att de riktlinjer som finns i ens skola är tillräckliga för att minska och kunna hantera hot och våld effektivt. 71 personer svarade ”ja” på den frågan, 49 personer svarade ”nej”, och resterande 10 personer valde att inte svara alls. Av de 49 personerna som svarade ”nej” var fem av dem män, 43 svar var från kvinnor, och en som svarade att hen inte ville identifiera sig som vare sig man eller kvinna. Lärarna som gjorde enkäten kunde kommentera frågan. Många lärare, oavsett personens kön, svarade att de ansåg att det både fanns och inte fanns riktlinjer som var tillräckliga på deras skola. En av de manliga lärarna svarade:
”Som svar på fråga 15 - både ja och nej. Rent juridiskt är behovet täckt för de följder som kan uppstå vid våld på en skola. Dock är skolan i ständig förändring med stor påtryckning utifrån där våra lagar inte kommer räcka till och täcka upp de situationer som kan och som kommer uppstå. Religion och nomadiserande kulturer finns idag inom skolan som påverkar verksamhet och mående, och här saknas lagar inom främst det sekulära för att trygga skolans elever och personal i framtiden” (Enkät, svar 8, fråga 15).
Enligt den här läraren anser han att det finns en juridisk täckning för skolor när våld uppstår på skolan, men han anser också att de lagar som finns inte är tillräckliga för alla situationer som kan uppstå. En annan kvinnlig lärare svarade, ”jag vet faktiskt inte egentligen. Upplever inte att det är ett levande dokument och gränsen för hur mycket hot och våld man ska acceptera är svår” (Enkät, svar 56, fråga 15).
En annan sak som många av lärarna kommenterade var att de ville se tydligare konsekvenser och uppföljning när våldsamma eller hotfulla situationer uppstår. Bland annat svarade en kvinnlig lärare, ”jag anser att konsekvenstrappan bör följas tydligare” (Enkät, svar 32, fråga 15). Det var både manliga och kvinnliga lärare som kommenterade att det finns behov av tydligare konsekvenser. En annan kvinnlig lärare skrev, ”när elev ej vill följa handlingsplan så börjar vi om på ruta ett varje gång” (Enkät, svar 43, fråga 15). Här verkar läraren tycka att det finns utrymme för förbättring gällande hur man kan arbeta med uppföljning. Flera lärare kommenterade även att de skulle vilja ha en bättre kontakt med vårdnadshavare. Bland annat skrev en manlig lärare, ”krävs andra insatser, ofta insatser utöver skoltid, samarbete med vårdnadshavare, m.m.” (Enkät, svar 77, fråga 15).
Majoriteten av de lärare som svarade på enkäten tyckte dock att det finns tydliga riktlinjer och det fanns en del som kommenterade detta. En manlig lärare som ansåg att det finns tydliga riktlinjer skrev, ”vi har incidentrapporter och kränkningsrapporter. Dessa skall fyllas i direkt när vi uppmärksammar dessa händelser” (Enkät, svar 102, fråga 15). Att majoriteten av lärare anser att det finns tydliga riktlinjer kan ses i kontrast till det som Jaara Åstand skrev om lärarens handlingsutrymme. Enligt Jaara Åstand är lärarens handlingsutrymme begränsat och otydligt när det kommer till att säkerställa studieron i klassrummet (2019, s. 6). I vår enkät har dock många lärare hävdat att det finns tydliga riktlinjer som är till stöd för lärarens handlingsutrymme.
7.5 Upplever lärare att de känner stöttning av skollagen i hotfulla eller våldsamma situationer?
Vi har utgått från fråga 16 i enkäten, där de deltagande lärarna har fått svara på frågan utifrån fem olika svarsalternativ.
Tio av lärarna svarade ”jag känner stort stöd”, 36 av lärarna svarade ”jag känner stöd”, 51 lärare svarade ”jag känner lite stöd”, och 18 lärare svarade ”jag känner inte stöd”. Övriga 15 lärare svarade ”vet inte”. Utifrån de svar som vi fick kan vi se att över hälften av lärarna känner antingen att de har lite stöd eller inget stöd alls av skollagen, när det kommer till att arbeta som lärare. Det här kan kopplas till det som uppsatsens bakgrund tar upp i 2.3 Lärarens rättigheter enligt lagen, om att det centrala innehållet i skollagen är utformat för elevernas trygghet, men att lärarnas lagstadgade medel för att bevara och säkerställa en trygg miljö är otydligt (Skollag 2010:800).
Enkätens fråga påvisar resultat att en större andel lärare inte känner tillräckligt med stöd från skollagen. Av de som svarade att de känner lite stöd var det 13 män, 37 kvinnor och en person som inte identifierade sig med något av könen. Av de 18 lärare som inte kände något stöd alls av skollagen var 6 av lärarna män och 12 av lärarna var kvinnor. Att lärare inte känner ett fullständigt stöd av skollagen är likt det som Jaara Åstrands skrev i hennes rapport i Lärarförbundet, om att lärare känner sig osäkra på de befogenheter som de har att använda sig av under hotfulla situationer (2019, s. 12).
Lärarna som svarade på enkäten hade även möjlighet att lägga till kommentarer till fråga 16. En av de kvinnliga lärarna som kommenterade frågan skrev, ”elev som använder våld och hot måste få annan stöttning av annan form. Men enligt lagen så ska eleven ha rätt till att komma tillbaka till skolan trots att andra elever är rädd och känner sig hotad” (Enkät, svar 43, fråga 16). En av de manliga lärarna skrev, ”jag tycker det borde bli hårdare regler där det till och med kan bli en lag för vad lärare får och inte får göra. Vi som lärare går på äggskal när vi får för oss en tanke att ta tag i ett barn” (Enkät, svar 102, fråga 16). Majoriteten av kommentarerna påvisade att många av lärarna, oavsett kön, delade liknande tankar om att det är svårt att känna stöttning av skollagen.
Även de här kommentarerna bekräftar det som stod i Jaara Åstrands rapport om vad lärare vet om deras befogenheter (2019, s. 12).
8 Diskussion
I detta kapitel kommer det resultat som presenterats i föregående kapitel att diskuteras i relation till såväl tidigare forskning som det teoretiska perspektiv som tillämpats. Diskussionen är uppdelad i: forskningsfråga ett i relation till tidigare forskning, samt till begreppen könsmaktsordning och professionellt förhållningssätt, och forskningsfråga två i relation till tidigare forskning, samt till begreppen auktoritativ och klassrumsledarskap. Nedan besvaras studiens syfte i förhållande till forskningsfrågorna och gentemot tidigare forskning och de teoretiska perspektiven.
8.1 Upplever lärare att deras kön påverkar om de blir utsatta för hot och våld i