att korta ledtider samt skapa nya, och/eller gemensamma system.
Från att tidigare ha tagit upp till sex månader reducerades omställningstiden till 8 veckor när produktionen i Torslanda skulle ställas om för Volvo S80.
En förutsättning för detta var en väl planerad utbildning av de över 3.000 montörer, som idag sätter samman Volvo S80, Volvos tekniskt mest avancerade bil hittills. Arbetet, som påbörjades 2,5 år innan produktionsstart inleddes med utbildning av cirka 160 montörer, som deltog i förproduktionen av Volvo S80.
Avsikten var att redan på ett tidigt stadium kunna påverka produktdetaljer och produktionsprocessen ur ett monteringsperspektiv, men också att uppnå detalj-kunskap om produkten. De på detta sätt grundutbildade montörerna hade som uppgift att vara handledare och vidareförmedla kunskapen inom sina respektive ansvarsområden.
Målet var att ge montörerna spetskompetens inom sitt specifika arbetsområde.
Detta var viktigast och mest framträdande på el- och elektroniksidan, då Volvo S80 har en väsentligt mer avancerad elektronik än tidigare modeller. Utbild-ningen genomfördes efter en grundlig kompetensanalys och kunskapsprövades därefter genom prov.
Torslandaverken nådde uppsatta mål vad gäller både kvalitet och kvantitet och leveransprecision. Under 1998 producerades 32.800 Volvo S80, vilket kan jämföras med introduktionsåret för Volvo 850-modellen 1991, då det tillver-kades 7.400 bilar.
Med den nya plattformen som bas och erfarenheterna från utbildningspro-grammet bedöms behovet av provbyggnationer minska och tiden för produk-tionsomställningar bli kortare.
Inför introduktionen 1998 av Volvo Lastvagnars nya tunga lastbilsfamilj, Volvo FM, genomfördes ett liknande utbildningsarbete.
Volvokoncernens ambition är att införa arbetsformer som ökar produktiviteten, höjer kvaliteten och därmed förbättrar konkurrenskraft och lönsamhet. Ökad kunskap, processorientering, mindre byråkrati och större ansvarstagande av medarbetarna är hörnstenar i den konti-nuerliga förändringsprocess som är nödvändig för uthållig konkurrenskraft.
Volvos arbete med verksamhetsutveck-ling har givit goda resultat sedan starten med ett antal pilotprojekt år 1996. Antalet projekt har därefter vuxit successivt och alltfler medarbetare har involverats i processen. Ett bevis på kraften i arbetet noterades 1998 då Volvo Lastvagnar fick motta utmärkelsen Svensk Kvalitet, med följande motivering:
“Verksamheten genomsyras av en tydlig och stark vision att skapa värde för kunden. Grunden utgörs av ett engagerat ledarskap, ett välstrukturerat strategiskt planeringsarbete och god kommunikation med kunder, leverantörer och medarbe-tare. Successiv nedbrytning av vision och mål skapar delaktighet, engagemang och stolthet över företagets framgångar. I en stor global organisation har företaget lyckats få ett systematiskt förbättringsar-bete att framgångsrikt genomsyra stora delar av verksamheten. Volvo Lastvagnar är ett gott föredöme för kvalitetsutveck-lingen i Sverige.”
Alla program, som drivits i mer än 12 månader, har bidragit till avsevärda förbättringar i form av ökad produktivitet, högre kvalitet och kortare ledtider. Under 1998 påbörjades flera program inom Volvos anläggningar i Europa och i USA.
Verksamhetsutveckling
41 Utbildning och integration vid förvärv
Den 7 maj 1998 förvärvade Volvo Construction Equipment Samsung Heavy Industries division för anläggningsmaskiner i Changwon, Sydkorea, med 1.700 anställda. I och med detta inleddes en integrationsprocess där samtliga anställda medverkade. Avsikten är att Samsung-medarbetarna snabbt skall förstå och omsätta de attityder, värderingar och samarbetsmetoder som Volvo representerar.
Vid tillträdet inleddes en rad aktiviteter för samtliga anställda vid fabriken.
Den första delen utgjordes av en serie informationsåtgärder för att klargöra planerna för Changwon-enheten. Vidare följde utbildning via intern-TV, en atti-tydundersökning, byte av arbetskläder, en volvodag, en utställning samt att fabriken gavs Volvo-identitet med skyltar och färger.
I den nu pågående fasen ingår att etablera kommunikationsmetoder och kanaler liksom en informationsnivå som är gemensam med Volvokoncernen i övrigt. Centrala i det sammanhanget är de kommunikationslag som bildats. Ett nyhetsbrev etableras och medarbetarna får tillgång till tidningen Volvo Global, Volvos intranät och e-mail. I den långsiktiga integrationen ingår också implemen-tering av och utbildning i specifika volvosystem på IT-sidan. Uppföljning av genomförda aktiviteter sker planmässigt för att kunna korrigera och förbättra, allt för att Volvo Construction Equipment, Korea på ett naturligt sätt ska smälta in i koncernen och snabbt utvecklas till en helt integrerad del av Volvos affärs-område Anläggningsmaskiner.
Resultatbonus och 60-års fond
Som en viktig komponent för att skapa samhörighet, engagemang och fokusering på resultatutveckling finns ett avtal om resultatbonus för 1998 mellan Volvo och de fackliga organisationerna. Resultatbonusen är grundad på avkastning på eget kapital. Kravet är att avkastningen skall uppgå till lägst 10%. På det belopp som överstiger avkastningskravet utgår resultatbonus enligt en skala mellan 10 och 18%, dock maximalt 350 Mkr. Det kollektiva sparandet benämnt 60-årsfonden har byggts ut ytterligare. Avsikten är att stärka medarbetarnas ekonomiska villkor i samband med pensionering. Full andel i 60-årsfonden motsvarar f n 210 kronor per månad insatt på ett individuellt konto. Både resultatbonussystemet och 60-årsfonden omfattar anställda i AB Volvo och dess helägda bolag i Sverige.
Antalet anställda i Volvokoncernen ökade under året med 6.920 personer till 79.820.
Detaljerad information om Volvos personal och personalkostnader samt styrelse och ledande befattningshavares förmåner finns i not 29, sidan 70 samt på sidan 105.
Antal anställda
50.000
25.000 100.000
75.000
0
96 97 98
70.330 72.900 79.820
P
R O D U K T F Ö R N Y E L S E42
Lastvagnars viktigaste produktnyhet under året var Volvo FM – en ny tung lastbilsfamilj, utvecklad för effektivare regionaltransporter och anläggningskörning.
VO L V O F M
43 Introduktionen
av Volvo FM kunde under sen-sommaren upplevas aktivt av 13.300 kunder och återförsäljare från hela världen.
UP P L E V E L S E R
Med nya Volvo S80 tar Personvagnar ett stort steg framåt i segmentet för stora bilar.
Säker, spännande och attraktiv var några av omdömena från en genomgående positiv internationell press.
ST O R T S T E G F R A M Å T
44
PR O D U K T F Ö R N Y E L S E
44
Vid introduktionen av Volvo S80 sommaren 1998, bjöds återförsäljare från hela världen, anställda och andra volvointresserade på upplevelser för alla sinnen.
FR Å N H E L A V Ä R L D E N
45 Volvo S80 är världens första
miljövaru-deklarerade bil avseende bilens alla faser från tillverkning till återvinning. Volvos starka position inom bilsäkerhet befästes genom säkerhetsinnovationer som WHIPS, ett nytt stolkoncept mot pisksnärtskador och utvecklingen av sidokrockskyddet SIPS med IC, Inflatable Curtain, som är en uppblåsbar sidokrockgardin.
VO L V O S 8 0
46
PR O D U K T F Ö R N Y E L S E
Med introduktionen av de nya stads-bussarna Volvo 5000 och Volvo 7000 ökar andelen kompletta bussar där såväl chassi som kaross kommer från Volvos egna fabriker.
VO L V O 5 0 0 0 O C H VO L V O 7 0 0 0
47 Resenärernas
komfort, bussoperatörens fördel av snabb genomströmning av passage-rare och minimerad miljöpåverkan har varit i fokus vid utvecklingen av de nya stadsbussarna Volvo 5000 och Volvo 7000.
I F O K U S
48
PR O D U K T F Ö R N Y E L S E
Under våren introducerade Volvo en ny serie kompakta hjullastare, Volvo L30-L45 som tilldelades utmärkelsen Utmärkt Svensk Form.
Juryns kommentar löd: ”Ett stort lyft för den oftast kantiga designen av yrkes-fordon. Fräck och formmjuk med vacker balans och genomtänkta detaljer.”
FR Ä C K O C H F O R M M J U K
Förvärvet av Samsungs rörelse för anläggnings-maskiner innebär att Volvo mångdub-blar den årliga kapaciteten av gräv-maskiner och befäster positionen som en av världens största tillverkare av anläggningsmaskiner.
49 BE F Ä S T E R P O S I T I O N E N
Under början av året introducerades en ny, tung hjullastare, Volvo L220D, i huvudsak avsedd för berg- och upplagslastning. Den nya hjullastaren kännetecknas av hög produktivitet i kombination med låga ljud- och avgasemissioner.
VO L V O L 2 2 0 D
Under fyra dagar i november såldes det båtar, motorer och tillbehör för över 2,5 miljarder kronor på båtmässan i Fort Lauderdale, en av världens största båtmässor med över 150.000 besökare. Under mässan introducerade Volvo Penta sin nya marindieselmotor TAMD 74 EDC som är den starkaste motorn i den på båtmotormarknaden viktiga 7-litersklassen.
50
PR O D U K T F Ö R N Y E L S E
MA R I N K Ö P K R A F T
51 Inom
Volvo Aeros affärsområde Flygmotor-underhåll introducerades 1998 ett nytt koncept som innebär att flygbolagets underhållskostnader baseras på det antal timmar planet används.
SK R Ä D D A R S Y D D A L Ö S N I N G A R
Den nya europe-iska raketen Ariane 5 är nu klar för kommersiella uppskjutningar sedan man i oktober genomfört en lyckad uppskjutning av Ariane 503. Aero till-verkar munstycken och turbiner till motorerna.
LY C K A D U P P S K J U T N I N G
V
O L V O K O N C E R N E N52
1996 1997 1998
Nettoomsättning not 3 156.060 183.625 212.936
Kostnad för sålda produkter – 121.249 – 138.990 – 163.876
Bruttoresultat 34.811 44.635 49.060
Forsknings- och utvecklingskostnader – 8.271 – 8.659 – 10.104
Försäljningskostnader – 14.895 – 17.160 – 19.042
Administrationskostnader – 6.685 – 7.018 – 8.091
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader not 4 – 1.250 – 3.380 – 2.813
Jämförelsestörande poster not 5 — — – 2.331
Rörelseresultat not 6 3.710 8.418 6.679
Resultat från andelar i intresseföretag not 7 314 2.929 444
Resultat från övriga aktier och andelar not 8 9.007 1.168 4.526
Ränteintäkter och liknande resultatposter 4.817 3.486 1.502
Räntekostnader och liknande resultatposter – 3.271 – 2.748 – 1.375
Övriga finansiella intäkter och kostnader not 9 – 374 – 77 – 157
Resultat efter finansiella poster 14.203 13.176 11.619
Skatter not 10 – 1.825 – 2.705 – 2.939
Minoritetsandelar i resultat not 11 99 – 112 – 42
Årets resultat 12.477 10.359 8.638
Resultaträkning Mkr
53
31 december 1996 31 december 1997 31 december 1998 Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar not 12 2.277 3.284 5.778
Materiella anläggningstillgångar not 12
Fastigheter, maskiner och inventarier 26.458 30.793 36.207
Tillgångar i operationell leasing 4.968 31.426 13.501 44.294 22.285 58.492
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar not 13 12.412 4.583 3.393
Långfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet not 14 5.831 13.967 24.546
Övriga långfristiga fordringar not 15 7.425 25.668 5.977 24.527 7.171 35.110
Summa anläggningstillgångar 59.371 72.105 99.380
Omsättningstillgångar
Varulager not 16 23.148 27.993 32.128
Kortfristiga fordringar
Fordringar i säljfinansieringsverksamhet not 17 9.721 18.337 22.252
Övriga fordringar not 18 22.258 31.979 24.257 42.594 30.442 52.694
Kortfristiga placeringar not 19 21.577 10.962 7.168
Kassa och bank not 20 5.084 9.641 13.056
Summa omsättningstillgångar 81.788 91.190 105.046
Summa tillgångar 141.159 163.295 204.426
Eget kapital och skulder
Eget kapital not 21
Bundet eget kapital
Aktiekapital 2.318 2.649 2.649
Bundna reserver 14.906 17.224 16.473 19.122 17.100 19.749
Fritt eget kapital
Fria reserver 28.175 30.950 39.669
Årets resultat 12.477 40.652 10.359 41.309 8.638 48.307
Summa eget kapital 57.876 60.431 68.056
Minoritetskapital not 11 504 899 860
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser not 22 3.150 3.296 2.936
Avsättning för latenta skatter 3.055 3.912 4.317
Övriga avsättningar not 23 11.933 18.138 15.745 22.953 20.870 28.123
Långfristiga skulder not 24
Obligationslån 7.955 11.272 15.624
Övriga lån 10.234 18.189 11.863 23.135 10.388 26.012
Kortfristiga skulder not 25
Lån 14.263 18.282 38.876
Leverantörsskulder 11.960 15.257 16.317
Övriga kortfristiga skulder 20.229 46.452 22.338 55.877 26.182 81.375
Summa eget kapital och skulder 141.159 163.295 204.426
Ställda panter not 26 6.503 6.743 5.388
Ansvarsförbindelser not 27 6.188 5.406 6.737
Balansräkning Mkr
54
VO L V O K O N C E R N E N
1996 1997 1998
Årets verksamhet
Årets resultat + 12.477 + 10.359 + 8.638
Avskrivningar som belastat detta resultat + 5.351 + 6.796 + 9.626
Resultatandelar i intresseföretag efter skatt – 222 + 220 – 400
Utdelning från intresseföretag + 119 + 145 + 634
Vinst vid försäljning av aktier – 8.169 — 4.068 – 4.469
Vinst vid försäljning av koncernföretag — – – 366
Minoritetsandel efter skatt – 99 + 112 + 42
Ökning av omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar – 4.777 — 7.452 – 6.592
Varulager – 547 — 2.575 – 1.306
Ökning (+) minskning (–) av kortfristiga rörelseskulder
samt övriga avsättningar – 618 + 7.280 + 6.888
Ökning (+) minskning (–) av latent skatteskuld + 23 – 5.919 + 711 — 2.036 – 669 – 1.679
Kassaflöde från årets verksamhet + 3.538 + 11.528 + 12.026
Investeringar (ökning –)
Fastigheter, maskiner och inventarier m m:
Investeringar i anläggningar – 8.200 — 9.863 – 10.549
Investeringar i leasingfordon – 3.851 — 9.773 – 12.654
Restvärde på sålda och utrangerade
anläggningstillgångar samt leasingfordon + 1.958 + 1.855 + 2.777
Aktier och andelar, netto + 14.080 + 10.669 + 5.504
Långfristiga fordringar, netto – 2.804 — 6.031 – 9.884
Förändring genom företagsförvärv och -försäljningar – 878 + 305 — 1.303 — 14.446 – 5.622 – 30.428
Återstår efter nettoinvesteringar + 3.843 — 2.918 – 18.402
Finansiering, utdelning m m
Ökning (+) minskning (–) av kortfristiga banklån
och övriga lån + 5.151 + 995 + 18.872
Ökning (+) minskning (–) av långfristiga lån
samt avsättningar för pensioner – 1.844 + 3.404 + 1.043
Ökning (+) minskning (–) av minoritetskapital + 45 — 21 + 68
Utdelning till AB Volvos aktieägare – 1.854 — 1.993 – 2.208
Utdelning till minoritetsägare – 33 — 83 – 59
Inlösen av aktier – – 5.807 –
Nyemission – + 116 –
Reglering av skuld till Renault – 1.536 — –
Övrigt – 121 – 192 – 22 — 3.411 – + 17.716
Förändring av likvida medel
exkl omräkningsdifferenser + 3.651 — 6.329 – 686
Omräkningsdifferenser på likvida medel – 296 + 271 + 307
Förändring av likvida medel + 3.355 — 6.058 – 379
Likvida medel vid årets början 23.306 26.661 20.603
Likvida medel vid årets slut 26.661 20.603 20.224
I kassaflödesanalysen har effekterna av större förvärv och avyttringar av koncern-företag för respektive år, inklusive utdelningen av aktieinnehavet i Swedish Match 1996, exkluderats från övriga förändringar i balansräkningen.
Effekterna av valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncern-företag har även exkluderats eftersom dessa effekter inte påverkar kassa-flödet. I likvida medel ingår Kassa och bank samt Kortfristiga placeringar.
Kassaflödesanalys Mkr
55
K
O N C E R N E N S N OT E R O C H KO M M E NTAR E RBelopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges. Belopp inom parentes anger tidigare års värden, där första värdet avser 1997 och det andra 1996.
nor, till största delen hänförbar till s k temporära skillna-der. Den ingående latenta skattefordran per 1 januari 1999 kommer att redovisas som motsvarande ökning av eget kapital.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget, samtliga dotterbolag och intresseföretag. Med dotterbolag avses de bolag i vilka Volvo innehar mer än 50% av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmande infly-tande över. Dotterbolag där innehavet är tillfälligt inklu-deras dock ej i koncernredovisningen. Med intresse-företag avses de bolag i vilka Volvo har ett långsiktigt innehav som motsvarar minst 20% och högst 50% av röstvärdet.
Koncernredovisningen utarbetas enligt de principer som anges i Redovisningsrådets Rekommendation.
Samtliga förvärv av bolag har redovisats enligt förvärvsmetoden.
Avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning t o m tidpunkten för avyttringen. Bolag som förvärvats under löpande år ingår i koncernens redovisning fr o m förvärvstidpunkten.
Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapital-andelsmetoden. I koncernens resultaträkning utgörs Resultat från andelar i intresseföretag av koncernens andel av intresseföretagens redovisade resultat före skatter justerat för minoritetsintresse, i förekommande fall reducerad med avskrivning på övervärde. Koncernens andel av intresseföretagens redovisade skattekostnader samt beräknade skatter i bokslutsdispositioner ingår i koncernens skattekostnad.
Flertalet av intresseföretagen intas av praktiska skäl i Volvokoncernens bokslut med en viss tidsförskjutning, normalt ett kvartal. Utdelning från intresseföretagen ingår inte i koncernens resultat. I koncernens balansräk-ning förändras det bokförda värdet på aktieinnehaven med Volvos andel av respektive bolags resultat efter skatt minskat med avskrivningar på övervärden och erhållna utdelningar.
Redovisning av säkringar (hedge)
Lån och andra finansiella instrument som används i syfte att skydda en underliggande position, redovisas som en säkring (hedge). För att säkringsredovisning skall kunna ske måste följande kriterier vara uppfyllda; positionen som säkras är identifierad och exponerad för kurs- och ränteförändringar, avsikten med lånet/instrumentet är att utgöra en säkring samt att säkringen effektivt skyddar den underliggande positionen mot förändringar i mark-nadskurser. Finansiella instrument som används i syfte att skydda framtida valutaflöden betraktas som en säk-ring om flödet med stor sannolikhet bedöms inträffa.
Volvos verksamhet
Volvos verksamhet koncentreras till fordons- och trans-portmedelsindustrin. Inriktningen 1998 var att stärka Volvo Personvagnars ställning som nischtillverkare och utveckla positionen som en av världens ledande tillverka-re av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner samt drivsys-tem för marint och industriellt bruk. Inom flygmotorer har Volvo betydande resurser för underhåll av motorer och utveckling av motorkomponenter.
Koncernbokslutet för AB Volvo och dess dotterbolag är upprättat i enlighet med svenska redovisningsprinci-per. Dessa redovisningsprinciper avviker i vissa väsent-liga avseenden från amerikanska redovisningsprinciper, se not 31.
Operativ struktur
Volvokoncernens verksamhet utgörs av sex produktrela-terade affärsområden, Personvagnar, Lastvagnar, Bussar, Anläggningsmaskiner, Marin- och industrimotorer samt Aero. Förutom de sex affärsområdena finns viss övrig verksamhet, som i huvudsak utgörs av servicebolag vilkas syfte är att stödja den övriga verksamheten.
Varje affärsområde har det fullständiga ansvaret för respektive rörelseresultat samt operativt kapital. I affärs-områdets ansvarsområde ingår även ansvaret för respek-tive säljfinansieringsverksamhet, där dock vissa restrik-tioner och principer fastställts centralt.
I syfte att erhålla samordningsfördelar sker styrning och koordinering av skatter och treasury centralt.
Volvokoncernens legala struktur grundar sig på en optimal hantering av treasury, skatter och administration och skiljer sig därför från den operativa strukturen.
Ändrade redovisningsprinciper Ny årsredovisningslag
Fr o m 1997 tillämpas den nya årsredovisningslagen, vilken främst inneburit förändringar i uppställningsfor-merna för resultat- och balansräkning. Jämförelseårens resultat- och balansräkningar med tillhörande noter har anpassats till de nya reglerna. Den nya lagen har endast obetydligt inverkat på Volvos värderingsprinciper.
Förändrad redovisning av latenta skatter 1999 Volvo har hittills redovisat latenta skattefordringar av-seende s k temporära skillnader samt uppkomna förlust-avdrag i den mån dessa kunnat kvittas mot latenta skatte-skulder inom samma beskattningsområde. Volvo anpassar sina redovisningsregler från och med 1999 till internatio-nell och svensk redovisningspraxis och latenta skatte-fordringar kommer därmed att redovisas under förutsätt-ning att det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.
Redovisningsförändringen medför en latent skattefor-dran, baserat på 1998 års bokslut, om 1,3 miljarder
kro-Redovisningsprinciper Not
1
56
NO T E R
Utländska valutor
Vid upprättandet av koncernens bokslut omräknas samt-liga poster i resultaträkningarna för utländska dotterbolag (med undantag för bolag i höginflationsländer) till svenska kronor efter de genomsnittliga valutakurserna under räkenskapsåret (medelkurser). Samtliga poster i balans-räkningarna, utom nettoresultaten, omräknas efter valuta-kurserna vid respektive årsskiften (balansdagens kurser).
De förändringar av koncernens eget kapital som uppstår genom variationer i balansdagskurserna jämfört med kurserna vid föregående årsskifte påverkar direkt eget kapital och redovisas där bland bundna och fria reserver.
Den differens som uppkommer i koncernens balansräk-ning genom att nettoresultaten i utländska dotterbolag omräknas till svenska kronor efter medelkurs påverkar koncernens fria reserver. Beträffande utländska intresse-företag förändras det bokförda värdet genom ändringar i valutakurserna. Denna differens påverkar direkt bundna reserver.
Vid avyttring av utländska dotterbolag och intresse-företag redovisas den ackumulerade omräkningsdiffe-rensen som ett slutligt realiserat resultat och påverkar därmed realisationsresultatet.
Boksluten för dotterbolag som är verksamma i länder med hög inflation omräknas till svenska kronor efter den s k temporala metoden. Denna innebär att balansräk-ningens monetära poster omräknas efter balansdagens kurser samt att icke monetära balansposter och motsva-rande poster i resultaträkningen omräknas efter kurser-na vid anskaffningstidpunkten (historiska kurser). Övriga resultaträkningsposter omräknas efter medelkurs. Om-räkningsdifferenser påverkar årets resultat.
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs, såväl i de enskilda koncernbolagen som i koncernens bokslut. I tillämpliga fall värderas for-dringar och skulder till underliggande terminskurs.
Orealiserade kursvinster på långfristiga fordringar och skulder avsätts i de enskilda svenska koncernbolagen till en valutakursreserv, vilken ingår i obeskattade reserver.
Vinster och förluster avseende säkringar (hedgar) redovisas vid samma tidpunkt som vinster och förluster på de poster som säkrats. Erhållna premier eller betal-ningar för valutaoptioner, vilka säkrar valutaflöden i affärstransaktioner, redovisas som intäkt/kostnad över kontraktstiden.
På balansdagen utestående valutaterminskontrakt, vilka ingåtts för att säkra framtida kommersiella valuta-flöden, redovisas resultatet vid samma tidpunkt som det kommersiella flödet realiseras. För övriga utestående valutaterminskontrakt görs en värdering varvid avsättning
sker för orealiserade förluster i den mån dessa översti-ger orealiserade vinster.
Vid värdering av lån där det ursprungliga valutaslaget ändrats genom valutaswapavtal, beräknas lånebeloppet omräknat till svenska kronor med beaktande av swap-avtalet.
Valutakursdifferenser på lån och andra finansiella instrument i utländsk valuta, vilka valutasäkrar nettotill-gångar i utländska dotterbolag och intresseföretag, redo-visas mot omräkningsdifferenser på dessa bolags egna kapital.
Kursvinster och kursförluster avseende övriga till-gångar och skulder i utländsk valuta, såväl på årets betalningar som på värderingen vid årets slut, påverkar resultatet före skatter och minoritetsandelar det år de uppkommer. Viktigare valutakurser använda i koncern-bokslutet anges ovan.
Övriga finansiella instrument
Ränte- och valutaränteswapar används i syfte att förän-dra underliggande låns räntestruktur och redovisas som en säkring av dessa.
Ränteinstrument vilka används som en del i förvalt-ningen av koncernens kortfristiga placeringar värderas tillsammans med dessa enligt portföljmetoden.
Avsättning görs för orealiserade förluster överstigande de orealiserade vinsterna inom portföljen.
Ränteinstrument som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning värderas vid bokslutstillfället varvid avsättning för orealiserade förluster görs.
Investeringar i anläggningar
Begreppet investeringar i anläggningar inkluderar inves-teringar i fastigheter, maskiner och inventarier samt immateriella anläggningstillgångar. Investeringar avseen-de tillgångar i operationell leasing ingår ej.
Avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar Avskrivningar bestäms med ledning av tillgångarnas anskaffningsvärden, i förekommande fall reducerade med nedskrivningar, och beräknade ekonomiska livsläng-der. Aktiverade typbundna verktyg skrivs i allmänhet av under 2–8 år. Avskrivningstiden för tillgångar i operatio-nell leasing är vanligtvis 3–5 år. Maskiner skrivs i allmän-het av på 5–20 år och byggnader på 25–50 år medan avskrivningstiden för huvudparten av markanläggningar-na är 20 år. I samband med deltagande i flygmotorpro-jekt i samarbete med andra företag ersätter Volvo Aero i vissa fall dessa företag för del av de
utvecklingskostna-Valutakurser Medelkurs jan-dec Kurs 31 december
Land Valuta 1996 1997 1998 1996 1997 1998
Belgien BEF 0,217 0,214 0,2196 0,215 0,213 0,2341
Danmark DKK 1,158 1,158 1,1897 1,156 1,155 1,2685
Finland FIM 1,463 1,476 1,4930 1,482 1,453 1,5885
Frankrike FRF 1,312 1,310 1,3514 1,312 1,314 1,4400
Italien ITL 0,00436 0,0045 0,0046 0,00451 0,0045 0,0049
Japan JPY 0,0618 0,0631 0,0610 0,0593 0,0606 0,0700
Nederländerna NLG 3,982 3,921 4,0202 3,941 3,903 4,2865
Norge NOK 1,040 1,082 1,0520 1,066 1,072 1,0730
Storbritannien GBP 10,486 12,496 13,2215 11,605 13,123 13,5200
Tyskland DEM 4,462 4,412 4,5317 4,423 4,398 4,8295
USA USD 6,712 7,629 7,9676 6,872 7,870 8,0650
57 der som uppstått före Volvo Aeros inträde i projekten.
Dessa kostnader aktiveras och skrivs av på 5–10 år.
Skillnaden mellan ovannämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas i moderbo-laget och i enskilda dotterbolag som ackumulerade över-avskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Redovis-ningen av dessa i koncernen beskrivs under rubriken, latent skatteskuld, bokslutsdispositioner och obeskatta-de reserver nedan.
Goodwill redovisas som anläggningstillgång och skrivs av enligt plan. Avskrivningstiden är 5–20 år. Goodwill-beloppen avseende Volvo Construction Equipment, Champion Road Machinery, The AGES Group, Prévost, Nova BUS, MASA och Volvo Construction Equipment Korea skrivs av på 20 år, beroende på innehavens lång-siktiga och strategiska betydelse.
Varulager
Varulagret är upptaget till den lägsta av anskaffnings-kostnaden enligt den s k först in-först ut-principen respektive verkligt värde. Inkuransrisker har därvid beaktats.
Kortfristiga placeringar
Kortfristiga placeringar