V o lv o Å rsredovisning 1 9 9 8 www volvo com
Årsredovisning 1998
Ordinarie bolagsstämma den 28 april Ordinarie bolagsstämma hålls i Göteborg i Lisebergshallen, med ingång från Örgrytevägen, onsdagen den 28 april, 1999, kl 14.00.
Anmälan
Aktieägare som önskar deltaga skall dels vara införd i den av Värdepappers- centralen, VPC AB, förda aktieboken senast den 16 april, 1999
dels anmäla sig senast fredagen den 23 april, 1999, kl 12.00
• per telefon fr o m 6 april, 020-39 14 50 eller via Volvos växel 031-59 00 00
• per post till AB Volvo (publ), Juridik, 405 08 Göteborg
Vid anmälan bör aktieägare uppge:
• namn
• personnummer (registreringsnummer)
• adress och telefonnummer
Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier bör av den bank eller fondhandlare som förval- tar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före den 16 april 1999.
Som avstämningsdag för rätt att erhålla kontant utdelning föreslås den 3 maj, med beräknad utbetalning den 10 maj.
Volvos nomineringskommitté
Vid 1998 års bolagsstämma utsågs följande ledamöter till Volvos nomineringskommitté:
Tomas Halvorsen Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen Bo Eklöf Försäkringsbolaget SPP Lars-Erik Pettersson Skandia
Håkan Frisinger Styrelseordförande, AB Volvo
Bengt Hane Som representant för aktieägare med mindre innehav
Nomineringskommittén har till uppgift att till bolagsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer och revisorssuppleanter och arvoden till dessa.
Mot bakgrund av den konsolidering som pågår inom transport- medelsindustrin har Volvo genomfört en strategisk genomgång av bolagets verksamhet. Som ett resultat av denna utvärdering har Volvos styrelse före- slagit en försäljning av Volvo Personvagnar till Ford, vilken också godkändes av en extra bolagsstämma i AB Volvo den 8 mars 1999.
Försäljningen, som förbättrar Volvo
Personvagnars framtidsutsikter, innebär
samtidigt att Volvo kan bygga upp ett delvis
nytt, starkare Volvo till sin helhet fokuserat
på kommersiella produkter som lastbilar,
bussar, anläggningsmaskiner, motorer för
marint och industriellt bruk samt kompo-
nenter för flygindustrin.
VO L V O K O N C E R N E N I S A M M A N D R A G 1996 1997 1998
Nettoomsättning 156.060 183.625 212.936
Personvagnar 83.589 96.453 103.798
Kommersiella produkter 73.634 90.122 111.107
Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster 3.710 8.418 9.010
Personvagnar 1.498 4.510 3.808
Kommersiella produkter 2.497 4.459 5.617
Rörelsemarginal %, exklusive jämförelsestörande poster 2,4 4,6 4,2
Personvagnar 1,8 4,7 3,7
Kommersiella produkter 3,4 4,9 5,1
Rörelseresultat, totalt 3.710 8.418 6.679
Årets resultat 12.477 10.359 8.638
Avkastning på eget kapital, %, exklusive jämförelse-
störande poster och vinst vid försäljning av aktier 8,1 10,4 10,3
Finansiella nettotillgångar i procent av eget kapital 20,6 31,2 21,5
Resultat i kronor per aktie 26:90 22:90 19:60
Utdelning, kontant kronor per aktie 4:30 5:00 6:001)
Investeringar i anläggningar 8.200 9.863 10.549
Forsknings- och utvecklingskostnader 8.271 8.659 10.104
Antal anställda den 31 december 70.330 72.900 79.820
Samtliga belopp i miljoner kronor (Mkr) om ej annat anges. Definitioner av nyckeltal återfinns på sidan 57.
1 Enligt styrelsens förslag.
4 Koncernchefens kommentar
6 Förvaltningsberättelse
26 Redovisning per affärsområde
38 Säljfinansiering
40 Personal
42 Produktförnyelse
52 Resultaträkning
53 Balansräkning
54 Kassaflödesanalys
55 Koncernens noter och kommentarer
80 Moderbolaget AB Volvo
92 Förslag till vinstfördelning
93 Revisionsberättelse
94 Aktieägarinformation
96 Styrelse och revisorer
98 Koncernledning
99 11-årsöversikt
108 Adresser
K
O N C E R N C H E F E N SK
O M M E N T A R2
V
O L V O V Å R E N1 9 9 9
Volvos Kommersiella produkter – en plattform för tillväxt
Volvo skall skapa aktieägarvärde genom att vidare- utveckla sina redan starka marknadspositioner inom kommersiella produkter; lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, motorer för marint och industriellt bruk samt komponenter för flyg- industrin.
• Försäljningsvolymen ökade med 3% till 399.680 bilar
• Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, sjönk till 3.808 Mkr (4.510)
• Volvo S80, den första bilen baserad på Volvos nya industriella plattform erhöll flera utmärkelser
• Fortsatt höga investeringar i produktionsprocessen
• Produktutveckling och kostnadssänkande åtgärder i fokus
3
Volvo Aero är en global aktör inom flygindustrin, där service, underhåll och leasing av flygmotorer utgör en allt större del av försäljningen, vid sidan av utveckling och tillverkning av flygmotorkomponen- ter. Verksamheten är inriktad på specialisering i samarbete med andra ledande aktörer inom flyg- och rymdindustrin. Marina och landbaserade gas- turbiner, framförallt för kraft- och värmegenerering, är ett nytt verksamhetsområde under utveckling.
Volvo Penta är en ledande tillverkare av kompletta drivsystem för marint och industriellt bruk. Tillverk- ningen är förlagd till Sverige och USA. Större delen av försäljningen sker i Europa och Nordamerika varav marinmotorer står för 70% och industrimoto- rer för 30%. Volvo avser att stärka industrimotor- affären för att minska beroendet av den marina sidan som har en högre konjunkturkänslighet.
Volvo är världens tredje största tillverkare av anläggningsmaskiner med en stark position i Euro- pa och Nordamerika. Produktprogrammet omfattar olika storlekar av grävmaskiner, hjullastare, väg- hyvlar och ramstyrda dumprar. Tillverkningen sker på fyra kontinenter. Företaget planerar för fortsatt tillväxt såväl organiskt som via förvärv genom att delta i den omstrukturering som pågår i branschen.
Arbete pågår med att stärka positionerna på efter- marknaden inom service, finansiering och uthyr- ning.
Volvo är den näst största tillverkaren av stora bus- sar med hög passagerarkapacitet. Sortimentet omfattar kompletta bussar, busschassier och buss- karosser samt tjänster som service och finansie- ring samt transportlösningar för stadstrafik med krav på hög kapacitet. Produktionen sker främst i Europa och Nordamerika men även i Sydamerika och Asien. Verksamheten expanderar genom en medveten förvärvsstrategi.
Volvo är världens tredje största tillverkare av tunga lastbilar med en preliminär marknadsandel 1998 om 11%. Volvos tunga lastbilar säljs i 120 länder medan de medeltunga lastbilarna främst säljs i Europa. Som komplement till fordonen erbjuds tjänster såsom leasing och serviceavtal. Produktio- nen sker i tio anläggningar världen över.
Volvo Personvagnar har en stark internationell ställning som tillverkare av medelstora och större familjebilar och en världsledande position inom herrgårdsvagnar. Under 1998 lanserades Volvo S80, den första modellen byggd inom ramen för en ny industriell plattform. Personvagnars nya arbets- sätt möjliggör en frekventare lansering av nya pro- dukter. Volvo Personvagnars bilproduktion sker huvudsakligen i Göteborg (Sverige), Gent (Belgien) och Born (Holland).
Vid en extra bolagsstämma den 8 mars 1999 godkände Volvos aktieägare en försäljning av Volvo Personvagnar till Ford.
Lastvagnar Personvagnar
Bussar
Anläggningsmaskiner
Marin- och industrimotorer
Aero
• Högsta försäljningsnivån någonsin, 83.280 lastbilar levererades
• Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 3.061 Mkr, en ökning med 69% jämfört med föregående år
• Ny, tung lastbilsfamilj, FM och andra generationen av FH-serien presenterades
• Volvo Lastvagnar tilldelades utmärkelsen Svensk Kvalitet
• Försäljningsvolymen ökade till 10.200 (8.730) bussar och buss- chassier
• Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 385 Mkr (550)
• Lansering av två nya stadsbussar Volvo 5000 och Volvo 7000
• Viktiga förvärv i Nordamerika och renodling av industristrukturen i Europa
• Försäljningen uppgick till 19.469 Mkr (16.758) och ökade främst i västra Europa och Nordamerika
• Rörelseresultatet uppgick till 1.549 Mkr (1.444), exklusive jämförelsestörande poster
• En ny generation lätta hjullastare, en tung hjullastare och en medeltung grävmaskin introducerades
• Förvärv av sydkoreanska Samsungs rörelse för anläggningsmaskiner
• Försäljningen uppgick till 4.931 Mkr (4.466) varav Marinmotorer stod för merparten av ökningen
• Rörelseresultatet var 95 Mkr (181), exklusive jämförelsestörande poster
• En ny marindieselmotor TAMD 74 EDC introducerades
• Volvo Penta förvärvade OMC’s andel av den amerikanska verksam- heten
• Omsättningen ökade med 15% till 8.584 Mkr
• Rörelseresultatet steg till 527 Mkr (472)
• Sydafrika slutförhandlar om stridsflygplanet JAS 39 Gripen med RM12-motorer från Volvo Aero
• Strategiskt viktiga avtal inom Civilt Motorunderhåll
• Volvo Aero träffade en överenskommelse om att förvärva 78% av aktierna i Norsk Jetmotor AS.
Viktiga händelser 1998
Volvos målsättning är att bygga ett delvis nytt, starkare Volvo fokuserat på kommersiella produkter
Volvos aktieägare godkände vid en extra bolagsstämma den 8 mars 1999 försälj- ningen av Volvo Personvagnar till Ford Motor Company. Beslutet innebär att Volvo blir en koncern, som i sin helhet koncentreras till kommersiella fordon och anläggningsmaskiner, samt därtill relaterade tjänster. Bakgrunden till försäljning- en är dels att en genomlysning av de framtida krav som kommer att ställas på personbilstillverkare visar att Volvo Personvagnar skulle gynnas av att ingå i en större biltillverkare med de skalfördelar som detta skulle innebära, dels att vi sedan länge har uttryckt ambitionen att expandera inom området kommersiella produkter.
Försäljningen innebär att Volvo Personvagnar inlemmas i en industriellt riktig och finansiellt stark miljö. Samtidig tillförsäkras Volvos kom- mersiella fordon full uppmärksamhet och ökade ekonomiska förutsättningar att fullfölja sin stra- tegi att befästa positionen som en världsledande leverantör på en växande marknad för produkter och tjänster för kommersiella transportändamål.
I och med försäljningen tar en epok i Volvos historia slut, och vi går in i en ny. Inför detta vill jag uttrycka min uppriktiga respekt för det arbe- te som utförts inom Volvo Personvagnar, och som har gjort att bolaget idag står starkt rustat med ett attraktivt produktprogram som tilltalar kunder över hela världen. Medarbetarna i Volvo Personvagnar har all anledning att känna stolthet över sina insatser.
Den känsla av vemod som normalt följer med ett uppbrott har i Volvos fall också en annan sida. Den nya Volvokoncern som nu bildas är en fokuserad enhet, som under lång tid visat sin förmåga att framgångsrikt konkurrera på världsmark- naden för kommersiella produkter och tjänster, en marknad som växer. Volvos lönsamhet inom området kommersiella produkter har historiskt varit högre än i personbilsrörelsen. Vi står nu inför den stimulerande uppgiften, att med våra samlade resurser såväl industriellt som finansiellt bygga vidare på ett Volvo, som är starkt i kraft av en unik bredd i produktutbudet, hög teknologisk kompetens, bred geografisk närvaro, ett respekterat varumärke och lång erfarenhet inom området transportmedel. Vårt utgångsläge är med andra ord gott. Det innebär dock inte att vi kan slå oss till ro.
4
K
O N C E R N C H E F E N SK
O M M E N T A R5 Transportmedelsindustrin befinner sig i en fas av stark konsolidering både i
leverantörs- och kundled. Allt större och mer kostnadseffektiva enheter bildas och prispressen hårdnar. Vår avsikt är att möta denna skalproblematik på flera fronter.
Det allt överskuggande målet är att skapa en nödvändig tillväxt genom att växa organiskt, dvs öka försäljning i den befintliga verksamheten och på markna- der där vi redan är etablerade. Vi kommer också att investera i nya produkter och tjänster liksom att ytterligare bredda vår geografiska bas. Särskilt viktigt är att ytterligare fördjupa våra relationer på de stora marknaderna i tillväxt.
För att uppnå högre kostnadseffektivitet avser vi att intensifiera arbetet med att systematiskt identifiera och tillvarata de synergier som ryms i den befintliga verksamheten. Denna process pågår. Samordningsfördelarna finns att söka fram- för allt i områdena dieselteknologi, drivlinekomponenter, inköp, marknadsföring, logistik och eftermarknad. Säljfinansiering ökar alltmer i betydelse och är ytter- ligare ett område, där samordningsvinster kan uppnås men som också kommer att öka i omfattning. Det är också vår avsikt att ta ett samlat grepp och utveckla vår kompetens inom området effektiva och miljövänliga transportlösningar, en starkt växande marknad i såväl högindustrialiserade länder som ekonomier under uppbyggnad.
Vi kommer också att på ett väl övervägt sätt delta i den pågående strukture- ringen av industrin genom förvärv. Den finansiella handlingsfrihet, som försälj- ningen av Volvo Personvagnar innebär, ger oss möjligheten att spela en aktiv roll och metodiskt söka de partners som bäst bidrar till att bygga de strategiska posi- tioner vi vill uppnå. Vi har aviserat vårt intresse att expandera lastvagns- och bussrörelserna men liknande expansionsstrategier finns också i andra affärs- områden, inte minst anläggningsmaskiner.
Det Volvo som nu skapats har en homogen och affärsmässigt mer logisk struk- tur än tidigare. Det är också en koncern med frihet och utrymme att investera i sin egen framtid. Jag ser det som en både stor och ansvarsfull uppgift att använda vårt mandat till att vidareutveckla den viktiga del av svensk industri som Volvo utgör och förvalta de värden som byggts upp under lång tid. Jag hyser stark till- tro till vår förmåga att leva upp till aktieägarnas och medarbetarnas förväntning- ar på ett delvis nytt, starkare och långsiktigt mer lönsamt företag.
Leif Johansson 8 mars 1999
Den nya Volvokoncernen som nu bildas är en fokuserad enhet, som under lång tid visat sin förmåga att framgångsrikt konkurrera på världsmarknaden för kommersiella produkter, en marknad som växer.
6
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
AB Volvo säljer Volvo Personvagnar till Ford och koncentrerar verksamheten till kommersiella produkter
AB Volvo träffade i januari 1999 ett ramavtal med Ford Motor
Company om att sälja Volvo Personvagnar till Ford. Försäljningen, som förutsätter tillstånd från relevanta myndigheter och godkännande av Volvos bolagsstämma, förbättrar Volvo Personvagnars framtidsutsikter och innebär att Volvo kan göra en kraftfull satsning på lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, motorer för marint och industriellt bruk samt komponenter till flygindustrin.
Mot bakgrund av den konsolidering som pågår inom transportmedelsindustrin har Volvo genomfört en strategisk genomgång av bolagets verksamhet. Som ett resultat av denna utvärdering har Volvo funnit att en försäljning av Volvo Person- vagnar till Ford är det bästa alternativet för såväl Volvo Personvagnar som för Volvos aktieägare.
Den föreslagna försäljningen sker till ett skäligt pris och ger Volvo en mycket stark finansiell ställning. Volvo kommer därmed, genom förvärv och investeringar, att kunna skapa världsledande positioner inom området kommersiella produkter.
Bakgrund och motiv till försäljningen
I likhet med andra industrier i motsvarande konkurrenssituation, söker bilföretag möta konkurrensen genom att uppnå skalfördelar inom utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution. Ett sätt att uppnå storleksfördelar är genom samgåenden och förvärv. Detta leder till att antalet oberoende personbilstillver- kare sjunker medan större företag samlar flera olika varumärken inom samma koncern. För framtiden bedömer många observatörer att mindre tillverkare inte kommer att förbli oberoende och att industrin kommer att bestå av sex till åtta globala och mycket storskaliga personbilstillverkare.
Med en årlig produktion av knappt 400.000 personbilar är Volvo en relativt liten nischaktör. Volvo Personvagnars volymtillväxt är avgörande för dess framtida resultatutveckling.
För att framgångsrikt kunna utveckla och marknadsföra nya generationer personbilar krävs mycket stora investeringar i plattformar, motorer, distribution och miljövänliga lösningar för framtiden som t ex alternativa drivlinor, bränsle- celler, hybrider etc. Volvo Personvagnar har gjort betydande investeringar i den befintliga bilgenerationen, som stärker de finansiella utsikterna på kort sikt.
På längre sikt riskerar dock Volvo Personvagnar, på grund av sina relativt små volymer, att inte kunna utveckla och marknadsföra ett konkurrenskraftigt produktprogram och samtidigt ha en tillfredsställande lönsamhet. Erforderliga investeringar och FoU-insatser inom en 10-årsperiod kommer att uppgå till väsentligt högre nivåer än dagens. Redan nu investerar Volvo Personvagnar mindre i produktutveckling i absoluta tal än konkurrenterna, medan kostnaderna FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
7 i procent av försäljningen är högre. Det är möjligt att Volvo Personvagnar inte
kommer att kunna hålla samma investeringstakt som konkurrenterna vad gäller grundläggande forskning och utveckling. Detta kan medföra en ökad klyfta och därmed konkurrensnackdel vad avser teknologiska nyckelområden som drivlinor och elektronik.
Med Volvo Personvagnar som en fristående personbilstillverkare skulle den investeringsnivå som krävs för en offensiv tillväxtplan kunna medföra en betydande finansiell risk för Volvokoncernen.
Efter att ha analyserat och övervägt komplexiteten i att ingå ett partnerskap, fördelarna med ett entydigt ägarförhållande och fördelarna för Volvokoncernen med att kunna ägna alla resurser åt koncernens tillväxtstrategi för kommersiella produkter har styrelsen i AB Volvo dragit slutsatsen att en försäljning av 100% av Volvo Personvagnar till en stor och ledande personbilstillverkare bäst gagnar dess aktieägare, dess anställda, Volvokoncernen och Volvo Personvagnar.
Ford rätt hemvist för Personvagnar
Volvo analyserade olika potentiella nya ägare av Volvo Personvagnar och drog, efter diskussioner med ett antal parter, slutsatsen att Ford är den lämpligaste nya ägaren.
Det värde Ford tillmäter Volvo Personvagnars svenska arv, dess ledning och personal är en betydelsefull faktor i styrelsens beslut att rekommendera Volvos aktieägare att godkänna försäljningen av Volvo Personvagnar till Ford.
Med en global försäljning av ca 6,8 miljoner fordon och ett distributions- nätverk som omfattar 15.800 återförsäljare i mer än 200 länder är Ford en av världens ledande fordonstillverkare. Volvo Personvagnar blir del av en stor organisation och har därmed möjlighet att tillgodogöra sig skalfördelar.
1998
1998
1998 1994
GM Ford
Nissan Honda Chrysler Fiat Peugeot Renault
AS I E N
5-8
Producerade bilar 1998 i miljoner
4,5
2-3
1-2
< 1
< 0,5
USA E U ROPA
Hyundai Suzuki Mitsubishi Mercedez
Benz BMW
Daewoo Fuji
Heavy Daihatsu Mazda Rover
Samsung Kia Isuzu Saab Volvo
1998 1998
Toyota Daimler
Chrysler VW
Källa: Volvo
Under 1998 ökade konsolideringstakten i bilindustrin: Daimler och Chrysler gick samman, Daewoo köpte Samsung och Ssyangyong, Hyundai köpte Kia. GM ökade sin ägarandel i Suzuki till 10% och Toyotas andel i Daihatsu ökade till 51%.
Konsolidering av bilindustrin
8
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
Fords finansiella styrka och ställning som en av världens mest lönsamma biltill- verkare är en viktig faktor. Fords finansiella kapacitet och kompetens kommer med all sannolikhet att ytterligare stärka Volvo Personvagnar, som redan idag har en lönsamhet över branschgenomsnittet.
Fords planer för Volvo Personvagnars framtida utveckling
Volvo Personvagnar ger Ford ett sjunde globalt varumärke, vilket resulterar i en av de starkaste portföljerna av prestigebilar i bilindustrin inkluderande Lincoln, Jaguar och Aston Martin. Ford avser att öka Volvo Personvagnars volymer på världsmark- naden och utöka dess produktprogram till att omfatta nya segment. Volvo Person- vagnar kommer här att dra nytta av Fords globala distributionssystem.
Personvagnars huvudkontor samt forsknings- och utvecklingsarbete kommer även i fortsättningen att vara förlagt till Sverige.
Varumärket Volvo
Före överlåtelsen av Volvo Personvagnar till Ford kommer varumärket Volvo att överlåtas till ett av AB Volvo och Volvo Personvagnar AB gemensamt ägt bolag där Volvo Personvagnar, och efter överlåtelsen indirekt Ford, kommer att ha rätt att använda varumärket ”Volvo” för personbilar, minivans för upp till 10 passagerare, lätta lastbilar med en nyttolast på upp till 1.500 kg, ”sport utility vehicles” samt andra fordon, dock ej bussar eller andra fordon som enbart används för kommersiellt bruk, med en bruttovikt upp till 5.400 kg (12.000 pound bruttovikt). Volvo har fortsatt rätt att använda varumärket för lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marin- och industrimotorer, flyg- och rymdutrustning och för alla andra produkter (förut- om de som Volvo Personvagnar kommer att ha rätt att använda varumärket för).
Volvos proforma balansräkning och nyckeltal
Proforma balansräkningen på sidan 91 visar Volvokoncernens ställning den 31 december 1998, justerad för försäljningen av Volvo Personvagnar. Syftet med proforma balansräkningen är att översiktligt illustrera de kortsiktiga konsekvenser avyttringen medför för Volvokoncernens finansiella ställning.
Villkor
Enligt villkoren i ramavtalet mellan AB Volvo och Ford Motor Company överlåts Volvo Personvagnar* till Ford för 50,0 miljarder kronor.
Justering ska ske för finansiella netto- tillgångar/skulder i huvudrörelsen per den 31 december 1998 samt i den mån skuld- sättningsgraden i säljfinansieringsverk- samheten avviker från 9:1 per den 31 december 1998. Dessa justeringar beräknas sammanlagt uppgå till 4,2 miljarder kronor. Med hänsyn till att NedCar BV, Holland redovisas med ett kvartals eftersläpning har nettoskulden för detta bolag, den 31 december 1998, ännu ej fastställts utan intages med preli- minära värden. Vidare har AB Volvo erhållit utdelning med 17,7 miljarder kronor från Volvo Personvagnar. Efter dessa justeringar av det i ramavtalet över- enskomna beloppet beräknas köpeskil- lingen för Volvo Personvagnar uppgå till 28,1 miljarder kronor.
Köpeskillingen erläggs enligt följande:
• beräknade 10.169 MSEK och 700 MUSD på tillträdesdagen
•1.613 MUSD två år efter tillträdesdagen Ränta på köpeskillingen, diskonterad till nuvärdet på tillträdesdagen, erhålls från den 1 januari 1999 till tillträdesdagen, efter en räntesats om 3,25% per år.
Ford kommer att gottgöras Volvo Personvagnars resultat fr o m den 1 januari 1999. Tillträde kommer att äga rum så snart som möjligt efter det att slut- liga avtal undertecknats samt villkoren för överlåtelsen uppfyllts. Överlåtelsen är villkorad av erforderliga tillstånd från berörda konkurrens- och andra myndig- heter samt av godkännande från Volvos bolagsstämma den 8 mars 1999.
* Med Volvo Personvagnar avses aktierna i Volvo Personvagnar Holding AB, som vid tidpunkten för överlåtelsen direkt eller indirekt kommer att äga eller ha rätt till samtliga tillgångar och skulder som ingår i Volvos affärsområde Personvagnar såsom det redovisas i Årsredo- visningen med tillägg av Volvo Personvagnar AB:s andel i det nya bolag som skall äga varu- märket Volvo.
9
Verksamhetsåret 1998
Under 1998 genomfördes flera strategiska förvärv och strukturaffärer inom Volvokoncernen. Försäljningsutvecklingen var god och ökade, också exklusive förvärv, i alla affärsområden. Året präglades av produktförnyelse genom bl a Volvo S80, lastbilsserien Volvo FM och stadsbussarna Volvo 5000 och 7000 samt en ny generation kompakta hjullastare.
Otillfredsställande lönsamhet initierade åtgärder för sänkta kostnader.
Den finansiella turbulens som orsakat flera sydostasiatiska länder stor ekonomisk och politisk oro fortsatte under 1998. En negativ spiral med minskad produk- tion, stigande arbetslöshet och låg privat konsumtion drabbade regionen. Även i Japan förvärrades den ekonomiska kräftgången under slutet av året, trots massiva stimulanspaket och etablering av ett statligt bankstöd. Västvärlden påverkades med lägre export till Asien och hårdnande konkurrens på hemmamarknaderna till följd av asiatiska devalveringar. I inledningen av 1999 devalverades också den brasilianska valutan vilket kan innebära att fler latinamerikanska valutor sätts under tryck, med risk för recession i regionen under 1999.
I västra Europa steg BNP med 3% under 1998. Räntorna föll, sysselsättningen förbättrades och börserna återhämtade sig vilket tillsammans bidrog till en starkare privat konsumtion. Vinstnivåerna i den exportinriktade industrin sjönk emellertid till följd av den asiatiska krisen.
I USA kännetecknades den privata sektorn av hög konsumtion trots tendenser till en dämpad inkomst- och sysselsättningsutveckling. Inflationen fortsatte att sjunka och räntorna sänktes ytterligare. BNP ökade med 4% men tillväxten mattades av mot slutet av året.
Trots den asiatiska krisen erfor transportmedelsindustrin en god utveckling under första hälften av 1998. När den finansiella krisen blev mer omfattande än väntat under senare delen av året avtog takten i efterfrågan och 1998 som helhet slutade på en minskning om 3% för personbilsmarknaden. Den globala efter- frågan på lastbilar planade ut, men på en historiskt sett mycket hög nivå.
Ökad integration och förvärv inom kommersiella produkter
Marknadens krav på kompletta transportlösningar, nya teknologier samt enhetliga lagkrav medför en allt större integration i branschen för kommersiella fordon.
Dessutom pågår en kraftfull koncentration både inom industrin och på kund- sidan. Den skapar förutsättningar för Volvo att genom förvärv delta i branschens strukturomvandling samt befästa sin ställning genom förbättrad effektivitet, baserad på synergivinster mellan affärsområdena Lastvagnar, Bussar, Anläggnings- maskiner samt Marin- och industrimotorer.
Viktiga samordningssteg som tagits under 1998 är inrättandet av nya struk- turer inom motor- och axelområdet. På distributionssidan fortsatte samordning av reservdelsverksamheten för Lastvagnar, Bussar, Anläggningsmaskiner samt
10
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
Marin- och industrimotorer i Europa, Nord- och Sydamerika. Vidare bildades gemensamma distributionsorganisationer för kommersiella produkter på ett antal marknader i Ostasien och östra Europa.
Under 1998 beslutades att säljfinansieringsverksamheten för kommersiella produkter skall bedrivas och utvecklas inom ett gemensamt ansvarsområde.
Strategiska förvärv inom Bussar och Anläggningsmaskiner
Under 1998 genomfördes strategiska förvärv och strukturaffärer inom Volvos kommersiella produkter för sammanlagt 6,4 miljarder kronor. Volvo Bussar förvärvade Skandinaviens största karosstillverkare, finländska Carrus Oy, 51% av den nordamerikanska busstillverkaren Nova BUS Corporation via Prévost Car Incorporated samt den mexikanska busstillverkaren Mexicana de Autobuses SA de CV (MASA).
MASA är Mexicos näst största tillverkare av turist- och långfärdsbussar.
Produktionsanläggningarna kommer att integreras med Volvokoncernens övriga produktionsstruktur i Nordamerika. Utöver förvärvet av MASA studerar Volvo möjligheterna till att etablera hyttillverkning för anläggningsmaskiner i Mexico samt etablera en koncerngemensam inköpsenhet och ett helägt finansbolag.
Tillsammans med Prévost som förvärvades 1995, utgör Nova BUS och MASA basen för Volvo Bussars utveckling i Nordamerika.
Med syfte att förstärka det industriella och kommersiella samarbete som idag finns mellan Volvo och den engelska busstillverkaren Henlys Group Plc, Stor- britannien förvärvade AB Volvo under 1998 10% av aktierna i Henlys.
Volvo Construction Equipment förvärvade sydkoreanska Samsung Heavy Industries division för anläggningsmaskiner och reducerade sin andel i Euclid Hitachi Heavy Equipment Inc från 60% till 20%. Affären med Samsung innebär att Volvo mångdubblar sin årliga produktionskapacitet av grävmaskiner och befäster sin position som en av världens största tillverkare av anläggningsmaskiner.
Vidare förstärkte Lastvagnar sin verksamhet inom säljfinansiering genom förvärvet av brittiska BRS Truck Rental and Hire. I januari 1999, efter verksam- hetsårets utgång, förvärvade AB Volvo 12,85% av aktierna i Scania AB med 13,47% av rösterna i företaget.
Deutz ny samarbetspartner på motorsidan
Inom dieselmotorer för kommersiella fordon undertecknades 1998 ett avtal med den tyska dieselmotortillverkaren Deutz AG. Avtalet innebär att Deutz blir huvud- leverantör av små och medelstora dieselmotorer till Volvos kommersiella produkter. Utveckling av medelstora dieselmotorer kommer att ske gemensamt av de båda företagen. Volvo avser att koncentrera sin verksamhet inom kommer- siella dieselmotorer till tunga motorer inom området 8-16 liters slagvolym. Volvo kommer också att leverera sådana motorer till Deutz. Avtalet innebär en investe- ring om 1 miljard kronor, inklusive förvärv av en 10-procentig minoritetsandel i Deutz AG.
Forskning och utveckling
• Gemensamma komponenter
• Gemensam konceptutveckling
• Samordnad avancerad teknik
• Elektronik
Komponenter
• Dieselmotorer
• Transmissioner
• Axlar
Material
• Samordnade inköp
• Globala leverantörer
• Supportfunktioner
Eftermarknad
• Distribution och lagerföring av reservdelar
Distribution
• Samordnad marknadsföring
• Asien
• Östeuropa
Service
• Finansiering
• Serviceavtal
• Leasing
• Försäkringar
Potentiella samordningsvinster mellan Volvos kommersiella produkter
11 Meritor tar över Volvos bakaxeltillverkning
Volvo Lastvagnar och den amerikanska bakaxeltillverkaren Meritor Inc träffade under 1998 ett avtal om Volvos globala försörjning av bakaxlar. I samband med detta tog Meritor Inc över Volvos bakaxelfabrik i Lindesberg, Sverige, fr o m årsskiftet 1998/1999, och fortsatt leverans av bakaxlar till Volvo Lastvagnars europeiska tillverkning sker från Lindesbergsfabriken. Meritor tar över utveck- lingsansvaret för kommande bakaxelgenerationer och kommer i framtiden att förse Lastvagnars, Bussars och Anläggningsmaskiners monteringsfabriker med bakaxlar.
Förändringar i Volvos industristruktur
I syfte att öka den operativa effektiviteten genomfördes en rad övriga förän- dringar i Volvos industristruktur under 1998.
Personvagnar stängde slutmonteringsfabriken i Halifax, Kanada i december 1998 och Bussar fattade beslut om att koncentrera delar av den europeiska till- verkningen till Polen, vilket successivt påverkar anläggningarna i Österrike, Finland, Skottland och Tyskland.
I slutet av 1998 fattades ett inriktningsbeslut om nedläggning av tillverkningen av grävmaskiner i Eslöv, Sverige.
Personvagnars hjulmonteringsfabrik i Kungälv såldes till MC Syncro NV och beslut togs om att sälja Volvos andel om 49% i ABB Olofström Automation AB till majoritetsägaren ABB.
MASA förvärvades i oktober 1998 och utgör en viktig del i Bussars och övriga affärs- områdens tillväxt i NAFTA (USA, Kanada och Mexiko).
BRS Truck Rental & Hire köptes i februari 1998 av Volvo Lastvagnar. Affären stärker Lastvagnars position
i England.
Nova BUS, ledande stadsbusstillverkare i USA och Kanada förvärvades i januari 1998. Nova BUS marknadsandel i Nordamerika uppgår till 26% i detta segment.
Volvo köpte i början av 1998 den finska busskarossören Carrus Oy som ett led i strävan att i större utsträckning tillverka kompletta bussar.
I början av 1999 förvärvades 13% av rösterna i Scania AB.
Samsung Heavy Industries division för anläggnings- maskiner som förvärvades i juli 1998 bildar en industriell och marknadsmässig bas för affärsområdet Anläggnings- maskiner i Asien.
Strategiska förvärv
12
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
I december 1998 träffades en överenskommelse angående Personvagnars och Mitsubishis förvärv av den holländska statens del i bilfabriken NedCar i Born, Holland, under första kvartalet 1999. Fabriken kommer därefter att ägas till lika delar av Volvo Personvagnar och Mitsubishi.
Resultat och finansiell ställning
Nettoomsättning
Volvokoncernens nettoomsättning för helåret 1998 uppgick till 212,9 miljarder kronor jämfört med 183,6 miljarder kronor föregående år, en ökning med 13%
exklusive avyttrade och förvärvade bolag. Justerat även för valutakursförän- dringar var ökningen 11%. Försäljningsutvecklingen per marknadsområde karak- täriserades av stora geografiska skillnader, från stark efterfrågan i Nordamerika och Europa till mycket svag efterfrågan i Sydostasien och avmattning i Sydamerika. Inom samtliga Volvos affärsområden ökade nettoomsättningen jämfört med föregående år, exklusive avyttrade och förvärvade enheter. För kommersiella fordon sammantaget ökade nettoomsättingen med 17%.
Personvagnars nettoomsättning ökade med 8% och antalet fakturerade bilar ökade till 399.680 (386.440). Utfasningen av Volvo 940 och Volvo S/V90 kompenserades av en god försäljningsutveckling för Volvo S/V40 samt försälj- ningen av nya Volvo S80 som påbörjades i augusti.
Antalet levererade Volvo lastbilar ökade med 21% till 83.280 (68.980), vilket medförde att nettoomsättningen för affärsområdet steg med 24%, exklusive förvärvade enheter. Uppgången är hänförlig till västra Europa och Nordamerika.
Leveranserna till Sydamerika minskade medan nettoomsättningen ökade med 4%
mot föregående år.
Bussar levererade 10.200 bussar och busschassier, 1.470 fler än föregående år.
Ökningen är till större delen hänförlig till förväret av Nova BUS. Bussars nettoomsättning ökade med 4%, exklusive förvärvade enheter. Inom
Anläggningsmaskiner ökade nettoomsättningen med 8%, exklusive avyttrade och förvärvade enheter.
Även Marin- och industrimotorer och Aero redovisade försäljningsökningar.
Jämförelsestörande poster – reservering för omstrukturering
Volvo genomförde under 1998 en rad förändringar i koncernens struktur i syfte att stärka konkurrenskraften och den långsiktiga lönsamheten.
Vid sidan av dessa strukturaffärer beslutades att vidta åtgärder för att effekti- visera och sänka kostnadsnivån inom koncernen genom en anpassning av den industriella strukturen. Anpassningen medför bl a nedläggning, flyttning eller sammanslagning av produktionsställen. Även distributions- och marknadsorgani- sationen omfattas av omstruktureringsåtgärderna.
I koncernens bokslut för andra och fjärde kvartalet 1998 avsattes totalt 2,3 miljarder kronor för dessa omstruktureringsåtgärder. Avsättningen avser främst kostnader för avtalspensionering och övertalig personal samt nedskrivning av anläggningstillgångar. Av reserveringen avser 681 Mkr Personvagnar, 394 Mkr
1996 1997 1998 %1) Personvagnar 83,6 96,5 103,8 +8 Kommersiella
produkter 73,6 90,1 111,1 +17
Lastvagnar 44,3 50,8 63,8 +24
Bussar 8,5 10,6 14,3 +4
Anläggnings-
maskiner 12,8 16,8 19,5 +8
Marin- och
industrimotorer 3,9 4,5 4,9 +10
Aero 4,1 7,5 8,6 +15
Övriga bolag och
elimineringar –1,1 –3,0 –2,0 – Totalt 156,1 183,6 212,9 +13
1) Procentuell förändring avser 1998/1997, exklusive avyttrade och förvärvade enheter.
Antal fakturerade fordon
1996 1997 1998 %1)
Volvo personbilar 368.250 386.440 399.680 +3 Volvo lastbilar 63.680 68.980 83.280 +21 Bussar och
busschassier 7.410 8.730 10.200 +17
1) Procentuell förändring avser 1998/1997.
Nettoomsättning per affärsområde
80
40
0
Mdr
96 97 98
120
Kommersiella produkter Personvagnar Förvärvade
bolag11998 konsolideras fr o m affärsområde Carrus Oy 1 januari 1998 Bussar
Nova BUS 1 april 1998 Bussar
Volvo Construction 1 juli1998 Anläggnings-
Equipment Korea2 maskiner
MASA 1 oktober 1998 Bussar
BRS 1 februari 1998 Lastvagnar
1) >50% ägarandel
2) f d Samsung Heavy Industries division för anlägg- ningsmaskiner
För ytterligare information se not 2, sidan 58.
1996 1997 1998 %1) Västra Europa 90,3 101,4 117,7 +16
Östra Europa 2,8 3,9 5,3 +36
Nordamerika 36,6 51,1 66,4 +30
Sydamerika 4,8 7,0 7,0 0
Asien 16,2 15,5 12,0 –23
Övriga marknader 3,5 4,7 4,5 –4
Verksamheter
under avveckling 1,9 – – —
Totalt 156,1 183,6 212,9 +16
1) Procentuell förändring avser 1998/1997.
Nettoomsättning per marknadsområde Mdr
13 Lastvagnar, 422 Mkr Bussar, 158 Mkr Marin- och industrimotorer, 910 Mkr
Anläggningsmaskiner samt 114 Mkr övriga verksamheter. Jämförelsestörande poster omfattar även en reavinst om 348 Mkr vid Lastvagnars försäljning av bakaxeltillverkningen i Lindesberg.
Rörelseresultat
Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 6,7 (8,4) miljarder kronor 1998, vilket belastas med jämförelsestörande poster om 2,3 miljarder kronor.
Exklusive jämförelsestörande poster ökade rörelseresultatet med 0,6 miljarder kronor till 9,0 miljarder kronor. Rörelseresultatet inom Kommersiella produkter sammantaget utvecklades väl och ökade med 1,2 miljarder kronor till 5,6 miljar- der kronor. Högre försäljningsvolymer, en gynnsam prisutveckling för Lastvagnar i Nordamerika samt kostnadsbesparingar i produktionen var de främsta orsakerna till resultatförbättringen. Det motverkades delvis av högre administrationskost- nader samt utveckling och introduktion av nya produkter.
Personvagnars rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, minskade till 3,8 miljarder kronor (4,5). Högre volymer samt kostnadsreducerande åtgärder inom produktion och inköp kunde inte uppväga de negativa effekterna av den vikande efterfrågan i sydostasien, högre produktutvecklingskostnader, en ökad prispress samt kostnaderna för produktionsstart och introduktion av Volvo S80.
Rörelsemarginalen för koncernen utvecklades negativt under året och uppgick till 3,1% (4,6). Exklusive jämförelsestörande poster var rörelsemarginalen 4,2%.
Rörelsemarginalen, exklusive jämförelsestörande poster, minskade för samtliga affärsområden utom Lastvagnar. Volvos mål om en rörelsemarginal överstigande 5% uppnås av Anläggningsmaskiner och Aero.
Koncernens resultaträkning, Mdr 1996 1997 1998
Nettoomsättning 156,1 183,6 212,9
Kostnad för sålda produkter – 121,3 – 139,0 – 163,9
Bruttoresultat 34,8 44,6 49,0
Forsknings- och utvecklingskostnader – 8,3 – 8,7 – 10,1
Försäljningskostnader – 14,9 – 17,2 – 19,0
Administrationskostnader – 6,7 – 7,0 – 8,1
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader – 1,2 – 3,3 – 2,8
Jämförelsestörande poster — — – 2,3
Rörelseresultat 3,7 8,4 6,7
Resultat från andelar i intresseföretag 0,3 2,9 0,4
Resultat från övriga aktier och andelar 9,0 1,2 4,5
Ränteintäkter och liknande resultatposter 4,8 3,5 1,5
Räntekostnader och liknande resultatposter – 3,2 – 2,7 – 1,4 Övriga finansiella intäkter och kostnader – 0,4 – 0,1 – 0,1
Resultat efter finansiella poster 14,2 13,2 11,6
Skatter – 1,8 – 2,7 – 2,9
Minoritetsandelar i resultat 0,1 – 0,1 – 0,1
Årets resultat 12,5 10,4 8,6
Resultat i kronor per aktie 26:90 22:90 19:60
1996 1997 1998
Personvagnar 1,5 4,5 3,8
Kommersiella
produkter 2,6 4,5 5,6
Lastvagnar 0,9 1,8 3,1
Bussar 0,3 0,6 0,4
Anläggningsmaskiner 1,2 1,4 1,5
Marin- och industrimotorer –0,0 0,2 0,1
Aero 0,2 0,5 0,5
Övriga bolag och
elimineringar –0,4 –0,6 –0,4
Rörelseresultat exklusive jämförelse-
störande poster 3,7 8,4 9,0
Jämförelsestörande
poster – – –2,3
Rörelseresultat 3,7 8,4 6,7
Övriga bolag
Kommer- och
Person- siella pro- elimi- vagnar dukter neringar Totalt Rörelseresultat 1997 4,5 4,5 –0,6 8,4
Ökade volymer 0,5 1,5 2,0
Förändrad produkt- och
marknadsmix mm 0,6 2,4 3,0
Högre forsknings- och
utvecklingskostnader –0,8 –0,6 –1,4 Högre försäljnings- och
administrations-
kostnader –0,6 –2,0 –2,6
Omställningskostnader för produktion
av Volvo S80 –0,8 – –0,8
Övrigt 0,4 –0,2 0,2 0,4
Rörelseresultat, exklusive jämförelse-
störande poster 3,8 5,6 –0,4 9,0 Jämförelsestörande
poster –0,7 –1,5 –0,1 –2,3
Rörelseresultat 1998 3,1 4,1 –0,5 6,7 Förändring av rörelseresultatetRörelseresultat per affärsområde 1998Mdr
Förändring av rörelseresultatetFörändring av rörelseresultatet 1998Mdr
14
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
Fördelat på Personvagnar och kommersiella produkter var rörelsemarginalen 3,7% respektive 5,1%.
Valutans inverkan på rörelseresultatet
Den svenska kronan försvagades under 1998 gentemot flertalet valutor, vilket medförde en positiv effekt på inflödesvalutorna, främst amerikanska dollar, brittiska pund och italienska lire samt en negativ effekt på utflödesvalutorna, främst belgiska franc, holländska gulden och tyska mark. Nettoeffekten av ändrade avistakurser var positiv om sammanlagt 1,0 miljarder kronor. Genom att Volvo terminssäkrar stora delar av betalningsflödena i utländska valutor påverkar emellertid avistakursförändringarna inte rörelseresultatet med omedelbar verkan.
Under 1998 var resultateffekten av termins- och optionskontrakt –0,6 miljarder kronor (1997–1,2 miljarder kronor), vilket medförde en positiv inverkan på rörelseresultatet för 1998 om 0,6 miljarder kronor jämfört med 1997.
Ändrade avistakurser vid omräkning av utländska dotterbolags resultat samt omvärdering av balansräkningsposter i utländsk valuta inverkade positivt med 0,4 miljarder kronor.
Den sammanlagda effekten av ändrade valutakurser på koncernens rörelse- resultat för 1998 jämfört med 1997 var således 2,0 miljarder kronor.
Finansiella poster
Resultat från andelar i intresseföretag uppgick till 0,4 miljarder kronor (2,9) och består främst av resultat från andelar i NedCar, Bilia AB och AB Volvofinans.
Avvikelsen jämfört med föregående år är hänförlig till en vinst om 3,0 miljarder kronor vid försäljningen 1997 av aktierna i Pripps Ringnes AB.
I resultat från övriga aktier och andelar ingår vinsten om 4,5 miljarder kronor som uppstod vid försäljningen av samtliga aktier i Pharmacia & Upjohn, Inc.
Räntenettot 0,1 miljarder kronor (0,7) har genererats genom en avkastning på genomsnittliga räntebärande tillgångar motsvarande 5,6% samt en genomsnittlig lånekostnad på 8,8%. Det lägre räntenettot jämfört med föregående år beror främst på lägre genomsnittliga finansiella nettotillgångar och lägre räntesatser i Europa. Dessutom medförde expansionen på vissa tillväxtmarknader såsom Sydkorea, östra Europa och Sydamerika en lokal finansiering på dessa marknader till hög ränta.
Skatter
Skattekostnaden steg till 2,9 miljarder (2,7) och motsvarar en genomsnittlig skattesats om 25% (21). Kostnaderna utgörs i huvudsak av löpande skatt.
Minoritetsandelar i resultat
Minoritetsintresset i Volvokoncernen består huvudsakligen av Henlys Groups andel (49%) i Prévost Inc och Nova BUS, Hitachi Construction Machinerys andel, t o m september, i Euclid Hitachi Heavy Equipment Inc (40%) samt minoritetens andel i AGES Group ALP (43%).
Kommer- Person- siella pro-
vagnar dukter Totalt
Nettoomsättning 2,0 2,1 4,1
Kostnad för sålda produkter –1,4 –0,7 –2,1 Forsknings- och utveck-
lingskostnader 0,0 –0,1 –0,1
Försäljningskostnader –0,2 –0,1 –0,3 Administrationskostnader 0,0 –0,2 –0,2 Övriga rörelseintäkter
och rörelsekostnader 0,9 –0,3 0,6
Sammanlagd effekt av valutakursförändringar på
rörelseresultatet 1,3 0,7 2,0
Koncernens försäljningsvärde redovisas till genomsnittliga avistakurser och effekten av gjorda valutasäkringar redovisas bland övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.
Valutans inverkan på rörelseresultatet Mdr exklusive jämförelsestörande
poster 1996 1997 1998
Personvagnar 1,8 4,7 3,7
Kommersiella produkter 3,4 4,9 5,1
Lastvagnar 2,0 3,6 4,8
Bussar 3,9 5,2 2,7
Anläggningsmaskiner 9,1 8,6 8,0
Marin- och Industrimotorer neg 4,1 1,9
Aero 3,7 6,3 6,1
Totalt 2,4 4,6 4,2
Förändring av rörelseresultatetRörelsemarginal procent1998
Förändring av rörelseresultatetSäljfinansiering 1998Mkr Resultaträkning i sammandrag
1996 1997 1998
Nettoomsättning 5.101 5.956 10.268
Rörelseresultat 146 202 470
Resultat från
andelar i intressebolag 6 –146 109
Finansiella intäkter
och kostnader –16 1 1
Resultat efter
finansiella poster 136 57 580
Skatter –137 –167 –295
Minoritetsintresse –4 –6 4
Årets resultat –5 –116 289
Volvokoncernen
exkl säljfinansiering1 Säljfinansiering Totalt Volvokoncernen Koncernens balansräkning,
31 december, Mdr 1996 1997 1998 1996 1997 1998 1996 1997 1998
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 2,3 3,3 5,7 0,0 0,0 0,1 2,3 3,3 5,8
Fastigheter, maskiner och inventarier 26,5 30,7 36,0 0,0 0,1 0,2 26,5 30,8 36,2
Tillgångar i operationell leasing 0,1 1,4 1,8 4,9 12,1 20,5 5,0 13,5 22,3
Aktier och andelar1 14,8 8,1 9,7 0,6 0,7 0,7 12,4 4,6 3,4
Långfristiga fordringar i
säljfinansieringsverksamhet 0,0 0,2 0,1 5,8 13,8 24,4 5,8 14,0 24,5
Långfristiga räntebärande fordringar 3,1 2,2 3,3 0,0 0,0 0,0 3,1 2,2 3,3
Övriga långfristiga fordringar 3,9 3,7 3,7 0,4 0,0 0,2 4,3 3,7 3,9
Varulager 23,0 27,8 31,9 0,1 0,2 0,2 23,1 28,0 32,1
Kortfristiga fordringar i
säljfinansieringsverksamhet 0,0 0,0 0,1 9,7 18,3 22,2 9,7 18,3 22,3
Kortfristiga räntebärande fordringar 0,9 2,4 1,4 0,0 0,0 0,0 0,9 2,4 1,4
Övriga kortfristiga fordringar 20,9 21,0 26,9 0,5 0,9 2,1 21,4 21,9 29,0
Kortfristiga placeringar 21,6 11,0 6,9 0,0 0,0 0,3 21,6 11,0 7,2
Kassa och bank 4,4 8,8 11,9 0,7 0,8 1,1 5,1 9,6 13,0
Tillgångar 121,5 120,6 139,4 22,7 46,9 72,0 141,2 163,3 204,4
Eget kapital och skulder
Eget kapital 57,9 60,4 68,1 3,0 4,2 7,0 57,9 60,4 68,1
Minoritetskapital 0,4 0,9 0,8 0,1 0,0 0,1 0,5 0,9 0,9
Avsättningar för pension och
liknande förpliktelser 3,1 3,3 2,9 0,0 0,0 0,0 3,1 3,3 2,9
Övriga avsättningar 14,7 18,3 21,9 0,3 1,4 3,3 15,0 19,7 25,2
Lån 15,1 2,1 5,9 17,4 39,1 58,3 32,5 41,2 64,2
Övriga skulder 30,3 35,6 39,8 1,9 2,2 3,3 32,2 37,8 43,1
Eget kapital och skulder 121,5 120,6 139,4 22,7 46,9 72,0 141,2 163,3 204,4
Andel eget kapital och minoritetskapital 48,0 50,8 49,4 13,5 9,1 9,8 41,4 37,6 33,7
1Säljfinansieringsverksamheten redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Interna fordringar och skulder hänförliga till säljfinansieringsverksamheten har exkluderats.
15 Årets resultat
Årets resultat uppgick till 8,6 miljarder kronor (10,4) och avkastning på eget kapital, exklusive jämförelsestörande poster och vinst vid försäljning av aktier var 10,3% (10,4).
Finansiell ställning
Volvokoncernens balansomslutning ökade under året med 41,1 miljarder till 204,4 miljarder kronor. Ökningen var främst hänförlig till fortsatt expansion inom säljfinansieringsverksamheten, 21,8 miljarder, förändringar av koncernens sammansättning, 8,7 miljarder samt effekt av ändrade valutakurser, 5,6 miljarder kronor. För den återstående ökningen om 5,0 miljarder svarade främst materiella anläggningstillgångar, varulager och kortfristiga fordringar till följd av höga inves- teringar och ökade volymer. I den del av ökningen som är hänförlig till förvär- vade verksamheter ingår goodwill med 2,5 miljarder kronor.
Eget kapital ökade under 1998 med 7,6 miljarder kronor. Årets nettovinst tillförde 8,6 miljarder medan ordinarie utdelning reducerade eget kapital med
Finansiella nettotillgångar
20
10 40
0
96 97 98
31,2
20,6 21,5
30
I procent av eget kapital och minoritetskapital
16
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
2,2 miljarder kronor. Försvagningen av den svenska kronan under året medförde en ökning av eget kapital om 1,2 miljarder kronor, inklusive effekt från kurssäk- ringar av nettotillgångar i utländska dotterbolag och intresseföretag, genom upplåning i utländska valutor.
Volvokoncernens finansiella nettotillgångar uppgick vid årets utgång till 14,8 miljarder kronor (19,1). Minskningen under 1998 om 4,3 miljarder kronor speci- ficeras i vidstående tabell.
Kassaflödesanalys
Volvokoncernens operativa kassaflöde, exklusive säljfinansiering, uppgick till 1,0 miljarder kronor (7,6) (se vidstående tabell). Det väsentligt lägre utfallet jämfört med 1997 förklaras främst av att lönsamhetsutvecklingen inte varit tillräcklig för att kompensera en mindre förmånlig rörelsekapitalutveckling som resultat av högre volymer. Därtill inverkade höga nettoinvesteringar i anläggningar främst till följd av produktionsomställningar. Rörelsekapitalbindningen, exklusive effekter från valutakursförändringar, förändringar i koncernens sammansättning och jämförelse- störande poster, ökade under 1998 med 0,2 miljarder kronor (minskning 5,0).
Ökad kapitalbindning i varulager och fordringar motverkades delvis av högre leve- rantörsskulder och andra operativa skulder och avsättningar. Jämförelsestörande poster om 2,3 miljarder kronor, vilka redovisas i årets resultat till följd av beslutade omstruktureringsåtgärder, har inte påverkat årets kassaflöde i väsentlig omfattning.
Tillväxttakten i Volvos säljfinansieringsverksamhet var fortsatt hög varvid kassa- flödet efter nettoinvesteringar inom säljfinansiering var negativt, 18,9 miljarder kronor (negativt 20,8). För närmare beskrivning av Volvos säljfinansieringsverk- samhet, se sidorna 38–39.
Investeringar
Investeringar i anläggningar ökade till 10,5 miljarder kronor (9,9). Investeringar i anläggningar inom Personvagnar utgjorde 5,6 miljarder kronor (5,5), varav merparten avsåg fortsatta investeringar i den nya stora plattformen i form av omställningar av produktionsprocessen i Göteborg och Gent, investeringar i typbundna verktyg hos leverantörer samt investeringar inom komponentförsörj- ningen. På den kommersiella sidan uppgick investeringarna till 4,1 miljarder kronor varav 2,6 miljarder kronor (2,4) avsåg Lastvagnar som under året genom- förde omställning av produktionsprocessen till den nya FM-serien, kapacitets- höjande och miljöförbättrande åtgärder inom monterings- och komponentledet samt uppförande av en ny hyttfabrik i Curitiba, Brasilien.
Investeringar i leasingtillgångar utgjorde 12,7 miljarder kronor (9,8), varav 11,8 miljarder kronor avsåg säljfinansieringsverksamheten, främst i Nordamerika och Storbritannien. Långfristiga fordringar ökade netto med 9,9 miljarder kronor (6,0) varav 9,4 (7,2) miljarder kronor var hänförliga till fortsatt expansion av kreditstocken inom säljfinansieringsverksamheten, främst i form av avbetal- ningsköp och finansiell leasing.
Investeringar i anläggningar
2 6
4
0
Mdr
96 97 98
Kommersiella produkter Personvagnar
Förändring av finansiella nettotillgångar1998 Mdr
Kassaflöde från verksamheten 10,3 Investeringar i anläggningar –10,4 Investeringar i leasingtillgångar –0,9 Restvärde på sålda och utrangerade tillgångar 1,5 Långfristiga operativa fordringar, netto 0,5 Operativt kassaflöde,
Volvokoncernen exklusive säljfinansiering 1,0 Utdelning till AB Volvos aktieägare –2,2 Förvärvade och avyttrade verksamheter1 –5,0
Aktier och andelar, netto 5,5
Kapitaltillskott till säljfinansieringsbolag, netto –2,2 Övrigt inklusive effekt av valutakursförändringar –1,4
Total förändring –4,3
1) Varav köpeskilling 5,0 miljarder kronor och finansiell nettoskuld i förvärvade och avyttrade bolag 0,0 miljarder kronor.
Operativt kassaflöde, exklusive säljfinansiering
Kassaflöde från verksamheten med avdrag för nettoinvesteringar i anläggningar, leasingtillgångar och långfristiga operativa fordringar.
Definitioner
1996 1997 1998
Personvagnar 4,4 5,5 5,6
Kommersiella
produkter 3,3 3,7 4,1
Övriga 0,5 0,7 0.8
Volvokoncernen
totalt 8,2 9,9 10,5
17 Förvärv och avyttringar
Förvärvade och avyttrade verksamheter innebar under 1998 ett negativt kassa- flöde om 5,6 miljarder kronor netto (negativt 1,3), varav förvärvet av Samsung Heavy Industries tillgångar inom anläggningsmaskiner svarade för 3,9 miljarder.
Förvärven av Carrus, Nova BUS och MASA innebar ett negativt kassaflöde om 1,3 miljarder kronor. Avyttring av och investeringar i aktier och andelar tillförde under året likvida medel om netto 5,5 miljarder kronor (10,7). Avyttringen av Volvos återstående innehav i Pharmacia & Upjohn tillförde 6,5 miljarder kronor medan förvärv av aktier i Henlys Group och Deutz sammanlagt reducerade likvida medel med 1,0 miljarder.
Finansiering och utdelning
Under året upptog Volvo Group Finance långfristiga lån om sammanlagt 5,2 mil- jarder kronor, varav obligationslån 3,2 miljarder kronor med löptider från 2 till 10 år och övriga lån 2,0 miljarder kronor med löptider från 2 till 15 år. Amorte- ringar under 1999, vilka redovisas som kortfristiga lån, reducerade de långfristiga lånen med 2,7 miljarder kronor. I övrigt ökade Volvokoncernens lån främst genom kortfristig upplåning hänförlig till säljfinansieringsverksamheten. Ordinarie ut- delning till AB Volvos aktieägare utbetalades under året med 2,2 miljarder kronor.
Förändring av likvida medel
Koncernens likvida medel minskade under 1998 med 0,4 miljarder kronor och uppgick vid årets utgång till 20,2 miljarder (20,6), motsvarande 9% (11) av koncernens omsättning.
Volvokoncernen
exkl säljfinansiering Säljfinansiering Totalt Volvokoncernen
Kassaflödesanalys i sammandrag, Mdr 1996 1997 1998 1996 1997 1998 1996 1997 1998
Årets resultat 12,5 10,5 8,3 0,0 – 0,1 0,3 12,5 10,4 8,6
Avskrivningar och övriga
ej kassapåverkande poster 4,2 5,2 6,6 0,9 2,0 3,2 5,1 7,2 9,8
Vinst vid försäljning av aktier
och dotterbolag – 8,2 – 4,1 – 4,8 — — – – 8,2 – 4,1 – 4,8
Förändring av rörelsekapital
och latent skatteskuld – 2,9 5,0 0,2 – 3,0 – 7,0 – 1,8 – 5,9 – 2,0 – 1,6
Kassaflöde från verksamheten 5,6 16,6 10,3 – 2,1 – 5,1 1,7 3,5 11,5 12,0
Investeringar i anläggningar – 8,1 – 9,8 – 10,4 – 0,1 – 0,1 – 0,1 – 8,2 – 9,9 – 10,5 Investeringar i leasingtillgångar – 0,8 – 0,5 – 0,9 – 3,1 – 9,3 – 11,8 – 3,9 – 9,8 – 12,7
Restvärde på sålda och utrangerade tillgångar 1,8 1,0 1,5 0,2 0,9 1,3 2,0 1,9 2,8
Aktier och andelar, netto 14,1 10,7 5,5 — — 0,0 14,1 10,7 5,5
Långfristiga fordringar, netto – 0,8 1,2 – 0,5 – 2,0 – 7,2 – 9,4 – 2,8 – 6,0 – 9,9 Förändring genom företagsförvärv
och försäljningar – 0,9 – 1,3 – 5,0 — — – 0,6 – 0,9 – 1,3 – 5,6
Återstår efter nettoinvesteringar 10,9 17,9 0,5 – 7,1 – 20,8 – 18,9 3,8 – 2,9 – 18,4
Ökning av lån 3,3 4,4 19,9
Utdelning till AB Volvos aktieägare – 1,9 – 2,0 – 2,2
Övrigt – 1,5 – 5,8 –
Förändring av likvida medel
exklusive omräkningsdifferenser 3,7 – 6,3 – 0,7
Omräkningsdifferenser på likvida medel – 0,3 0,3 0,3
Förändring av likvida medel 3,4 – 6,0 – 0,4
Vid utgången av 1998 beslutade, men ännu ej genomförda investeringar, Mdr
Personvagnar 11,1
Lastvagnar 4,7
Bussar 0,6
Anläggningsmaskiner 0,7
Marin- och industrimotorer 0,0
Aero 0,6
Övriga bolag och gemensamma investeringar 0,3
Totalt 18,0
Självfinansieringsgrad
100
50 200
150
0
procent
96 97
Volvokoncernen exklusive säljfinansiering
98 Se definition i not 1 sidan 57.
