Övergången till år 2000 för datorer, mikroprocessorer och mjukvara som används i sådan utrustning, är ett globalt problem av stor betydelse. På grund av den mycket utbredda användningen av informationsteknologi kommer övergången att påverka de flesta företag, inklusive Volvo.
Arbetet som bedrivs inom Volvo för att identifiera och lösa de problem som kan uppstå har hög prioritet. Ansvaret för processen har decentraliserats och vilar på varje enskild affärsområdeschef. Support, rapportering och uppföljning hanteras på koncernnivå. Volvos mål är att gå in i det nya seklet utan några allvarliga avbrott i verksamheten.
Volvo använder en metodik för kvalitetssäkring bestående av fyra steg som utformats för att eliminera problem inom områdena datormiljöer, applikationer och inbäddade system. De fyra stegen är inventering, analysering/prioritering, åtgärder och verifiering. Merparten av datormiljöer och applikationer beräknas vara åtgärdade och testade under andra kvartalet 1999. Merparten av inbäddade system beräknas vara åtgärdade vid utgången av juni 1999 för att kunna testköras under semesterperioden.
Volvo deltar i ett amerikanskt bilindustriprogram för att säkerställa att leve-ranskedjan är väl förberedd inför millenniumskiftet. Detta program, som hålls samman av AIAG (Automotive Industry Action Group), grundar sig på förut-sättningen att bilindustrins aktörer har ett gemensamt intresse av en välfunge-rande leveranskedja. Arbetet med att säkerställa att Volvos leverantörer av
24
FÖ R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E
produktionsmaterial, reservdelar och transporter kan fortsätta att leverera utan avbrott, utförs av en arbetsgrupp bestående av representanter för varje affärsom-råde inom Volvo. Volvo har dessutom anlitat externa konsulter för att göra en bedömning av situationen hos ett antal utvalda leverantörer och deras förbere-delser inför år 2000. Genomgången av Volvos leverantörer beräknas i huvudsak vara klar vid halvårsskiftet 1999. Varje lokal volvoenhet har upprättat kontakter med leverantörer av annat än produktionsmaterial, t ex energi och produktions-utrustning, för att säkerställa att avbrott inte uppstår i tillförseln respektive utrustningen. En annan viktig länk i Volvos verksamhet är de många återförsäl-jarna runt om i världen. Merparten av dessa återförsäljare är företag fristående från Volvo med en varierande grad av IT-beroende. Volvos säljbolag i respektive land har ansvar för kontakten med återförsäljarna och följer upp deras förbere-delser inför övergången till år 2000.
Volvos utgifter för att förbereda övergången till år 2000 har inte budgeterats och följts upp som separata projekt utan ingår i ordinarie verksamhet. Utgifterna kostnadsförs löpande med undantag av aktiverbara anskaffningskostnader för utbyte av viss utrustning. Volvos nuvarande uppskattning är att utgifterna för att förbereda övergången till år 2000 kommer att uppgå till sammanlagt ca 800 Mkr, från början av 1997 till mitten av år 2000, med en kulmen i slutet av 1998 och början av 1999. Beloppet är fördelat på arbetet med att eliminera problem i områdena datormiljöer och applikationer, 400 Mkr, inbäddade system, 125 Mkr, investeringar i ny och uppdaterad utrustning, 175 Mkr, samt övriga oförutsedda åtgärder både före och efter årsskiftet 1999/2000, 100 Mkr. Det bör beaktas att uppskattningar av detta slag är förenade med viss osäkerhet.
Även om Volvo aktivt arbetar med att försäkra sig om att leverantörer och andra viktiga samarbetspartners vidtar nödvändiga åtgärder inför övergången till år 2000 har Volvo liten kontroll över huruvida de vidtar nödvändiga åtgärder i rätt tid. Ett tänkbart scenario som skulle kunna resultera i en betydande negativ effekt på Volvos resultat, likviditet och finansiella ställning är om flera ”just in time-leverantörer” och andra viktiga samarbetspartners samtidigt skulle få leve-ransproblem i samband med övergången till år 2000.
Volvo arbetar för närvarande med att identifiera leverantörer, system och andra delar av verksamheten som trots förberedelser skulle kunna utgöra risk vid övergången till år 2000. Utifrån resultatet utarbetar Volvo beredskapsplaner som bedöms vara färdigställda under det tredje kvartalet 1999.
25
Förändringar i styrelse och ledning
Lars Ramqvist, 59 år, f d koncernchef i Ericsson, invaldes vid bolagsstämman den 22 april 1998 till ny ledamot och vice ordförande i AB Volvos styrelse. Till ny ledamot i styrelsen invaldes också Finn Johnsson, 52 år, verkställande direktör i Mölnlycke Health Care AB. Björn Svedberg lämnade sin befattning som ledamot i AB Volvos styrelse.
Staffan Jufors, 46 år, tidigare direktör för Volvo Personvagnar Komponenter AB, division karosskomponenter, Olofström, tillträdde i april 1998 befattningen som verkställande direktör i AB Volvo Penta och medlem i Volvos koncernled-ning. Tryggve Sthen, 46 år, tillträdde den 1 maj 1998 befattningen som verkstäl-lande direktör i Volvo Construction Equipment och medlem i Volvos koncern-ledning. Tryggve Sthen var tidigare vice verkställande direktör i Volvo
Construction Equipment.
Stefan Johnsson, 39 år, f d verkställande direktör för Volvos internbank, Volvo Group Finance Sweden AB, utsågs den 15 oktober 1998 till ny medlem i Volvos koncernledning med ansvar för strategi och affärsutveckling samt som finans-direktör fr o m 1 januari 1999. Jan Engström, 48 år, f d finansfinans-direktör i AB Volvo, efterträdde vid årsskiftet 1998/1999 Björn Larsson som verkställande direktör för Volvo Bussar AB.
Utdelning
Styrelsen föreslår bolagsstämman en utdelning för 1998 om 6:00 kronor per aktie eller totalt 2.649 Mkr. Föregående års utdelning var 5:00 kronor per aktie.
En avyttring av Volvo Personvagnar kommer att ge koncernen en stark finan-siell ställning. Sedan tidigare har styrelsen uttryckt en ambition att expandera inom området kommersiella produkter. Denna expansion kommer att intensifi-eras. Styrelsen ser ett flertal möjligheter till ytterligare förvärv och därmed även ett behov av finansiell handlingsberedskap.
Skulle styrelsen i en framtida bedömning av koncernens långsiktiga kapital-behov anse att de finansiella nettotillgångarna överstiger kapital-behoven kommer styrelsen enligt tidigare uttalande, föreslå att aktieägarna tillförs detta överskott.
Den bästa metoden för detta anser styrelsen vara återköp av egna aktier och förväntar sig att svenska myndigheter påskyndar möjligheten för en sådan åtgärd.
Volvos styrelse består av åtta ledamöter valda av bolagsstämman samt tre ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. Verkställande direktören ingår i styrelsen. Under 1998 har styrelsen hållit sex ordinarie möten. Utöver de ordinarie mötena har åtta extra styrelse-möten hållits.
Styrelsen har antagit en arbetsordning för sitt interna arbete som bland annat innehåller regler gällande antal styrelse-möten, ärenden som skall behandlas på ordinarie styrelsemöten samt styrelseord-förandens åligganden.
Styrelsen har också gett ut skrivna instruktioner angående när och hur sådan information som erfordras för styrelsens bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning skall rapporteras till styrelsen, arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt i vilken ordning de vice verkstäl-lande direktörerna skall träda in i verk-ställande direktörens ställe.
Under året har styrelsen löpande kontrollerat bolagets och koncernens ekonomiska och finansiella ställning.
Styrelsen har vidare fortlöpande behandlat frågor om avyttringar, förvärv och nyetableringar samt frågor om inves-teringar i produktförnyelse och produktut-veckling inom Volvos olika affärsområden.
Redogörelse för styrelsearbetet under 1998
26
Personvagnar
Personbilsindustrin präglades under 1998 av fortsatt hård konkurrens och kraven på utveckling var stora såväl inom marknadsföring som distribution, produkt-och processutveckling.
Den totala världsmarknaden för nyregistrerade personbilar, inklusive minibilar (<660cc), minskade till 36,5 miljoner bilar. Sedan 1993 har efterfrågan på den europeiska bilmarknaden kontinuerligt ökat och under 1998 noterades en markant uppgång i antalet nyregistrerade bilar i Europa, 7% mot 1997. Den nordameri-kanska marknaden sjönk med ca 1%. Den för Volvo viktiga japanska marknaden sjönk med 9% som helhet medan importerade märken sjönk med 18%.
Konkurrenter
Volvo Personvagnar är en nischtillverkare inom bilindustrin, med produkter i den övre delen av marknaden där ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna nå en konkurrenskraftig position. Viktiga konkurrenter är Mercedes-Benz, BMW och Audi. Inom segmentet stora bilar, där Volvo S/V70, Volvo S/V90, Volvo 940, Volvo C70 samt Volvo S80 ingick för 1998, var Volvos andel i Europa 7,0% (8,2) och i Nordamerika 11,5% (10,9). I mellanbilssegmentet där Volvo S/V40 konkurrerar var Volvos andel 4,3% i Europa (3,6). Volvos andel av den totala personbilsmarknaden utgjorde oförändrat 1%.
Konsolideringen inom personbilindustrin innebar allianser över nationella gränser och kulturer. Konsolideringsprocessen pågick även inom underleverantörs-och eftermarknadsindustrin med stora sammanslagningar. En annan trend som accentuerades var att ansvar för allt större delar av bilens innehåll överlåtes till underleverantörer, vilket innebär delad forsknings- och utvecklingskostnad.
Ambitioner 1999
Volvo Personvagnars produktutbud 1999 breddas genom bl a introduktioner av Volvo S/V40 på nya marknader och nya varianter av Volvo S80, där motorpro-grammet utvidgas med 5-cylindriga bensin- och dieselmotorer.
Motorutvecklingen inriktas på motorer med lägre emissioner och lägre bränsle-förbrukning. Dessutom intensifieras utvecklingen av en egen dieselmotor för att möta den ökande efterfrågan på dieseldrivna bilar.
Introduktion av Volvo S80, baserad på en ny industriell plattform
Volvo S80 som introducerades i maj 1998, breddar Volvo Personvagnars kund-bas genom att attrahera nya kundgrupper samt bekräftar Volvos position inom säkerhet, kvalitet och miljö.Volvo S80 är den första modellen utvecklad på Personvagnars nya stora plattform. Genom att fler modeller baseras på samma plattform uppnås kortare ledtider, mer effektiv produktion och ökad kostnads-effektivitet. Metoden möjliggör ett bredare produktutbud.
Ett ökat leverantörsansvar när det gäller utveckling och tillverkning av hela system i bilen är en viktig del i konceptet. Närmare 60% av materialvärdet i Volvo S80 levereras i sekvenser till fabriken enligt just-in-time principen. Åtta stora
98 97 96 95 94
Totalmarknadens utveckling personbilar Antal nyregistrerade personbilar, miljoner
5 10 15 20 25 40
35
30
Västra Europa
Nafta
Japan
Övriga
37,5 36,5
13,3
9,4 9,3
4,5 4,1
7,2 6,7 3,1 2,1 Asien
14,3 Totalt
R
E D O V I S N I N G P E RA
F F Ä R S O M R Å D E27 leverantörer har i nära samarbete med Personvagnar etablerat tilllverkning
nära Torslandafabriken, vilket möjliggör sekvensleveranser av färdiga moduler till fabriken.
Produktion och kapacitet
Totalt tillverkades 398.500 (387.400) volvobilar. Under februari 1998 upphörde produktionen av Volvo 940 och Volvo S/V90 i Torslandafabriken, Sverige.
Därefter genomfördes en ombyggad av fabriken inför produktionsstart av Volvo S80, vilket gav ett lågt kapacitetsutnyttjande för 1998 som helhet. Produktionen av Volvo S80 inleddes i stor skala i augusti och efter åtta veckor var produktions-takten 75.000 bilar på årsbasis. Under första kvartalet 1999 planeras produk-tionen av Volvo S70 att flyttas från Torslandafabriken till Gent, Belgien för att ytterligare effektivisera Torslandafabriken kring det nya produktionskoncept som Volvo S80 är den första modellen att utnyttja. Kapacitetsutnyttjandet var under året högt i anläggningen i Gent och i, den med Mitsubishi samägda, fabriken i Born, Holland.
Produktionsanläggningarna i Malaysia och Thailand utnyttjades minimalt och fabriken i Indonesien stängdes under året. Som ett led i översynen av den indu-striella strukturen stängdes fabriken i Halifax, Kanada i december. Fabriken hade en årlig produktion på ca 8.000 bilar.
Den av Volvo Personvagnar och brittiska TWR samägda fabriken Autonova i Uddevalla ökade under slutet av 1998 produktionen av Volvo C70 till en årstakt av 13.000 bilar.
I december 1998 träffades en överenskommelse om överlåtelse under första kvartalet 1999 av den holländska statens tredjedel av aktierna i bilfabriken NedCar i lika stora delar till Volvo Personvagnar AB och Mitsubishi Motors Corporation.
Investeringar
Investeringarna i anläggningar, 5.625 Mkr (5.544) var i det närmaste oförändrade mot 1997. Dessa omfattade investeringar i produktutvecklingsprocessen samt i den nya stora plattformen, t ex omställning av produktionsprocessen i Torslanda och Gent, investeringar i karossfabriken i Olofström och i verktyg hos leveran-törer. Betydelsefulla investeringar skedde också i motortillverkningen i Skövde med anledning av Personvagnars nya motorkoncept för Volvo S80.
Byggnation av ett nytt avancerat säkerhetscentrum, Volvo Safety Center 2000, påbörjades under 1998.
Mkr 1996 1997 1998
Nettoomsättning 83.589 96.453 103.798 Rörelseresultat1 1.498 4.510 3.808 Rörelsemarginal, %1 1,8 4,7 3,7 1 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklu-sive jämförelsestörande poster om 681 Mkr var rörelseresultatet 3.127 Mkr och rörelsemarginalen 3,0%.
1996 1997 1998
Västra Europa 219.980 234.050249.560
Östra Europa 4.910 5.910 5.980
Nordamerika 95.660 101.980110.700
Sydamerika 950 2.280 1.860
Asien 40.280 36.170 24.970
Övriga marknader 6.470 6.050 6.610 Totalt 368.250 386.440 399.680
Registrerade Marknadsandel,
Volvo personbilar %
1997 1998 1997 1998
USA1 90.000100.200 1,1 1,2
Sverige 51.400 53.600 22,8 21,1
Tyskland 36.900 42.400 1,0 1,1
Storbritannien 40.700 37.700 1,9 1,7
Italien 25.300 24.200 1,0 1,0
Nederländerna 19.200 19.400 4,0 3,6 1 Tecknade order.
Nyckeltal Personvagnar
Antal fakturerade fordon Personvagnar
Största marknader Personvagnar
Antal tillverkade bilar 1994 1995 1996 1997 1998
Volvo S/V 401 92.100 79.600 101.700 115.100 151.000
Volvo S/V/C 702 166.500 189.100 201.750 202.800 206.900
Volvo S803 93.100 101.800 72.350 69.500 40.600
Total 351.700 370.500 375.800 387.400 398.500
1 1994-1996: Inkluderar Volvo 400-serien 2 1994-1996: Inkluderar Volvo 800-serien
3 1994-1998: Inkluderar Volvo 900-serien och Volvo S/V90. Tillverkning av Volvo S80 började augusti 1998
28
RE D O V I S N I N G P E R AF F Ä R S O M R Å D E
RE D O V I S N I N G P E R AF F Ä R S O M R Å D E
Personvagnars produktprogram består av sedan-, herrgårdsvagns- och coupé/
cabrioletmodeller.
Volvo S/V40tillhör segmentet för medelstora familjebilar. Dagens produkt-program erbjuder motorer mellan 95 och 200 hk. Under våren 1998 lanserades Volvo S40 och V40 1,8i med en direkt-insprutad bensinmotor samt en ny lättrycksturbo, 2,0T. Den sistnämnda varianten kommer under sommaren 1999 att introduceras på den nordamerikanska marknaden. Under 1999 kommer även en ny direktinsprutad turbodieselmotor i Volvo S40 och V40, kallad 1,9D med mycket låg bränsleförbrukning.
Volvo S/V70tillhör segmentet för större familjebilar. Produktprogrammet består av 5-cylindriga bensin- och diesel-motorer. V70 har sedan 1997 funnits i fyrhjulsdrift i versionerna AWD (All Wheel Drive), XC (Cross Country) och R. Under 1998 utökades AWD-programmet med S70 AWD. Under året infördes dessutom en förbättrad sidokrockkudde som också skyddar huvudet.
Volvo S80, en sedan i storleksklassen ovanför Volvo S70, introducerades under 1998. Volvo S80 är ett helt nytt bilkoncept med produktnyheter som bekräftar och förstärker Volvos position inom säkerhet, kvalitet och miljö. Inom säkerhetsområdet lanserades till exempel “WHIPS”
(Whiplash Protection System), som är ett nytt stolkoncept med skydd mot pisk-snärtskador, och IC (Inflatable Curtain) en vidareutveckling av Volvos sidokollisions-skydd.
Volvo C70 coupé och cabrioletär nisch-produkter som breddar Volvos kundbas och kombinerar Volvos traditionella värden med exklusivitet och körglädje.
Volvo C70 cabriolet lanserades under året på den nordamerikanska marknaden.
Volvo S/V90och Volvo 940fasades under 1998 ur produktsortimentet.
Volvos gasdrivna S/V70 Bi-Fuel väckte intresse i Sverige och på den kontinental-europeiska marknaden. Volvo S80 finns från 1999 tillgänglig i två Bi-Fuel versioner (metan och LPG).
Produkter och produktnyheter Marknadsföring och distribution
Behoven av investeringar i ny teknik, kompetens och kvalitet innebar en fortsatt översyn av distributionsnäten i Europa och USA, med en ökande andel större och exklusiva återförsäljare som följd.
I syfte att säkerställa ett enhetligt budskap och uppnå effektivitet i kommuni-kationsprocessen användes global kommunikation vid lanseringen av Volvo S80.
Personvagnar var först i Europa med en "köp-service" på Internet. Under 1999 kommer denna tjänst att göras tillgänglig för hela västra Europa samt startas upp för USA.
För Ungern, Tjeckien och Polen utvecklades ett speciellt försäljningskoncept med syfte att förstärka varumärket och nå volymtillväxt.
Försäljning och marknadsandelar
Nettoomsättningen för Personvagnar 1998 uppgick till 103.798 Mkr. (96.453).
Totalt fakturerades 399.680 volvobilar, en ökning med 3% eller 13.240 bilar jämfört med 1997. Ökningen hänför sig till Nordamerika och Europa, 24.300 bilar medan övriga marknader minskade med 11.060 bilar. I Europa ökade volymerna med 15.580 bilar, vilket främst kan hänföras till Volvo S/V40 som också ökade sin andel av den europeiska marknaden. Volvos stora bilar tappade volym bl a beroende på utfasningen av Volvo 940 och S/V90 med något lägre marknadsandel som följd.
På den i övrigt sjunkande nordamerikanska marknaden ökade Volvos försälj-ningsvolym med 8.720 bilar och marknadsandelarna ökade. Var femte bil var fyrhjulsdrivna Volvo V70 Cross Country eller V70 All Wheel Drive.
Rörelseresultat
Personvagnars rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 3.808 Mkr (4.510) och motsvarande rörelsemarginal till 3,7% (4,7). Under fjärde kvartalet 1998 steg rörelsemarginalen till 4,2% bl a till följd av gynnsammare produktmix genom introduktionen av nya Volvo S80. Högre försäljningsvolymer, positiva valutaeffekter och kostnadsreducerande åtgärder inom produktion och inköp kompenserade inte fullt ut planerade kostnadsökningar för introduktion och produktionsstart av Volvo S80 samt för vikande efterfrågan i Sydostasien.
Avkastning på operativt kapital var 24% (>25).
Under 1998 reserverades 681 Mkr bland annat för nedläggningen av fabriken i Halifax, Kanada, CKD-tillverkningen (packsatser) i Göteborg samt omstrukture-ring av distributionsstrukturen för reservdelar i USA. Rörelseresultatet, inklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 3.127 Mkr.
29
Lastvagnar
Under 1998 planade den globala lastbilsefterfrågan ut på en historiskt sett hög nivå. Stora efterfrågeökningar i västra Europa och Nordamerika kompenserade minskningar i Asien, östra Europa och Sydamerika och den sammantagna världs-marknaden för tunga lastbilar 1998 blev oförändrad jämfört med föregående år.
Den västeuropeiska marknaden för tunga lastbilar kännetecknades av hård konkurrens och nådde rekordnivån 207.000 fordon (171.000). Efterfrågan var stark även på den nordamerikanska marknaden som uppgick till 236.000 lastbilar (205.000) i den tunga viktklassen. Under januari och februari 1999 noterades en viss avmattning när det gäller efterfrågan i vissa delar av västra Europa medan den nordamerikanska låg kvar på en fortsatt hög nivå.
Konkurrenter
Volvo är världens tredje största tillverkare av tunga lastbilar över 16 tons total-vikt. Försäljning sker i drygt 100 länder i samtliga världsdelar. Antalet konkur-renter med en årsproduktion över 30.000 tunga lastbilar uppgår till åtta stycken, varav Mercedes och amerikanska Paccar är större än Volvo. I Europa var Volvo 1998 det näst största varumärket för tunga lastbilar, medan positionen i Nord-amerika var nummer fem. Inom den medeltunga klassen, 7–16 ton, är Volvo den sjätte största tillverkaren i Europa.
Ambitioner 1999
Lastvagnars ambitioner för 1999 är bland annat allt att etablera en gemensam produktbas på alla kontinenter, vilket innebär att ett ökat antal modeller byggs för fler marknader på samma modulkoncept.
Vidare fortskrider kundintroduktionen av den under 1998 lanserade FM-familjen. Genom FM-familjens ökade konkurrenskraft i anläggnings- och regionaldistributionssegmenten skapas förutsättningar för ökade marknadsan-delar i tunga lastbilssegmentet, primärt i Europa.
Vidare inrymmer Lastvagnars ambitioner för 1999 förbättrad produktivitet, ökad distributionseffektivitet samt sänkning av produktkostnaden och kostnaden för köpt material. Härutöver sker offensiva satsningar på marknads-, affärs- och produktutveckling.
Förbättrad skalekonomi skapar förutsättningar för uthållig lönsamhet Lastvagnars utveckling mot ökad skalekonomi, genom produkter baserade på det globala modulkonceptet och med ett maximalt antal gemensamma komponenter, fortsatte under 1998 med lanseringen av FM-familjen. Volvo FM har 78% av sina komponenter gemensamma med Volvo FH, som utgör basen i modulkonceptet.
Ett ytterligare steg mot ökad skalekonomi är att vidareutveckla samordnings-vinster med Volvos övriga affärsområden. Ett konkret exempel på det är den nya D7C-motorn som i anpassade versioner även används i Volvos bussar.
Vidare ingicks under året ett avtal om global bakaxelförsörjning med ameri-kanska Meritor Inc. Det innebär sänkta kostnader för Volvo genom Meritors
skal-Totalmarknadens utveckling lastbilar ³ 16 ton Antal nyregistrerade lastbilar, tusental
98
Mkr 1996 1997 1998
Nettoomsättning 44.275 50.840 63.837 Rörelseresultat1 878 1.812 3.061 Rörelsemarginal, %1 2,0 3,6 4,8 1 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklusive jämförelsestörande poster om 46 Mkr var rörelse-resultatet 3.015 Mkr och rörelsemarginalen 4,7%.
1996 1997 1998
Västra Europa 32.310 31.040 37.810
Östra Europa 2.660 3.430 4.540
Nordamerika 16.850 20.900 29.310
Sydamerika 4.980 6.970 6.020
Asien 4.850 4.710 3.760
Övriga marknader 2.030 1.930 1.840
Totalt 63.680 68.980 83.280
Registrerade tunga Marknadsandel,
Volvo lastbilar %
1997 1998 1997 1998
USA 17.290 24.060 9,7 11,5
Storbritannien 4.420 5.600 16,7 18,3
Frankrike 4.130 5.590 13,5 14,5
Brasilien 4.510 4.090 23,3 23,1
Tyskland 3.090 3.880 7,5 7,7
Nyckeltal Lastvagnar
Antal fakturerade fordon Lastvagnar
Största marknader Lastvagnar
30
RE D O V I S N I N G P E R AF F Ä R S O M R Å D E
fördelar som världsomspännande axeltillverkare. Avtalet betyder också att Meritor tar över Lastvagnars axeltillverkning i Lindesberg.
Produktion och kapacitet
Kapacitetsutnyttjandet i Lastvagnars industriella system var högt under 1998.
Under fjärde kvartalet reducerades dock produktionstakten i monteringsfabriken i Curitiba, Brasilien, för en anpassning till vikande orderingång på den sydameri-kanska marknaden. Sammanlagt producerades 84.770 lastbilar (69.720) under 1998.
Inom ramen för strategin om stärkt närvaro på vissa utvecklingsmarknader startade Lastvagnar 1998 montering av tunga lastbilar i Bangalore i Indien. Under året tecknades en avsiktsförklaring med staden Moskva om att undersöka möjlig-heterna att bilda ett joint-venturebolag för tillverkning av volvolastbilar för den ryska marknaden. Projektet tillsammans med China National Heavy Truck Corporation, rörande gemensam utveckling och produktion av lastbilar för den kinesiska marknaden fortskrider och produktionsstart planeras till senare delen av 1999.
Investeringar
Under 1998 investerade Lastvagnar 2.612 Mkr (2.439) i anläggningar och verktyg.
I Curitiba-fabriken i Brasilien togs en hyttproduktionsanläggning i bruk. I motor-fabriken i Skövde samt i hyttmåleriet i New River Valley, USA genomfördes kapacitetshöjande och miljöförbättrande åtgärder. Investeringarna innefattade även utrustning och verktyg för produktion av FM-familjen samt marknads-investeringar rörande försäljning, service och verkstäder i centrala och östra Europa.
Försäljning och marknadsandelar
Lastvagnar levererade 83.280 medeltunga och tunga lastbilar under 1998 vilket är en ökning med 21% jämfört med 1997. Leveransökningen berodde på en forsatt stark totalmarknad i kombination med ett attraktivt modellprogram.
I västra Europa uppgick leveranserna till 37.810 fordon (31.040) och mark-nadsandelen i tunga klassen nådde 15,2% (15,3).
I Nordamerika uppgick Volvos leveranser till 29.310 enheter (20.900) 1998, en ökning med 40% jämfört med föregående år bl a tack vare god marknads-acceptans av Volvo VN. Marknadsandelen i tunga lastbilsklassen (klass 8) i USA steg till 11,5% (9,7) på en ökande totalmarknad.
På den brasilianska marknaden minskade Volvos leveranser till 4.090 lastbilar (4.510) och marknadsandelen var 23,1%(23,3).
Av Lastvagnars produktion är mer än 90%
lastbilar i tunga klassen, över 16 tons totalvikt. I denna klass lanserade före-taget under 1998 Volvo FMsom är speciellt utvecklad för regional- och anläggningstransporter. FM-serien har inneburit utvecklingskostnader och inves-teringar om 200 Mkr vardera. Kvalitet, bränsleekonomi, och förarmiljö har varit i fokus vid utvecklingen av Volvo FM.
Under 1998 presenterades även en ny generation av FH-serien som lanserades
Under 1998 presenterades även en ny generation av FH-serien som lanserades