I utredningens direktiv ställs ett antal utgångspunkter för den prak-tiknära forskningen upp:
• att forskningsfrågorna formuleras utifrån professionens behov av kunskap om lärande och undervisning
• att forskare och lärare eller förskollärare bedriver forskningen till-sammans
• att undervisningen i skolan och inom lärar- och förskollärar-utbildningarna utvecklas och förbättras för att stärka barns, elevers och studenters lärande.
Utifrån detta har utredningen sett på den praktiknära forskningen ur ett processperspektiv och identifierat ett antal steg som karak-teriserar den praktiknära forskningsprocessen: formulering av forskningsfrågan, forskningens finansiering, forskningens genom-förande, forskningens delning och spridning och forskningens an-vändning. Nedan kopplas stegen till de exempel som utredningen funnit i sin kartläggning och samverkansformerna i de olika stegen kommenteras särskilt. Graden av samverkan varierar mellan stegen (se figur 9.1). Genom att gemensamt inventera vilken samverkan som behöver finnas i de olika stegen och i vilken omfattning kan lärosäten och skolhuvudmän utveckla formerna för samverkan till-sammans.
Praktiknära forskning ur ett processperspektiv SOU 2018:19
110
9.1 Formulering av forskningsfrågan
I ett första steg formuleras forskningsfrågan gemensamt av prakti-ker och forskare. Det förutsätter att det finns en plats där verk-samma i skolan och forskare kan mötas. RUC, eller motsvarande organ, har ofta i uppgift att ordna mötesplatser för forskare och skolhuvudmän. Ett exempel är FoSam (Forum för samverkan) vid Uppsala universitet som använder ett koncept för möten mellan forskare och verksamhet som kallas AIMday.1 En erfarenhet från dessa möten är att det bör finnas möjlighet till finansiering för förstudier. För lärosätet kan det vara ett sätt att initiera projekt i samverkan med skolhuvudmän.
Formuleringen av forskningsfrågan bygger i sin tur på att huvudmannen har identifierat ett problem inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete. Det arbetet ska bedrivas på såväl huvud-mannanivå som skolenhetsnivå. På huvudhuvud-mannanivå har utred-ningen mött flera exempel på FoU-enheter hos kommunala skol-huvudmän som är ett kvalificerat stöd, inte minst processtöd, i det utvecklingsarbete som bedrivs. Utredningen vill här peka på de möjligheter som finns för huvudmän att samverka med varandra kring det systematiska kvalitetsarbetet, som t.ex. i projektet From
1 AIMday (Academia Industry Meeting Day) är ett registrerat varumärke från Uppsala universitet.
FORMULERING AV
FORSKNINGSFRÅGA FINANSIERING GENOMFÖRANDE DELNING OCH
SPRIDNING ANVÄNDNING UPPFÖLJNING
LÄROSÄTEN SKOLVÄSENDET
Samverkan
SOU 2018:19 Praktiknära forskning ur ett processperspektiv
Great To Excellent i Halland. På enhetsnivå är skolledaren en nyckel-person i arbetet med att förbättra verksamheten. Utredningen vill betona vikten av samverkan även på skolenhetsnivå i dessa frågor, som t.ex. när rektorerna i Burlövs kommun gemensamt beslutar vilka uppdrag kommunens Kvalitetsteam ska åta sig (se avsnitt 6.2).
En forskningsfråga kan också formuleras utifrån professionens behov av kunskap. Inom STLS (Stockholm Teaching & Learning Studies) är det den enskilde läraren som initierar ett FoU-projekt för att utveckla sin undervisning. Handledning ges av en vetenskaplig ledare från Stockholms universitet. Projektet planeras och genom-förs på skolan som en del av skolans utvecklingsarbete. Utred-ningen ser att STLS organisation med FoU-projekt inom ämnes-didaktiska nätverk kan fungera som modell för andra huvudmän eller huvudmän i samverkan på lokal eller regional nivå.
En mycket viktig del i formuleringen av forskningsfrågan är att undersöka vilken forskning som redan finns. Det förutsätter tillgång till forskningsdatabaser. Att ta vara på befintlig kunskap kräver både tid och kunskap. Även här är huvudmännens FoU-enheter viktiga, liksom forskarna på lärosätena.
9.2 Forskningens finansiering
Utredningens kartläggning har visat på exempel där lärosäte och skolhuvudmän finansierar den praktiknära forskningen tillsammans.
Man har på olika sätt skapat gemensamma resurser för detta ända-mål, t.ex. Skolforskningsfonden vid Pedagogiskt utvecklingscent-rum Dalarna (PUD), Samverkanscheckar vid Foutvecklingscent-rum för samverkan (FoSam) på Uppsala universitet och forskningsplattformen Lärande i samverkan vid Högskolan Kristianstad (som är under uppbygg-nad). Det visar tydligt att den praktiknära forskningen är en gemensam angelägenhet för båda parter.
9.3 Forskningens genomförande
Inom den praktiknära forskningen bedriver lärosäten och
skolhuvud-Praktiknära forskning ur ett processperspektiv SOU 2018:19
112
sådan forskningssamverkan förutsätter tillit och en jämbördig rela-tion även på individnivå.
Den minsta samverkansenheten är det enskilda forskningspro-jektet. Projektet kan genomföras i samverkan med en eller flera skolor eller förskolor. Det kan vara knutet till en enskild forskare, en forskargrupp eller en forskarmiljö. Utredningens kartläggning har visat på exempel med regionala respektive lokala skolutvecklings-projekt. Utredningen menar att frågan om ett projekts skala eller skalbarhet är viktig. För en systematisk kunskapsuppbyggnad är det bra om projektet är en del i en större helhet. Att ha en lokal, regio-nal och nationell bild av den forskning som pågår, och som har gjorts tidigare, är viktigt, anser utredningen, för att så långt möjligt säkerställa att de forskningsresurser som finns används effektivt.
9.4 Forskningens delning och spridning
Att forskningsresultaten delas är nödvändigt för en systematisk kun-skapsuppbyggnad. Ett vanligt sätt är att de publiceras i en veten-skaplig tidskrift. ”Forskning om undervisning och lärande” är en sådan tidskrift om praktiknära forskning. Tidskriften är öppen för alla och artiklarna granskas inom ramen för ett peer review-förfarande.2 Den som får medel från t.ex. Skolforskningsfonden ska redovisa sina resultat i Högskolan Dalarnas rapportserie Kultur och lärande och publicera dem i forskningsdatabasen DiVA (Digitala Veten-skapliga Arkivet).3
Forskningsresultaten sprids också genom årliga skolforsknings-konferenser, t.ex. Lärarnas forskningskonferens som anordnas av Stockholm Teaching & Learning Studies och Forskning pågår! som anordnas av Göteborgs universitet, och genom den traditionella seminarieverksamheten på universitet och högskolor (det är t.ex.
ett krav för den som får medel från Skolforskningsfonden).
2 Tidskriften ges ut av Lärarstiftelsen i samverkan med Lärarförbundets vetenskapliga råd och Lärarförlaget. Artiklarna finns endast elektroniskt på tidskriftens webbplats.
3 DiVA är en öppen gemensam söktjänst och ett öppet arkiv för svenska vetenskapligt granskade forskningspublikationer samt studentuppsatser producerade vid 37 lärosäten och forskningsinstitutioner. Den innehåller referenser samt i vissa fall artiklar och avhandlingar i fulltext.
SOU 2018:19 Praktiknära forskning ur ett processperspektiv
Många skolhuvudmän har en pedagogisk webbplats, t.ex. Peda-gog Malmö, PedaPeda-gog Stockholm och PedaPeda-gog Värmland, där man kan presentera resultat från forskningsprojekt.
9.5 Forskningens användning
När det gäller forskningsresultatens användning inom skolan respek-tive lärarutbildningen kan utredningen konstatera att skolhuvud-männen verkar vara mer benägna att använda forskningsresultat för att utveckla verksamheten.
Ett frågeområde i utredningens kartläggning har varit hur prak-tiknära forskning används i arbetet med att utveckla lärar- och för-skollärarutbildningarna. Svaret har ofta varit att forskningsresulta-ten kommer direkt in i undervisningen på utbildningen genom läraren och kurslitteraturen. Till exempel ser Lärarhögskolan vid Umeå universitet att forskning, lärarutbildning och lärarfortbild-ning kan befrukta varandra. Inom fortbildlärarfortbild-ningen får lärarna ta del av forskning som de använder för att utveckla konkreta aktiviteter i klassrummet. Lärarnas erfarenheter återges sedan av forskarna/lärar-utbildarna i undervisningen på lärarutbildningen och i andra fort-bildningar. Lärarhögskolans praktiknära forskning är inriktad mot att vara ett stöd för förbättrad undervisning och inlärning i klass-rummet, och det återspeglas i val av forskningsprojekt och i pro-jektens utformning. Man strävar efter att de tre delarna forskning, utveckling och praktik ska vara i balans inom utbildningsvetenska-pen, som de är inom medicin, naturvetenskap och teknik.
I kapitel 10 om användningen av praktiknära forskning beskrivs utredningens syn på ett lärande förbättringsarbete närmare.