Tre samverkande delar i ett sammanhållet

Håkansson & Sundberg (2016) ger i boken ”Utmärkt skolutveck-ling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse” flera exem-pel på hinder och möjligheter i samarbetet mellan universitet och skolor när det gäller forskningens roll i skolutvecklingsarbete. Sär-skilt framhålls att skolutvecklingsstrategier som utnyttjar kombi-nationen av systemnivå- och skolnivåansatser tycks nå längre i sina ambitioner och resultat. Systemnivån kan tillhandahålla en över-gripande vision som berör flera skolor i ett större område (t.ex.

kommun, region eller land), uppföljning av förbättringsarbetet och stöd för att bygga upp skolors kapacitet. Skolnivån å sin sida kan

2 Utredningens översättning av följande citat: ”All improvement requires change, but not all change will result in improvement.” (Langley et al 2009).

SOU 2018:19 Användning av praktiknära forskning till förbättring och utveckling

utifrån sina förutsättningar och behov utveckla samarbeten, genom-föra egna studier och utvecklingsarbete.

I en rapport från riksdagen 2012 (2012/13:RFR10), ”Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan”, låg bl.a. en enkät till grund som avsåg att undersöka hur lärare och skolledare tar till vara kunskap från ny forskning. Av 3 000 tillfrågade lärare och skolledare besvarade 62 procent enkäten. Här framkom att det är få skolor som har en plan för hur kunskapsimplementering ska gå till.

Endast en fjärdedel av skolledarna och en av tio lärare uppger att det finns en sådan plan. Lärare hämtar ny kunskap främst från Skolverket, kollegor och skolledningen. Skolledare har också Skol-verket som främsta källa, men söker kunskap även hos lärosätena och utbildningsförvaltningarna i hemkommunerna. Nio av tio lärare, och nästan lika många av skolledarna, anser att de inte får tillräckligt med tid för att nyttiggöra kunskap från ny forskning i sitt arbete. Underlättande för att ta till sig och använda forskning är att känna motivation och att syftet med den nya kunskapen är tydligt.

Skolans komplexitet och utmaningar av i dag kan direkt över-föras till de utmaningar som vård och omsorg står inför. Kostna-derna i vården ökar och man har identifierat att man inte klarar att leverera god vård på ett tillfredsställande sätt. Inom forsknings-programmet Vinnvård, som administreras av forskningsrådet Forte, konstaterar man att det finns ett för stort gap mellan vad man vet att man borde göra/hur man borde göra det och vad man faktiskt gör. Dessutom finns en alltför stor skillnad i utförande mellan olika vård- och omsorgsgivare. Även om stora summor läggs på grund-forskning och klinisk grund-forskning så menar man att utväxlingen är alldeles för dålig i att all denna kunskap når hela vägen fram till att gynna individen. Ny kunskap, och nya innovationer, genererar all-deles för lite värde för dem de är till för – oss människor. Här behövs ett kontinuerligt lärande där aktörer utvecklar en systema-tik i samverkan för att gemensamt leda förändring till förbättring.

Återigen kan paralleller dras mellan utbildningssystemet och hälso- och sjukvården vad gäller behovet av att utveckla system för sam-verkan mellan stora verksamheter där kontinuerligt systematiskt

Användning av praktiknära forskning till förbättring och utveckling SOU 2018:19

120

Detta sätter fokus på behovet av forskning i utbildnings-systemet direkt kopplad till (1) didaktik inom breda kunskapsfält, (2) hur lärande främjas under olika förutsättningar, (3) vilka indi-katorer som visar på en förflyttning avseende lärprocesser och (4) studenter och lärares professionsutveckling. Det finns också ett behov av att stödja utveckling av området förbättringsvetenskap kopplat till hur resultat från praktikutvecklande forskning och systematiskt kvalitetsarbete används för lärande i hela utbildnings-systemet.

Utredningen kan konstatera att skolor som har ett väl funge-rande systematiskt kvalitetsarbete kopplat till undervisning också har bättre förutsättningar att precisera forskningsfrågor vars resul-tat kan integreras i och bidra till elevers måluppfyllelse och skolans utvecklingsarbete. Genom att använda förbättringsvetenskap i under-visningen och i skolutvecklingsarbetet minimeras implementerings-fasen eftersom metoden bygger på ägarskap och involvering av lärarkåren (ibland även andra yrkesgrupper i skolan). Det säker-ställer också ett iterativt arbetssätt där man använder den bästa och mest tillgängliga metoden i förändringsarbetet.

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

för utveckling av lärande och undervisning

PRAKTIK-UTVECKLANDE FORSKNING

FÖRBÄTTRINGS-ARBETE uppföljning utvärdering

FORMULERING AV

FORSKNINGSFRÅGA FINANSIERING GENOMFÖRANDE DELNING OCH

SPRIDNING ANVÄNDNING UPPFÖLJNING

PROCESS FÖR PRAKTIKUTVECKLANDE FORSKNING

SOU 2018:19 Användning av praktiknära forskning till förbättring och utveckling

Utredningen har observerat vikten av att skolor/skolhuvudmän har processtöd för att samverka kring praktikutvecklande forskning för förbättring i undervisning för hela skolan/hela kommunen. Pro-cesstödet behövs för att (1) få ett systematiskt kvalitetsarbete på plats, (2) kunna initiera och precisera forskningsfrågor, (3) erhålla finansiering, (4) kunna genomföra forskningsprojekt i samverkan med forskare från lärosäten och slutligen (5) säkerställa utvärdering för att om möjligt kunna påvisa förbättring. Figur 10.2 visar hur det systematiska kvalitetsarbetet kopplat till forskningsprocessen leder till ett förbättringsarbete som i sin tur behöver följas upp och ut-värderas.

Utredningen vill lyfta fram den modell som Ifous använder för att integrera forskning och utveckling.³ Forskningen bedrivs parallellt med ett utvecklingsarbete som erhåller processtöd från Ifous under hela projektperioden. Kärnan i Ifous verksamhet är 3–4-åriga forsk-nings- och utvecklingsprogram (FoU-program). Ifous roll är att leda och stödja utvecklingsprocesserna och samordna de olika delarna.

I dagsläget leder man fem program där 30 skolhuvudmän deltar med cirka 700 praktiker (förskollärare, lärare, skolledare och ansva-riga på övergripande nivå) som arbetar tillsammans med forskare från fem olika lärosäten. Programmen utformas utifrån fyra väg-ledande principer som innebär att de ska

• ha tydligt fokus på barns- och elevers behov

• stärka lärares och skolledares professionella utveckling

• främja samarbete mellan praktik och akademi

• leda till att resultaten publiceras i relevanta kanaler.

I FoU-programmen bedrivs utvecklingsprocesser på klassrums-, skolledar- och systemnivå (förvaltning eller motsvarande). Utbyte av kunskap och erfarenhet såväl i kollegiet på hemmaplan som mellan skolor och skolhuvudmän är en central del av FoU-programmen.

3 Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) är ett helägt dotterbolag till Skolporten och har cirka 140 medlemmar, både kommunala och fristående

skolhuvud-Användning av praktiknära forskning till förbättring och utveckling SOU 2018:19

122

Arbetssättet utgår från och avser att samtidigt stärka det kollegiala lärandet. Dokumentation är en viktig del av utvecklingsarbetet och den bidrar på sikt till den beprövade erfarenheten. Parallellt med utvecklingsprocesserna pågår forskning som bidrar till en ökad vetenskaplig grund genom att studera den praktik och den utveck-ling som sker ute i skolorna och hos skolhuvudmännen. Forsk-ningen sker nära praktiken så att både forskare och praktiker kan lära av varandra. Såväl utvecklingsprocesser som forskning tar tid och därför pågår FoU-programmen över 3–4 år. Långsiktigheten tillsammans med det kollegiala lärandet avser att bidra till hållbar förändring.

10.4 Samverkan kring praktikutvecklande forskning