Samverkan i anställningen

För alla anställda oavsett arbetsgivare gäller allmänna arbetsrättsliga regler, t.ex. lagen om anställningsskydd och arbetstidslagen. Därut-över regleras en anställning genom avtal mellan arbetsmarknadens parter (centrala och lokala kollektivavtal) och genom det enskilda anställningsavtalet. För den som är anställd i statlig verksamhet finns dessutom regeringsformen och särskilda offentligrättsliga bestämmelser, t.ex. lagen om offentlig anställning. För den som är anställd som lärare vid ett statligt universitet eller högskola finns det även särskilda bestämmelser i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100).

Av 3 kap. högskolelagen framgår att det ska finnas professorer och lektorer anställda som lärare vid universiteten och högskolorna.

Av 4 kap. högskoleförordningen framgår att regeringen anger de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla vid anställ-ning av professorer och lektorer. I övrigt bestämmer varje univer-sitet och högskola själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas

SOU 2018:19 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar

vid anställning av en professor eller lektor. Varje universitet och högskola bestämmer också själv vilka kategorier av lärare, utöver professor och lektor, som ska anställas där samt om de behörig-hetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla vid anställning av sådana lärare, om inte regeringen har föreskrivit någonting annat.¹¹

De regler för anställning som ett lärosäte tillämpar finns i läro-sätets anställningsordning som beslutas av läroläro-sätets styrelse (2 kap.

2 § första stycket 9 p högskoleförordningen [1993:100]).

Möjligheter att dela sin tid mellan flera uppdragsgivare

Det finns olika möjligheter att dela sin arbetstid mellan flera upp-dragsgivare. Utredningen kan konstatera att det finns önskemål om att den delade arbetstiden avser längre perioder.

För den som har sin huvudsakliga sysselsättning utanför hög-skolan är det möjligt att anställas för en begränsad tid som adjunge-rad lärare på ett lärosäte. Förutsättningarna för en sådan anställning regleras framför allt i kollektivavtal och genom särskilda beslut av lärosätet.

Det finns exempel på tidsbegränsade uppdrag som finansieras av båda parterna. En uppdragstagare är anställd hos ett lärosäte eller en skolhuvudman (eller hos båda). Under uppdragsperioden arbetar upp-dragstagaren deltid hos sin ordinarie arbetsgivare och samtidigt del-tid med ett del-tidsbegränsat FoU-uppdrag som medfinansieras av den andra parten. FoU-uppdraget kan t.ex. vara på halvtid under två–tre år och finansieras i lika delar av lärosätet och skolhuvudmannen.

Andra exempel är när en person är anställd på deltid hos en skolhuvudman och på deltid hos ett lärosäte eller när en skolhuvud-man och ett lärosäte ingår ett avtal om att en lektor hos

11 De behörighetskrav som gäller för en anställning syftar till att garantera att vissa minimi-krav ställs på lärarnas kompetens och fungerar som ett första urvalsinstrument i anställ-ningsprocessen. Till exempel krävs det en doktorsexamen (motsvarande) för anställning som professor, lektor eller biträdande lektor. För anställning som t.ex. adjunkt eller adjungerad lärare, anställningar som ofta används inom professionsutbildningar, ställs det inte något sådant krav.

Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar SOU 2018:19

66

huvudmannen ska undervisa på ett par kurser inom en utbildning ett visst antal timmar under en viss period.

Inom den medicinska kliniska forskningen och den kliniska delen av läkar- och tandläkarutbildningarna har det ansetts nödvän-digt med kombinerade anställningar för berörda personer. Denna anställning regleras särskilt i högskolelagen och högskoleförord-ningen.¹²

Nya anställningsformer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) valde 2009 att inrätta en helt ny anställningsform, samverkanslektorer. Våren 2017 gjorde Örebro universitet en särskild satsning på samverkan med näringslivet och rekryterade fyra samverkanslektorer inom teknikområdet.

En modell för fördelning av arbetstiden mellan arbetsuppgif-terna samverkan, forskning och undervisning har kunnat vara att på 50 procent vara engagerad i samverkan, att under 30 procent av tiden bedriva forskning (som också den kan innebära samverkan) och att 20 procent av tiden undervisa inom grundutbildningen.

Samverkanslektorerna har också kunnat få särskilda medel för att snabbt komma igång med olika former av samverkan. Docent-kompetenta samverkanslektorer har också kunnat tilldelas varsin doktorand för att öka långsiktigheten i satsningen.

12 Enligt 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) får regeringen meddela föreskrifter om att en anställning som lärare vid en högskola ska vara förenad med en anställning som specialistutbildad läkare eller tandläkare eller med en annan anställning än som läkare vid en sådan sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. En förenad anställning får innehas bara av den som uppfyller behörighetskraven för båda anställningarna.

Innan någon anställs som lärare, ska sjukvårdshuvudmannen ges tillfälle att yttra sig i ärendet, om anställningen ska vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet.

Både berörda universitet och landsting påpekade 2001 att det delade arbetsgivaransvaret medförde vissa olägenheter. Bland annat hade pensionsrätten för arbetstagare med förenade anställningar under många år varit föremål för mer eller mindre provisoriska lösningar. Till följd av detta tillsatte regeringen en särskild utredare i maj 2003 som skulle överväga lämpligheten av att arbetsgivaransvaret i dess helhet fördes över till högskolan (dir. 2003:78).

Utredningen föreslog att de förenade anställningarna skulle avskaffas och ersättas med ett system där arbetstagarna har en enda statlig anställning med rätt och skyldighet att tjänstgöra inom hälso- och sjukvården. Vidare konstaterade utredningen att det inte torde vara möjligt för berörda universitet och landsting att träffa avtal om att anlita lärare vid universitet för arbete inom hälso- och sjukvården utan att tillämpa lagen (1982:1528) om offentlig upphandling, LOU (SOU 2004:42). Utredningens förslag har inte genomförts.

SOU 2018:19 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar

Meritering

Den praktiknära forskningen bygger på samverkan mellan forskare och lärare/förskollärare. En viktig förutsättning för den praktik-nära forskningen är därför att samverkan är meriterande för fors-kare. I dag är det framför allt publiceringar av forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter och citeringar som är meriterande för forskare och som styr prioriteringar.

Utredningen vill lyfta det nationella projekt om meritvärdet av samverkansskicklighet som nyligen har startat (december 2017) som en fortsättning på tidigare Vinnova-projekt om samverkanssäkrade utbildningar. I projektet ska elva lärosäten utveckla kriterier för meritvärdering vid anställningar i högskolan.¹³ Det är ett delprojekt inom Vinnovaprojektet KLOSS (Kunskapsutbyte och lärande Om Strategisk Samverkan) och ska pågå under två år.

5.4.2 Skolsamverkan genom regionala