3 Utvärderingsområde I: Konkurrenskraft, livskvalitet och
3.1 Presentation av utvärderingsfrågor, mål och utgångspunkter
Inom detta utvärderingsområde behandlas ett knippe av programövergripande utvärderingsfrågor kopplade till åtgärder i programmet som avser att befrämja konkurrenskraft, livskvalitet och ekonomisk diversifiering. Sammanlagt ska fem EU-gemensamma och lika många programspecifika (nationellt formulerade) utvär- deringsfrågor besvaras. Vi kommer i detta kapitel att behandla dessa frågor inom tre huvudsakliga delområden enligt nedanstående sammanställning:
Ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen, konkurrenskraft, företagens fortlevnad
• I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet 2007-2013 bidragit till ekonomisk tillväxt på landsbygden?
• I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet 2007-2013 bidragit till att skapa arbetstillfällen?
• Hur många arbetstillfällen har programmet bidragit till att skapa respektive bevara?
• Hur många arbetstillfällen för unga har programmet bidragit till att skapa respektive bevara?
• I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet 2007-2013 bidragit till att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft?
• Vilken betydelse har programmets samlade effekter för enskilda jordbruksföretag med olika typer av verksamhet vad gäller företagens fortlevnad och utveckling?
Livskvalitet och diversifiering
• I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet 2007-2013 bidragit till att förbättra livskvaliteten på landsbygden och till att främja diversifiering av landsbygdsekonomin?
• Bidrar programmets fokus på miljöåtgärder till ökad livskvalitet på landsbygden? (Hur skulle landskapet se ut utan programmet?)
Innovativa ansatser
• I vilken utsträckning har landsbygdsprogrammet 2007-2013 bidragit till införandet av innovativa ansatser?
Vi har sorterat frågorna enligt principen att inleda med frågorna kopplade till det som innefattar aspekter knutna till själva näringarna och dess företags tillväxt, arbetstillfäl- len, konkurrenskraft och fortlevnad. Vi går därefter vidare med att behandla frågor av en något vidare betydelse i landsbygdsmiljöerna, dvs. frågor om livskvalitet på lands- bygden och diversifiering av landsbygdsekonomin. Avslutningsvis behandlas frågan
samt 3.4). I delavsnitt 3.5 ges ett samlat svar på utvärderingsfrågorna ovan tillsammans med en konstruktiv syntes samt en processvärdesyntes rörande den programinterna samordningen. Vi kommer också då och då i framställningen att peka på tänkbara områden där vi ser behov av att stärka utvecklingslogiska lärandeprocesser. I detta kapitel behandlas utvärderingsfrågor som innefattar några centrala begrepp som är att betrakta som åtminstone delvis omtvistade i både nationell och interna- tionell landsbygdsforskning. Det gäller främst de begrepp som återfinns i utvärde- ringsfrågorna om ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen, konkurrenskraft, livskvalitet, diversifiering samt innovativa ansatser. Vi kommer inte i denna del att fördjupa eller problematisera begreppsdiskussionen ytterligare. Begreppsorienteringarna görs löpande i den kommande presentationen. Det finns också, för den intresserade läsaren, utförliga definitioner av begrepp som konkurrenskraft, livskvalitet och diversifiering i de olika temarapporterna. Anmärkningsvärt är att det i allt väsentligt saknas definitioner av dessa begrepp i själva landsbygdsprogrammet 2007-2013. I det utvärderingsområde om konkurrenskraft, livskvalitet och diversifiering som ska behandlas i detta kapitel återfinns tre av sex huvudmål som EU lagt fast för landsbygdsprogrammen (se Figur 2 i kapitel 1). Målen slår fast att programmen ska förbättra konkurrenskraften i europeisk livsmedelssektor, de ska förbättra livskva- liteten i landsbygdsområden och främja diversifiering av landsbygdsekonomin. I ett av de övergripande målen slås också fast att programmen ska verka för att bygga lokal kapacitet för sysselsättning och diversifiering. I den svenska nationella strate- gin och i det svenska landsbygdsprogrammet 2007-2013 följs dessa övergripande mål upp med ett antal preciserade målsättningar knutna främst till axel 1, 3 och 4. Medelsfördelningen innebär att cirka 35 % av programmets resurser satsas på åtgärder inom dessa tre axlar (axel 1=16 %, axel 3=12 % och axel 4=7 %). I den allmänna målsättningen för axel 1 sägs följande:
Landsbygdens ekonomiska bas behöver stärkas genom ett utvecklat och diversifierat företagande inom de areella näringarna och genom utveckling av nya företag och möjligheter till jobb på landsbygden. De areella näringarnas betydelse för produktion och jobb på landsbygden är fortsatt av stor vikt. De har också en central roll som förvaltare av landets naturresurser och ett attraktivt landskap. Den produktion som bedrivs och de resurser som förvaltas av dessa företag är därför en utgångspunkt för programmets inrikt- ning. Företagen ska stödjas i den pågående omställningen till en ekonomiskt bärkraftig produktion som ligger i linje med konsumenternas efterfrågan och samhällets krav på ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och djurvälfärd. (Landsbygdsdepartementet 2012, s. 89).
I målformuleringarna betonas också betydelsen av företagens modernisering där utveckling av ny produktion, ny teknik, infrastruktur, innovation och entreprenör- skap bör främjas. En väsentlig del i strategin för att åstadkomma detta är att satsa på fortlöpande kompetensutveckling och rådgivning i landsbygdsnäringarna. När det gäller axel 3 och 4 beskrivs målsättningarna som att skapa ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som leder till fler jobb och högre tillväxt i landsbygdens ekonomi. I en nyckelformulering i programmet sägs:
Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att vara företagare och åtgärderna inom axel 3 ska bidra till en stark framtidstro på landsbygden. Åtgärder inom axel 3 ska leda till en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv, i syfte att främja sysselsättning, högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden samt ett hållbart nyttjande av landsbygdens samlade resurser. (Landsbygdsdepartementet 2012, s. 91-92).
I programmet betonas att åtgärder inom axel 3 ska leda till en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv, till ökad sysselsättning och bidra till att främja ett lokalt entreprenörskap. Syftet är att och åstadkomma högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden vad gäller t.ex. tillgång till service eller infrastruktur för att skapa bättre möjligheter för att både bo och försörja sig på landsbygden. Utvecklingen av livskvalitet i programmet bör ske med ett fokus lagt på lokalt anpassade lösningar och att programmet ska vidga samordningsmöjligheter mellan involverade aktörer. Centralt i målformuleringarna står behovet av att förbättra tillgången på service och infrastruktur för att ge gynnsamma förutsättningar för medborgare och företag. Man skriver:
Förutsättningar för utveckling av nya affärsidéer, verksamheter och därmed också nya arbetstillfällen kan i första hand finnas med anknytning till mat med mervärden, t.ex. aktiviteter kopplade till småskalig livsmedelsförädling och måltidsupplevelser, kunskaps- och kommunikationsinsatser som stärker Sverige som matland (Landsbygdsdepartementet 2012, s. 92).
Målsättningarna för axel 4 bygger på den grundläggande idén att ett effektivt genomförande av landsbygdsprogrammet bäst sker genom lokal förankring, infly- tande och samarbete. Ambitionen är att leadermetoden ska kunna tillämpas i alla landsbygdsområden. Leadermetoden är tänkt att baseras på aktiv medverkan från näringsliv, ideella organisationer och den offentliga sektorn.
I programmets formuleringar betonas så slutligen även betydelsen av att program- met inom utvärderingsområdet om konkurrenskraft, livskvalitet och diversifiering samordnas både internt mellan axlar och i förhållande till andra politikområden. Exempelvis sägs i programmet att det finns stor potential i att binda samman produk- tion och förädling av livsmedel kring upplevelser kring mat och dryck för att bidra till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Andra axelövergripande ambitioner handlar om att den ekonomiska basen för landsbygdsföretag kan stärkas med hjälp av diversifierade aktiviteter med koppling till turism, rekreation och naturupplevelser. I programmet läggs också vikt vid att kunskap, innovationer och entreprenörskap främjas, exempelvis genom ökat utbyte med universitet och högskolor och, inte minst genom att IT-infrastruktur och bredband byggs ut för att möjliggöra affärsverksamhet på landsbygden.
Utvärderingen i detta kapitel utgår från utvärderingsfrågor från de olika utvärde- ringsrapporter som gjorts av temagrupperna. I detta kapitel har det främst varit rapporterna från Konkurrenskraftsgruppen och Landsbygdsutvecklingsgruppen som utnyttjats (några få anknytningar görs dock också till Miljögruppens rapport). I denna del av utvärdering tillämpas en metod som är inspirerad av den kvalificerade textanalysen av tidigare halvtids- och slututvärderingarna i syfte att sätta samman och kombinera olika resultat och slutsatser som dessa utvärderingar visar på mot bakgrund
har närlästs och kodats i syfte att analyseras med målet att hitta synergier mellan olika frågeställningar, resultat och slutsatser. Kodningen och analysen har gjorts med hjälp av NVivo. Kodningen har framför allt skett manuellt utifrån flera avgränsade närläsningar av utvärderingarna och med utgångspunkt från koder som identifierats utifrån om de berör både syntesfrågor och utvärderingsfrågor, vilka identifierats av temagrupperna. Närläsningen utgår snarare från det Hsieh och Shannon (2005) benämner som: ”conventional content analysis” där kodning av kategorier härrör direkt från textdata, till skillnad från en direkt eller summativ approach där den förra utgår från en teori och den senare med utgångspunkt från att räkna och jämföra begrepp. Den avgränsade närläsningen motiveras av att det saknas en enhetlig teori för att hantera ett så komplext och varierat material. Kodningen har också i vissa fall skett genom att söka efter nyckelord i samtliga delar av textmaterialet för att fånga upp sammanhang på en makronivå i dokumenten, och som inte den manuella kodningen fångat. Analyser har därefter gjorts genom att kombinera och jämföra olika koder och kategorier utifrån de frågor som syntesutvärderingen rörande konkurrenskraft och innovativa ansatser. Det bör väl tilläggas att utnyttjandet av Nvivo-programmet utgör ett komplement till den kvalitativa textanalys som tillämpats för hela denna rapport (se kapitel 2).