Fastighetsägare och enskilda i övrigt, samlat besvarande av kommunen
Miljöbalken 3 kap 4 §: Brukningsvärd
14. Privatperson 2 och 3
Vi motsätter oss byggnationen av Sundsviks ängar där vi anser att man gör alldeles för stor åverkan på naturen och det djurliv som fi nns på de ytor som kommer ingå i exploateringen.
Vi hävdar nollvision på dessa ytor enligt följande.
Det fi nns inte motiverat i något dokument varför man anser att byggnationen ska utföras för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Det fi nns inget som helst samhällsintresse för denna byggnation utan det är endast Nykvarns kommun och exploatören som har ett ekonomiskt intresse av detta. Kommunen strider mot miljöbalken 3 kap 4§ där följande är skrivet:
Jord- och skogsmark är av nationell betydelse.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om detta behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintresse och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Det fi nns annan mark i kommunen som man kan bygga på som inte har samma naturvärde
och tar jordbruksmark i anspråk. Detta har även länsstyrelsen skrivit till kommunen men ni bortser även från detta vilket är extremt anmärkningsvärt.
Det har även påtalats att det blir en påtaglig inverkan på djurlivet och det är ej rekommenderat att utföra byggnationen enligt er plan. Det är fl era arter som är rödlistade som man har observerat runt storkärret.
Bebyggelse på denna plats skall ej utföras utifrån information som lämnats in till kommunen som Ni bortser ifrån.
Det är extremt tydligt att detta endast gäller pengar
Den stråkstudie för Sundvik som antagits och de politiska intentionerna med byggande i stråk medför att en mer tät exploatering behöver möjliggöras i jämförelse med Sundsviks Hage.
Kommentar:
Länsstyrelsen är en samrådspart som bidrar med synpunkter i de frågor de själva ansvarar för planernas efterlevnad.
Länsstyrelsen bidrar även med rådgivning i frågor som kan påverka planens genomförbarhet.
Kommunens uppgift är att beakta dessa synpunkter och göra de justeringar som man tillsammans med länsstyrelsen förhoppningsvis anser lämpliga.
I vissa frågor kan dock intentioner skilja sig åt mellan kommunala och statliga intressen.
Kommentar:
då kommunen tom har gjort beräkning på hur mycket skattepengar man kan få in iom denna exploatering.
Exploatören är såklart intresserad av att sälja marken och har inget som helst intresse över natur och djur.
Kommunen försöker även marknadsföra Nykvarns kommun som Mälar nära vilket jag anser är tragiskt då man inte förstår de regler som fi nns för byggnation i dessa områden.
Det fi nns gott om utrymme att bygga fl er bostäder runt Nykvarns kärna och inte i ett naturområde som har denna klassning som Sundsviks ängar har. Ni borde rent ut sagt skämmas för att ni överhuvudtaget fortsätter planera för detta trots information ni fått från andra myndigheter. Det är de som sitter på kompetensen i frågan och trots detta så bortser Nykvarns kommun från detta och fortsätter att strida för att utföra denna byggnation.
Det ni i kommunen kanske inte känner till är att vi just nu håller på att utrota mängder av olika arter pga att man skövlar skog och tar bort åkermark. Detta gäller i Sverige och i hela världen pga att det endast är pengarna som styr. Det är pga detta regnskogen skövlas för det är endast det ekonomiska intresset som man värdesätter. Så alla bäckar små bidrar till detta som sker just nu och ni bör sätta er in i hur det kommer bli i framtiden om alla kommuner fattar sådana beslut som ni nu gör. Vi börjar tom utrota insekterna som är de tåligaste av alla arter. Så om man vill göra något av samhällsintresse så kan ni anlägga en äng på åkern för bin och fjärilar. Ha kvar alla buskage för fåglar och övriga smådjur.
Nedan är det uppspaltat i två stycken hur
byggnationsplanerna har för påverkan på storkärret och fälten.
Storkärret
Sundsvik hills viltvatten (storkärret) huserar fl era skyddsvärda fågelarter, varav fl era är störningskänsliga under häckning. Sjötypen är också ovanlig i Nykvarns kommun med sin grunda kärrartade karaktär med vass och kaveldunkantade strand och omgivande
ängsmarker som erbjuder goda möjligheter för många arter att häcka ostört från såväl människor som rovdjur samtidigt som det fi nns goda födosöks- och
Kommunen inser att
exploateringen får stor påverkan på biologiska värden i området.
Med genomförande av de kompensationsåtgärder som framtagits anser dock kommunen att påverkan är acceptabel sett till det
bostadstillskott som kan tillföras kommunen.
Vad gäller påverkan fridlysta arter så måste även åtgärder som kan påverka dessa samverkas med länsstyrelsen vilket
säkerställer en god naturhänsyn.
Kommentar:
fl yttrastmöjligheter. (De fl esta andra sjöar i kommunen är skogskantade.)
Nedanstående artlista är dokumenterad på http://
www.artportalen.se och grundar sig på dryga 10 års observationer. Återkommande häckande arter som föredrar en sådan här miljö är:
Trana (årlig häckare)
Svarthakedopping (årlig häckare med fl era par) Smådopping (sporadisk häckare)
Sångsvan (årlig häckare)
Grågås (årlig häckare med fl era par) Skrattmås (stor koloni med hundratals par) Kricka (årlig häckare med fl era par)
Vattenrall (troligen årlig häckare) Rörhöna (sporadisk häckare) Kärrsångare (sporadisk häckare) Vaktel (möjlig sporadisk häckare) Skogssnäppa (årlig häckare)
Skrattmåsen som häckar i storkärret har egenskap som paraplyart genom att de håller rovdjur borta och möjliggör en skyddad miljö för många andra fåglar och djur i deras reproduktion. En egenskap som i sin tur främjar miljömålet om Myllrande våtmarker. Och just Myllrande våtmarker är inte en naturtyp som Nykvarns kommun kan ståta med speciellt många av. En allt för nära exploatering av bebyggelse/vägnät som omringar skrattmåsarna kan störa dem så mycket att de väljer att fl ytta därifrån.
Storkärret används också regelbundet som födosöks-/
fl yttningsrastplats av:
Sjö-/andfåglar som gråhakedopping, skedand, kricka Rovfåglar som havsörn, fi skgjuse, lärkfalk, ormvråk, bivråk
Vadare som grönbena, rödbena, svartsnäppa, enkelbeckasin
Sällsynta observationer som gjorts fl era år i rad som möjliggjorts av sjöns karaktär är gjorda
av:
Ägretthäger Blå kärrhök Jorduggla Rosenfi nk Kungsörn
En allt för aggressiv urbanisering av Sundvik hills viltvatten kommer högst troligen tränga undan fl ertalet av denna fågelfauna som är så unik för kommunen!
Vi har sällsynta fågelarter som kungsörn som skådas årligen som har sin jaktmark i kärret. Bebygger man så som man har tänkt kommer troligtvis alla fåglar försvinna med att måsarna fl yttar och då försvinner även kungsörnen och andra unika fåglar.
I storkärret är det även ett rikt djurliv med fl era olika sorters grodor, salamandrar, insekter, växter mm.
Utifrån detta hävdar vi nollvision då det är för stor påverkan på djurlivet.
Fälten
I miljökonsekvensanalysen hävdar man att fälten ej är brukbara. Moränen på jorden är exakt likadan som fälten bredvid där det odlas varje år. Att ägaren till marken inte utför något jordbruk gör att avkastningen blir mindre vilket det gör på vilket fält som helst. Ska man få stor skörd behöver man bruka den. Så enligt rekommendationer från LRS och andra myndigheter bör man ej bebygga jordbruksmark som är brukbar.
Många kommuner gör undantag från detta vilket har lett till att Sverige inte längre är självförsörjande. Då alla kommuner tänker att den lilla plätten gör inget, har gjort att man har bebyggt hundratals hektar istället för att ha kvar jordbruksmarken.
Vi hävdar nollvision enligt länsstyrelsen rekommendationer enligt nedan:
Länsstyrelsen tycker dock att även de få hektar som bebyggts på senare är för mycket. Den statliga myndigheten driver därför en nollvision för byggande.
Bara om ”väsentliga”samhällsintressen tillgodoses, accepterar länsstyrelsen att åkrar används till annat än jordbruksändamål.
Även om fälten inte brukas i dagsläget för jordbruk så är det en stor äng med blommor och ett rikt växtliv där det är hem för massa olika insektsarter. Vi håller till och med på att utrota insekterna på grund av att man tar bort ytor där de kan leva och utan dem så har vi inget växtliv kvar. Vi anser att man ska ta till sig detta och inte sätta människans behov och se hur man kan få en ekonomisk vinning.
15. Sundsör 2:15
Vi som bor på Sundsör 2:15 motsätter sig fortsatt och bestämt de planer på planerad exploatering av
En särskild lokaliseringsprövning är framtagen för detta syfte.
Kommunens intentioner är att erbjuda en viss mängd bostäder i externa lägen, dvs ej i tätorten utan i mer ”lantliga” lägen.
Enligt översiktsplanen skall dock dessa bostäder styras längs två utbyggnadsstråk. Stråk mot Taxinge är ett och stråk mot Sundvik är det andra. I stråkstudien för Sundvik har kommunen tagit ställning till vilka områden som är lämpliga att pröva för bebyggelse och vilka områden som är bevarandevärda pga andra värden. Sundsviks ängar är ett av de områden som ansetts lämpligt för bostäder.
Kommentar:
Vidare bearbetning av hänsyn till naturlivet i kärret sker.
Kommunen bedömer att den föreslagna exploateringen är möjlig men att ytterligare styrning krävs av ex.
husplaceringar.
Kommentar:
vårt unika Sundsvik. Vårt och våra grannars hem. Vi har valt att bosätta oss här, inte i en tätort och vi vill behålla vårt unika och vackra miljö intakt, där vi har ett rikt djurliv och en artrikedom som
blomstrar. Vi hade också en trygghet, trodde vi. Ett strandskydd som torde ge oss en garanti att ingen bebyggelse skulle torna upp sig här. Och nu undrar vi bittert vad dessa skydd är till för om kommuner bara kan ”riva ner” dem för ekonomiska syften.
Vi säger som vår granne;
”Man skulle kunna anta, att efter ha tagit del av Länsstyrelsens synpunkter från samrådet, att
insatser skulle göras för att åtminstone på någon punkt möta deras synpunkter. Istället har vi en
kommun som anser att de vet bättre än Länsstyrelsen och vidhåller sin storslagna vision om en
ministad i Sundsvik.
Jag har full förståelse för alla parter här. Exploatören vill tjäna pengar. Kommunen vill växa. Vi
motsätter oss inte dessa motiv. Att sedan vi som närboende inte får gehör för att vi inte önskar ingå i ett satellitsamhälle 6 km från centrum där vi blir intvingade till att bo i tätbebyggt område men utan de bekvämligheter dessa brukar känneteckna det är en sak.
Vi förstår att argument som att våra vyer helt
försvinner eller att vi tvingas se hyresrättsbyggnader i tre plan istället för rådjursmamman som betar med sitt kid i morgondis inte biter och inte är argument någon vill lyssna på i dessa sammanhang.
Det som däremot går över vårt förstånd helt och hållet är häpnadsväckande; Nedan är saxat ur miljöbalken;
Miljöbalken 3 kap 4 §: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Ovan är alltså inte missnöjesskvaller oss grannar emellan, utan en del av Svea rikes lagar. Som en följdfråga på detta är
jag nyfi ken på två saker;
1. Kan kommunen defi niera hur tillkomsten av denna tätbebyggelse bland och på åkerholmar,
naturområden, strandskyddsområden och åkermark är av väsentligt allmänintresse?
Länsstyrelsen är en samrådspart som bidrar med synpunkter i de frågor de själva ansvarar för planernas efterlevnad.
Länsstyrelsen bidrar även med rådgivning i frågor som kan påverka planens genomförbarhet.
Kommunens uppgift är att beakta dessa synpunkter och göra de justeringar som man tillsammans med länsstyrelsen förhoppningsvis anser lämpliga.
I vissa frågor kan dock intentioner skilja sig åt mellan kommunala och statliga intressen.
Kommentar:
2. Om ni lyckas besvara fråga 1, på vilket sätt kan dessa väsentliga intressen inte tillgodoses på annan
plats i kommunen? Innan ni försöker er på ett svar, betänk att Länsstyrelsen redan avlivat
argumentet att aktuell jordbruksmark har låg avkastning med följande; ”Kommunen anger att marken inte används för produktion idag, vilket inte är avgörande för bedömningen av huruvida
marken är brukningsvärd eller ej.
Länsstyrelsen anser att kommunen bör förhålla sig till all mark och inte bara den som är brukad idag.” För att ytterligare spinna vidare på Länsstyrelsens synpunkter som ni i stor grad ignorerade så har vi frågan om det utökade strandskyddet. Länsstyrelsen förklarar att ni inte bör bygga där, samtliga av de närboende vidhåller att ni inte bör bygga där, fi nns det då inte utrymme för rim och reson i den här typen av förfaranden?
Det som är intressant med hela den här soppan är ju att Länsstyrelsen inte bara ger er bakläxa på en punkt, utan fem. FEM PUNKTER! (åkermark, strandskydd, naturvärden, artskydd, fornlämningar).
Bör inte ni som tjänstemän fånga upp dessa signaler som (väldigt) tydliga tecken på att ni är fel ute? Är det prestige som är problemet här? Vem känner ni att ni har ett ansvar att slåss för? Tror ni att
boende i kommunen gör revolt om ni inte slåss för att få gå emot miljöbalken?
När vi sedan kommer till frågan om trafi ksituationen och den redan idag farliga väg 523 så anser jag
att ni åter biter er i svansen. Nedan är saxat från de samlade besvaranden ni inkom med på
samrådet; ”Se kommentarer till kategori B, sid 18. Vi kommer att framföra alla yttranden gällande
väg 523 till trafi kverket. Man bör även vara medveten om att kommunen aldrig kommer att kunna
tillse samma nivå av service och tillgodoseende av hushållens behov på landsbygd som i tätorten”.
Min naturliga följdfråga här, en fråga jag genuint vill ha svar på är; Om ni inte avser erbjuda samma
nivå av service på landsbygden som i tätorten, varför vill ni då bygga som om det vore en tätort, med fl erfamiljshus och trånga villatomter?
Vi boende har valt att bo här, på bekostnad av service för att vi får bo luftigt, lantligt och vackert.
Men ska ni göra tätort och beröva oss på dessa tre, då
En särskild lokaliseringsprövning är framtagen för detta syfte.
Kommunens intentioner är att erbjuda en viss mängd bostäder i externa lägen, dvs ej i tätorten utan i mer ”lantliga” lägen.
Enligt översiktsplanen skall dock dessa bostäder styras längs två utbyggnadsstråk. Stråk mot Taxinge är ett och stråk mot Sundvik är det andra. I stråkstudien för Sundvik har kommunen tagit ställning till vilka områden som är lämpliga att pröva för bebyggelse och vilka områden som är bevarandevärda pga andra värden. Sundsviks ängar är ett av de områden som ansetts lämpligt för bostäder.
Kommentar:
vill vi ha tätortens fördelar av det.
Motsvarande fråga kan omformuleras och upprepas kring nedan urklipp gällande förskolor;
”Kommunen har tyvärr inte någon långsiktig strategi för landsbygdsförskolor, i avtal säkerställer dock kommunen åtkomst till skolområdet under en viss tid.
Behovet styrs troligen av hur många barnfamiljer som bosätter sig i området”.
Om ni inte har en långsiktig strategi, är det då inte lämpligt att ta fram en sådan innan ni bygger, som ett alternativ till att bygga först och sedan får vi se hur det blir? Konkret Det går inte att undgå här att
samtliga närboende har mer eller mindre exakt samma syn på de övergrepp mot området ni vill begå här ute.
Vi är medvetna om att vi talar för döva öron, men önskar ändå sammanfatta våra synpunkter med:
- Värna åkermarken med hänvisning till miljöbalken. - Värna strandskyddet med hänvisning till
miljöbalken.
- Värna djurlivet och den artrikedom som fi nns i området. Återigen med hänvisning till lagboken. -Skydda naturvärden och bygg inte på eller intill de fantastiska åkerholmar som fi nns här. - Bevara de fornlämningar som ni bevisligen hittat här ute.
- Om ni ska bygga, skala ner bebyggelsen till villor enbart, i stil med Sundsviks Hage och med
generösare tomter, så att de på allvar smälter in i den miljö som fi nns här ute. Tag hänsyn till befi ntlig bebyggelse och låt sunt förnuft styra, snarare än plånbok och de ”allmänintressen” som knappast sträcker sig utanför era sammanträdesrum”. Vi instämmer i allt ovan och hoppas att Nykvarns Kommun har någon sorts framåtanda i enlighet med tiden. 2020 vet vi bättre än att exploatera hänsynslöst och fördärva mark och natur för framtiden. Kommunen avser heller inte ordna med kollektivtrafi ken vilket vi kunnat läsa i
sammanfattningen, vilket indirekt också kommer att försumma vår miljö långsiktigt”.
Kommunen inser att
karaktären i området kommer att ändras betydligt. Dock är exploateringsgraden i planförslaget anpassat mot byggande i ”externa lägen”.
Tomstorlekarna är i majoritet minst 1200 kvm, vilket skall jämföras med 600-800 kvm i tätorten för friliggande hus.
De fl erfamiljshus som avses är inte i samma storlek som fl erbostadshus i tätorten.
I Sundviks ängar är det tvåvåningshus med vind i jämförelse med tätorten då fl erbostadshus innebär minst fyra våningar.
Krav ställs även på material och färgval för att få en viss gestaltningsmässig styrning men även viss fl exibilitet för tomtägaren
Kommentar:
Samhällsbyggnadsavdelningen Plan- och projektavdelningen
Martin Mansell Anders Jonsson
Plan- och projektchef Planarkitekt
Nykvarns kommun