Problem: ”Den goda affären 2020” har inte en explicit uttryckt natursyn Detta medför att

varje moralisk agent omedvetet eller medvetet har en egen natursyn som kan skapa konflikter då de ska välja vilka samhällsproblem upphandlingen ska lösa med syfte att nå de globala hållbarhetsmålen. Det föreligger även en konflikt mellan nu levande medborgare och framtida generationers medborgares möjlighet att tillfredsställa sina behov.

Lösning: Den hållbara utvecklingens etiks grundläggande värdekomponenter (G1-G4) visar att det är människans behov som står i centrum för vår omtanke och relation till naturen, där 112 _{Stenmark, s. 40}

113 _{Stenmark, s. 37-38} 114 _{Stenmark, s. 38} 115 _{Stenmark, s. 51}

naturen ses som en resurs för människan. Samtidigt har vi moraliska förpliktelser mot framtida generationers behov. Stenmark lägger till värdekomponenter, som säger att

människan är en integrerad del av naturen (A) men naturresurserna är begränsade (B) och har en (C) begränsad tålighet.

Den hållbara utvecklingens etik ger uttryck för en mixad natursyn. Enligt den mixade natursynen påverkar och formar alla tre systemen (det ekologiska, sociala och ekonomiska systemen) varandra ömsesidigt.116 Med en mixad natursyn kan de moraliska agenterna välja samhällsproblem utifrån ett holistiskt perspektiv där människan, miljön, naturen, djur alla interagerar och är en del av samma system, men där endast nu levande och framtida generationers människor har egenvärde.

Problem 2: ”Den goda affären 2020”s moraliska agentskap är svagt

Problem: Målen i ”Den goda affären 2020” är otydliga, omätbara och inkongruenta, vilket medför att det är svårt att axla ett medvetet moraliskt agentskap. Den statliga utredningen rapporterar dessutom om låg kunskap i affärsetik vad gäller hållbar offentlig upphandling.117 Lösning: De moraliska kollektiva agenterna som författat dokumenten som Stenmark

analyserat är institutioner som; FN, Världskommissionen för miljö och utveckling, regeringen, statens offentliga utredningar, Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen. Eftersom Den hållbara utvecklingens etik bara förtydligar vad som redan implicit uttrycks i dokumenten borde den miljöetiken kunna vinna mark och vara det övergripande ramverket för att kunna sätta upp tydliga mätbara mål och strategier. Detta skulle i sin tur skapa en kongruens mellan de olika kollektiva agenterna, så som regering, riksdag, Konkurrensverket,

upphandlingsmyndigheten, regioner och kommuner. Som i sin tur skulle medföra att individuella agenter, så som inköpare, kan ta ett större moraliskt ansvar.

Med större kunskap om miljöetik generellt och i synnerhet kunskap i tillämpningen av Den hållbara utvecklingens etik kan det moraliska agentskapet växa sig starkare med syfte att medvetet genomföra handlingar för att lösa samhällsproblem och nå de globala

hållbarhetsmålen.

Problem 3: Luckor i vem och vad som har värde i ”Den goda affären 2020”

Problem: ”Den goda affären 2020” uttrycker inte tydligt vad som har högst värde för att dagens medborgare och framtida generationers medborgare ska kunna tillfredsställa mänskliga behov. Är det trygghet, rättvisa, jämlikhet, fred eller att utrota fattigdom och klimathot? Vad tillmäts högst värde?

Och vilka är de instrumentella värdena som syftar till att tillfredsställa dagens medborgares, och framtida medborgares behov?

Lösning: Enligt Den hållbara utvecklingens etik är det både nu levande medborgares - (G1) och framtida medborgares grundläggande behov (G4 och H1)) som har det högsta värdet och den normativa utgångspunkten är att en miljöhänsyn endast ska tas på basis av den effekt den har på människan (IG5).

I och med det kan vi konstatera att natur, djur och det ekologiska systemet har ett

instrumentellt värde, men medborgaren är en integrerad del av naturen (A) och det föreligger en interaktion och ett ömsesidigt beroende mellan medborgaren och alla andra organismer i det naturliga systemet. Naturen har begränsade resurser (B) och en begränsad tålighet (C)

116 _{Torpman, s. 44} 117 _{SOU 2013:12, s. 21}

därför är det nödvändigt att ta miljöhänsyn, social- och arbetsrättslig hänsyn i alla

upphandlingar med syfte att säkerställa medborgarens grundläggande behov, både idag och i framtiden. Upphandlingen ska nyttja naturresurserna effektivt och långsiktigt (H2).

Medborgaren är även en integrerad del av samhället och upphandlingen bör därför sträva efter en ekonomisk tillväxt (H1) så länge den bidrar till att alla medborgares grundläggande behov tillfredsställs och sker på ett ekologiskt hållbart sätt. De ska även sträva efter att uppnå en mer rättvis fördelning mellan fattiga och rika (G3).

Lägsta möjliga totalkostnad syftar till att tillgodose medborgarens grundläggande behov idag och i framtiden genom att uppnå en mer rättvis fördelning mellan fattiga och rika (G3) samt att upphandlingen ska sträva efter en ekonomisk tillväxt så länge som den bidrar till att alla människors grundläggande behov tillfredsställs och sker på ett ekologiskt hållbart sätt (H1). Vid tillämpningen av Den hållbara utvecklingens etik värderas de instrumentella värdena miljö, social hänsyn och arbetsrättslig hänsyn högre än det instrumentella värdet pris, kostnad och ekonomisk tillväxt.

Den hållbara utvecklingens etik visar att det endast är människan som har ett egenvärde och naturen har ett instrumentellt värde (IG5). Den hållbara utvecklingens etik visar att det högsta värdet för människan är att få sina grundläggande behov tillgodosedda (H1).

Problem 4: De med indirekt moralisk status är osynliga i ”Den goda affären 2020”

Problem: Vi vet att det är medborgaren som har en direkt moralisk status i ”Den goda affären 2020”, men vilka eller vad är det som har en indirekt moralisk status i ”Den goda affären 2020” som vi ska bry oss om för att de påverkar nu levande och framtida generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Om man skulle kartlägga varor och tjänsters

värdekedja, från vaggan till graven, vilka är det i den värdekedjan som har indirekt moralisk status? Från vilken startpunkt ska värdekedjan kartläggas och granskas och hur vet man att en vara eller tjänst har tagit tillräcklig hänsyn till miljö och social- och arbetsrättsligt ansvar. Vilka värden ska ha uppnåtts för att man ska kunna visa att man tagit rätt hänsyn till miljö, social- och arbetsrättslig hänsyn?

Lösning: I Den hållbara utvecklingens etik är det tydligt att offentlig upphandling tar ansvar för nu levande medborgare och framtida medborgare där endast människan har direkt moralisk status.

Den hållbara utvecklingens etik visar vilka i en värdekedja som har indirekt moralisk status. Människans behov står i centrum (G1) och naturen är en resurs för människan (G2), men vi har även moraliska förpliktelser mot framtida generationer (G4) och behöver ta hänsyn till framtida generationers behov. Endast människan har ett egenvärde och har därför högre indirekt moralisk status än natur och djur i produktionens värdekedja. Men människan är en integrerad del av naturen (A) och naturen har begränsade resurser (B) och en begränsad tålighet (C). Därför bör människans nyttjande av naturresurserna vara effektiv och långsiktig (H2). Den moraliska agenten bör endast eftersträva ekonomisk tillväxt så länge som en sådan tillväxt bidrar till människors grundläggande behov och så länge en sådan tillväxt sker på ett ekologiskt hållbart sätt (H1).

Den hållbara utvecklingens etik synliggör värdekedjans komplexitet då vi behöver hantera både de som har direkt moralisk status och indirekt moralist status när de båda är beroende av varandra. Den hållbara utvecklingens etik visar även på komplexiteten och fler dimensioner på vad samhällsnytta kan betyda för offentlig upphandling än att jämföra olika anbud på pris.

Problem 5: ”Den goda affären 2020” saknar moraliska principer och grundläggande normer