Den statliga utredningen från 2013, Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling undersökte hur offentlig upphandling skulle kunna användas som ett verktyg för att bidra till samhällspolitiska mål, som hänsyn till miljö och social hänsyn och hade då definierat kriterier för en god affär.135
2014 antog Europaparlamentet ett nytt upphandlingsdirektiv som anger att offentlig
upphandling ska ses som ett strategiskt verktyg för att nå övergripande samhälleliga mål.136 I Agenda 2030, som antogs år 2015 av 193 länder, visar målet 12:7 specifikt att vi ska främja hållbara metoder för offentlig upphandling.137
Sverige antog en ny klimatlag år 2018 och regeringen har lämnat i uppdrag till
upphandlingsmyndigheten att se över offentlig upphandling så att den leverantör som gör störst klimatnytta för pengarna får företräde.138
Offentlig upphandling ska således lösa samhällsproblem med syfte att nå de globala hållbarhetsmålen, men trots riktlinjer i form av den goda affären kvarstår ändå miljöetiska problem för hur en inköpare bör prioritera och värdera mellan det sociala, det ekologiska och det ekonomiska ansvaret i offentlig upphandling.
Syftet med uppsatsen var att undersöka om en miljöetisk teori skulle kunna lämna ett väsentligt bidrag när det gäller att lyfta fram, begripliggöra och lösa de miljöetiska
utmaningar, konflikter, luckor och överväganden som offentlig upphandling står inför och ge svar på hur offentlig upphandling miljöetiskt ska värdera olika anbud för att kunna välja den leverantör som gör störst social, ekologisk och ekonomisk samhällsnytta med syfte att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
För att kunna analysera offentlig upphandling behövde jag förenkla analysmaterialet och gjorde därför en rekonstruktion av den statliga utredningen Goda affärer, en strategi för hållbar offentlig upphandling, med tillägg från EU-direktivet för offentlig upphandling från 2014 samt FNs Agenda 2030. Rekonstruktionen kallas ”Den goda affären 2020”.
Resultat
I kapitel två använde jag mig av Torpmans miljöetiska delfrågor för att lyfta fram och
begripliggjorde de miljöetiska överväganden, konflikter, luckor och utmaningar som offentlig upphandling står inför när de ska följa ”Den goda affären 2020” och ta ett ekologiskt, socialt
135 SOU 2011:73, s. 36
136 Konkurrensverket, Konkurrensverket,
http://www.konkurrensverket.se/nyhetsbrevsartiklar/eus-nya-upphandlingsdirektiv/, hämtad 20200104
137 FN, Globala målen, https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12-hallbar- konsumtion-och-produktion/ hämtad 20200810
138 Regeringen, Regeringen, https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-
och ekonomiskt samhällsansvar och låta det anbud som bäst löser samhällsproblem med syfte att nå de globala hållbarhetsmålen få en konkurrensfördel.
Det blev uppenbart att det är viktigt för offentlig upphandling att ta ställning till vilken natursyn som gäller, vem som har det moraliska ansvaret, vem och vad som har värde, vem och vad som har direkt och indirekt moralisk status samt vilka moraliska principer och grundläggande normer som gäller. Utan svar på dessa miljöetiska frågor blir det svårt att effektivt använda offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för att lösa
samhällsproblem med syfte att nå de globala målen. De miljöetiska problemen som uppstod var:
• Det finns en risk att man inte kan skapa koncensus om vilka samhällsproblem som ska lösas då ”Den goda affären 2020” inte definierar vilken natursyn som gäller.
• Det kan även uppstå en konflikt mellan nu levande människor och framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
• Målen i ”Den goda affären 2020” är otydliga, inte mätbara och inkongruenta. Detta medför att det är svårt att ta både ett kollektivt och individuellt moraliskt ansvar för hållbar offentlig upphandling.
• Ett moraliskt ansvar för hållbar offentlig upphandling försvåras dessutom av att kunskapen om affärsetik och konkurrensfördelar i hållbarhet är låg.
• Det är inte tydligt vad som har högst värde för medborgarna då offentlig upphandling ska lösa samhällsproblem med syfte att nå de globala målen, är det trygghet, rättvisa, jämlikhet, fred eller att utrota fattigdom och klimathot?
• Vilka instrumentella värden har högst värde för att tillfredsställa dagens medborgare och framtida generationers medborgares behov, är det miljön, klimatet, samhället, natur, djur, det ekologiska systemet, det ekonomiska systemet?
• Från när i varans och tjänstens värdekedja ska en leverantör visa att man har tagit hänsyn till miljön, social hänsyn och arbetsrättslig hänsyn?
• Vilka värden ska ha uppnåtts för att en leverantör ska kunna visa att de tagit ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt samhällsansvar.
• Alla intressenter så som klimat, miljö, natur, djur, människor som blir direkt och indirekt påverkade av produktionen av en vara eller tjänst är osynliga i ”Den goda affären 2020”.
• ”Den goda affären 2020” saknar helt moraliska principer och grundläggande normer. Även om vi kände till vad som har egenvärde och högst värde i offentlig upphandling skulle vi ändå inte veta hur vi ska hantera det värdet.
I kapitel tre undersökte jag om ovan miljöetiska problem kunde få en lösning om jag tillämpade de etiska principer och normer som den miljöetiska teorin Den hållbara utvecklingens etik innehåller. Nedan följer resultatet.
Den hållbara utvecklingens etik gav vägledning och löste problemen genom att:
• Påvisa att det är människans behov som står i centrum, där naturen ses som en resurs för människan. Men vi har även moraliska förpliktelser gentemot framtida
generationers behov. Människan är en integrerad del av naturen, naturen har
begränsade resurser och tålighet. Samhällsproblemen behöver således lösas holistiskt när det sociala, det ekologiska och ekonomiska ansvaret är ihoptvinnat.
• Den hållbara utvecklingens etik bygger på internationella och nationella miljöstrategiska dokuments implicit uttryckta värderingar detta kan leda till en kongruens mellan FN, EU, Sveriges regering och riksdag, regioner och kommuner.
Om man använder sig att Den hållbara utvecklingens principer och grundläggande normer i utformandet av mål och riktlinjer för offentlig upphandling kan det leda till ett ökat kollektivt och individuellt moraliskt agentskap för hållbar offentlig
upphandling.
• Visa att det endast är människan som har egenvärde och det högsta värdet är att tillgodose grundläggande mänskliga behov. De instrumentella värdena miljö, social hänsyn och arbetsrättslig hänsyn värderas högre än de instrumentella värdena pris, kostnad och ekonomisk tillväxt. Lägsta möjliga totalkostnad syftar till att tillgodose medborgarnas grundläggande behov idag och i framtiden genom en mer rättvis fördelning mellan rika och fattiga samt att upphandlingen endast ska sträva efter en ekonomisk tillväxt så länge som den bidrar till att alla människors grundläggande behov tillfredsställs och sker på ett ekologiskt hållbart sätt.
• Visa på komplexiteten i värdekedjan och hur vi bör ta hänsyn till alla intressenter som påverkas direkt eller indirekt när allt och alla är beroende av varandra. Den hållbara utvecklingens etik lyfter fram fler dimensioner på vad samhällsnytta kan betyda, än att jämföra olika anbud på pris.
• Ge offentlig upphandling moraliska principer och grundläggande normer. Det högsta värdet enligt Den hållbara utvecklingens etik är att tillgodose nu levande och framtida generationers mänskliga grundläggande behov. Vi ska hantera det värdet genom att nyttja naturresurserna med hänsyn till framtida generationers behov och vi bör nyttja naturresurserna långsiktigt och effektivt. Vi behöver inom varje generation uppnå en mer rättvis fördelning mellan rika och fattiga. Vi bör eftersträva ekonomisk tillväxt så länge som den bidrar till att alla människors grundläggande behov tillfredsställs på ett ekologiskt hållbart sätt.
Jag undersökte även övergripande om andra miljöetiska teorier, som inte är antropocentriska så som biocentrism och ekocentrism, kunde lösa de miljöetiska problemen i ”Den goda affären 2020”. Biocentrismen ger inte människan ensamrätt till ett egenvärde, utan alla levande organismer och varelser tillskrivs egenvärde enligt dem. Ekocentrismen ger endast det ekologiska systemet ett egenvärde och menar att helheten är större än delarna.
Tillämpningen av dessa båda icke-antropocentriska miljöetiska teorier sätter om vad som har egenvärde i FNs Agenda 2030, EU-direktivet samt hela tanken om att offentlig upphandling syftar till att endast ge människan ett medborgarskap i samhället. Olika miljöetiska teorier vägleder på olika sätt och ger helt olika lösningar på de miljöetiska problemen som uppstår i hållbar offentlig upphandling.
Analys och diskussion
”Den goda affären 2020” är en förenkling av en hållbar offentlig upphandling och frågan är om det finns felkällor i den eller om den är rimlig att anta den fyller sitt syfte som
analysmaterial. Första delen av syftet med uppsatsen var att undersöka om en miljöetisk teori kan synliggöra och begripliggöra de konflikter, utmaningar, luckor och överväganden som sker i hållbar offentlig upphandling. Med det syftet är det rimligt att anta att
rekonstruktionen ”Den goda affären 2020” är tillräcklig och att det finns en poäng med att den är förenklad.
Torpmans miljöetiska delfrågor bidrar till att lyfta fram och begripliggöra att det föreligger miljöetiska problem i hållbar offentlig upphandling, men det är inte rimligt att anta att svaren på de miljöetiska delfrågorna är exakta eftersom de inte ställts till moraliska
agenter/respondenter inom offentlig upphandling. Det som däremot är uppenbart är att vilken natursyn offentlig upphandling väljer, vem som har det moraliska ansvaret, vem och vad som har egenvärde och värde, vem och vad som har moralisk status samt vilka moraliska principer
och grundläggande normer som gäller, kommer att avgöra vilken leverantör offentlig upphandling väljer för att strategiskt lösa sociala, ekologiska och ekonomiska
samhällsproblem med syfte att nå de globala målen.
Vi kan ju även vända på frågeställningen och undersöka vilken natursyn vi bör ha, vem och vad som bör ha egenvärde och instrumentellt värde, vilka som bör vara moralens agenter, vilka och vad bör ha moralisk status, samt vilka moraliska principer och normer bör gälla för att en hållbar offentlig upphandling ska lösa samhällsproblem med syfte att nå de globala hållbarhetsmålen.
Vid tillämpningen av Den hållbara utvecklingens etik visar den att en miljöetisk teori vägleder i lösningen av de miljöetiska utmaningarna. Trots att uppsatsen bara tar upp
biocentrism och ekocentrism övergripande blir det ändå tydligt att vad som har egenvärde har betydelse för hur lösningen på de miljöetiska problemen kommer att se ut. Med en
utgångspunkt om att de miljöetiska problemen som uppstått i offentlig upphandling i den här uppsatsen är adekvata, föranleder det mig att anta att miljöetiska teorier vägleder i lösningen av de miljöetiska problem som uppstår i en hållbar offentlig upphandling.
Det är dock svårt att sätta uppsatsens resultat i relation till tidigare forskning då jag inte hittat någon forskning inom ämnet miljöetiska perspektiv på hållbara inköp. Denna kunskapslucka i forskningen förvånar mig då det ända sedan framtagandet av Vår gemensamma framtid har utryckts önskemål om en ny global holistisk etik både från Gro Harlem Brundtland.139 Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen140 efterfrågar även han en ny global etik. Den statliga utredningen efterfråga en affärsetik och möjligheten att konkurrera i miljöhänsyn, social hänsyn och arbetsrättslig hänsyn.141
Om man skulle lyfta resultaten till en mer generell nivå visar uppsatsens resultat att det föreligger miljöetiska problem i hållbar offentlig upphandling som även den statliga utredningen vittnade om år 2013. Den statliga utredningen pekade redan då på frågetecken runt hur långtgående miljökrav och sociala krav som får ställas.142 Här finns det möjlighet till ny forskning för att påvisa att miljöetisk teoribildning kan lyfta fram och begripliggöra de miljöetiska problem som uppstår samt lösa dem. Min tes är att en miljöetisk moralteori anpassad till hållbara inköp skulle effektivisera offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för att nå samhälleliga politiska mål.
139 Stenmark, s. 27-28
140 Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen,
https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/klimatfragan-kraver-en-ny-global-etik, hämtad 3 augusti 2020
141 SOU 2013:12, s. 21 142 SOU 2013:12, s. 17-18
Slutsats
En miljöetisk teori lämnar ett väsentligt bidrag när det gäller att lyfta fram, begripliggöra och lösa de miljöetiska utmaningar, konflikter, luckor och överväganden som offentlig
upphandling står inför och ge svar på hur offentlig upphandling miljöetiskt bör värdera olika anbud för att kunna välja den leverantör som gör störst social, ekologisk och ekonomisk samhällsnytta med syfte att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
Det stora fyndet i uppsatsen var framförallt att Torpmans miljöetiska analysfrågor lyfte fram och begripliggjorde de miljöetiska utmaningar, konflikter, luckor och överväganden som hållbar offentlig upphandling står inför. Offentlig upphandling behöver kunna svara på dessa miljöetiska analysfrågor om vi ska kunna använda offentlig upphandling som ett effektivt strategiskt verktyg för att lösa samhällsproblem med syfte att nå de globala målen.
När vi kan lyfta fram och begripliggöra de miljöetiska problemen som existerar i offentlig upphandling finns det goda argument för att ge miljöetiken en självklar roll inom offentlig upphandling och en viktig roll i framtagandet av en ny lag för en hållbar offentlig
upphandling som ska passa in i den nya klimatlagen från 2018, där den som gör störst klimatnytta för pengarna ska få företräde.143
143 Regeringen, Regeringen, https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-