7 Avslutande reflektioner
7.3 En ansats till modell för processer som syftar till djupare förändringar Reellt utvecklingsarbete är inriktat på förändring – gamla invanda föreställningar måste
trafikleder till stadsgator med frekvent och högkvalitativ kollektivtrafik och samtidigt arbeta med nytillskott av bebyggelse och verksamheter. Sådana stråk fordrar dessutom att linjesträckningarna sker efter ett samlat gestaltningsprogram för hur prioriteringen gentemot bilen genomförs och hur hållplatser formas till viktiga knutpunkter med bekväma omstigning till cykel, anropsstyrd kollektivtrafik och biltrafik – och samtidigt utvecklas till service och mötesplatser. En strukturerande kollektivtrafik blir således central för en attraktiv stadsutveckling och en omsorgsfull utformning blir ett viktigt inslag i genomförandet.
En frekvent, snabb och förutsägbar kollektivtrafik öppnar för framtida dialog gentemot medborgarna. Den skapar frihet att resa bekymmerslöst, bekvämt och tryggt på dörr-‐
till-‐dörr-‐restider som är konkurrenskraftiga med bilens. Den går genom attraktiva stadsmiljöer med mer plats för människor och verksamheter och mindre för fordon och den skapar mer jämlika och jämställda resmöjligheter för dem utan bil. Argument och kommunikationsstrategier handlar om den samlade effekten ur ett individperspektiv som visar hur faktiska och fysiska förändringar av samhället/staden gör kollektivtrafiken reellt konkurrenskraftig med andra trafikslag.
Den nya diskursen kan formuleras som en paradox. Valfrihet för den enskilda människan blir större om stadsutvecklingen byggs kring oflexibla men medvetet gestaltade linjenät för kollektivtrafiken.
7.3 En ansats till modell för processer som syftar till djupare förändringar Reellt utvecklingsarbete är inriktat på förändring – gamla invanda föreställningar måste
’bekämpas’ – för att ge utrymme för nytänkande. Utifrån de diskussioner som genererats inom ramen för projektet och analysen av framgångsfaktorer och hinder kan slutsatser dras om hur konkreta processer kan utvecklas. Beskrivningen är strukturerad utifrån begreppen forum, arena och court74 och utvecklad för svenska förhållanden. 75 Framgångsfaktorer är att skapa medvetenhet om hur omvärlden påverkar och att utveckla samsyn kring åtgärder som påtagligt kan påverka utvecklingen mot förändring.
Forum. I det tidiga skedet av utvecklingsarbetet måste ett brett förankrat uppdrag formuleras. Forumet är den fria mötesplatsen, torget. Öppna processer formar frågorna:
Vad vill, kan, måste vi göra? En utgångspunkt är vad som händer i omvärlden – hur påverkar det stadsutveckling och trafikflöden? Mot bakgrund av en konsistent omvärldsbild blir problem att åtgärda och nya möjligheter att ta vara på synliga. En mental karta växer fram. Är berättelsen trovärdig leder det till ett tydligt mandat att driva uppdraget.
Arenan – den organiserade mötesplatsen. Utifrån fastlagda utgångspunkter i uppdraget skapas den fortsatta processen. Om forumet är en öppen dialog är arenan en strukturerad planerings-‐ och förhandlingsprocess, som syftar till att skapa gemensamma målbilder och prioriterade åtgärder. Utmaningen ligger i att kombinera en långsiktig målbild med konkreta mål och åtgärder – att se mönster och finna en samlad
74 Prof. Patsy Healey (1997) Collaborative planning. Shaping places in fragmented societies, har utvecklat dessa begrepp med utgångspunkt i Bryson & Crosby (1992).
75 C-‐J Engström och C Fredriksson, Regionala bilder och översiktsplanering, KTH Stadsregioner och utvecklingskraft 2010:2
48
trafikleder till stadsgator med frekvent och högkvalitativ kollektivtrafik och samtidigt arbeta med nytillskott av bebyggelse och verksamheter. Sådana stråk fordrar dessutom att linjesträckningarna sker efter ett samlat gestaltningsprogram för hur prioriteringen gentemot bilen genomförs och hur hållplatser formas till viktiga knutpunkter med bekväma omstigning till cykel, anropsstyrd kollektivtrafik och biltrafik – och samtidigt utvecklas till service och mötesplatser. En strukturerande kollektivtrafik blir således central för en attraktiv stadsutveckling och en omsorgsfull utformning blir ett viktigt inslag i genomförandet.
En frekvent, snabb och förutsägbar kollektivtrafik öppnar för framtida dialog gentemot medborgarna. Den skapar frihet att resa bekymmerslöst, bekvämt och tryggt på dörr-‐
till-‐dörr-‐restider som är konkurrenskraftiga med bilens. Den går genom attraktiva stadsmiljöer med mer plats för människor och verksamheter och mindre för fordon och den skapar mer jämlika och jämställda resmöjligheter för dem utan bil. Argument och kommunikationsstrategier handlar om den samlade effekten ur ett individperspektiv som visar hur faktiska och fysiska förändringar av samhället/staden gör kollektivtrafiken reellt konkurrenskraftig med andra trafikslag.
Den nya diskursen kan formuleras som en paradox. Valfrihet för den enskilda människan blir större om stadsutvecklingen byggs kring oflexibla men medvetet gestaltade linjenät för kollektivtrafiken.
7.3 En ansats till modell för processer som syftar till djupare förändringar Reellt utvecklingsarbete är inriktat på förändring – gamla invanda föreställningar måste
’bekämpas’ – för att ge utrymme för nytänkande. Utifrån de diskussioner som genererats inom ramen för projektet och analysen av framgångsfaktorer och hinder kan slutsatser dras om hur konkreta processer kan utvecklas. Beskrivningen är strukturerad utifrån begreppen forum, arena och court74 och utvecklad för svenska förhållanden. 75 Framgångsfaktorer är att skapa medvetenhet om hur omvärlden påverkar och att utveckla samsyn kring åtgärder som påtagligt kan påverka utvecklingen mot förändring.
Forum. I det tidiga skedet av utvecklingsarbetet måste ett brett förankrat uppdrag formuleras. Forumet är den fria mötesplatsen, torget. Öppna processer formar frågorna:
Vad vill, kan, måste vi göra? En utgångspunkt är vad som händer i omvärlden – hur påverkar det stadsutveckling och trafikflöden? Mot bakgrund av en konsistent omvärldsbild blir problem att åtgärda och nya möjligheter att ta vara på synliga. En mental karta växer fram. Är berättelsen trovärdig leder det till ett tydligt mandat att driva uppdraget.
Arenan – den organiserade mötesplatsen. Utifrån fastlagda utgångspunkter i uppdraget skapas den fortsatta processen. Om forumet är en öppen dialog är arenan en strukturerad planerings-‐ och förhandlingsprocess, som syftar till att skapa gemensamma målbilder och prioriterade åtgärder. Utmaningen ligger i att kombinera en långsiktig målbild med konkreta mål och åtgärder – att se mönster och finna en samlad
74 Prof. Patsy Healey (1997) Collaborative planning. Shaping places in fragmented societies, har utvecklat dessa begrepp med utgångspunkt i Bryson & Crosby (1992).
75 C-‐J Engström och C Fredriksson, Regionala bilder och översiktsplanering, KTH Stadsregioner och utvecklingskraft 2010:2
49
strategi. Det kräver ett aktörsinriktat genomförandefokus. Samverkan måste vara långsiktigt stabil och trovärdig. Det blir den bara om alla parter ser sin del av helheten.
Court – beslut som leder till handling. I beslutsunderlaget ska konsekvenserna vara väl belysta och det ska tydligt framgå vem som har genomförandeansvaret för de åtgärder som beslutet omfattar och var resurser till genomförandet tas (t.ex. genom omprioriteringar eller resurstillskott).
Utifrån modellen forum-‐arena-‐court behöver rollfördelningen successivt preciseras. Det går inte att starta ett förändringsarbete utifrån formella ansvar inom ramen för definierade och lagstyrda processer. Forumets uppgift blir att definiera mandat och roller för den fortsatta processen. I arenaskedet drivs processen målinriktat av den uppdragsansvariga. I courtskedet gäller det att ’gå från ord till handling’.
Om forumfasen kännetecknas av att överbrygga olika sektorsperspektiv och erfarenheter, så kännetecknas arenafasen förhandlade lösningar och courtfasen av att länka till aktörer som inte drivit förändringsarbetet men som ska driva genomförandet.
49
strategi. Det kräver ett aktörsinriktat genomförandefokus. Samverkan måste vara långsiktigt stabil och trovärdig. Det blir den bara om alla parter ser sin del av helheten.
Court – beslut som leder till handling. I beslutsunderlaget ska konsekvenserna vara väl belysta och det ska tydligt framgå vem som har genomförandeansvaret för de åtgärder som beslutet omfattar och var resurser till genomförandet tas (t.ex. genom omprioriteringar eller resurstillskott).
Utifrån modellen forum-‐arena-‐court behöver rollfördelningen successivt preciseras. Det går inte att starta ett förändringsarbete utifrån formella ansvar inom ramen för definierade och lagstyrda processer. Forumets uppgift blir att definiera mandat och roller för den fortsatta processen. I arenaskedet drivs processen målinriktat av den uppdragsansvariga. I courtskedet gäller det att ’gå från ord till handling’.
Om forumfasen kännetecknas av att överbrygga olika sektorsperspektiv och erfarenheter, så kännetecknas arenafasen förhandlade lösningar och courtfasen av att länka till aktörer som inte drivit förändringsarbetet men som ska driva genomförandet.
50
8 Referenser
Referenser Karlstad Skriftliga
Bergerland, Sören (2011): PowerPoint-‐Presentation vid slutseminariet inom projektet Kollektivtrafiken i kommunernas planering, 2011-‐04-‐06
Dagens industri (2009): ”Karlstad inför egen valuta – på bussar”, www.di.se (2009-‐09-‐09) Karlstads kommun (2006a): ”Transportstrategi för Karlstad kommun -‐ del 1”, antagen juni 2006 Karlstads kommun (2006b): ”Transportstrategi för Karlstad kommun -‐ del 2”, antagen juni 2006 Karlstads kommun (2009a): ”En helt ny valuta!”, www.karlstad.se (uppdaterad 2009-‐09-‐14) Karlstads kommun (2010a): ”Framtidens kollektivtrafik i Karlstad”. Fördjupad ansökan till Delegationen för hållbara städer
Karlstads kommun (2010b): ”Miljoner till Karlstadsbuss”, www.karlstad.se (uppdaterad 2010-‐
12-‐07)
Karlstads kommun (2010c): ”Översiktsplan 2010”, utställningsförslag
Karlstads kommun (2011): ”Samråd översiktsplan 2010”, www.karlstad.se (uppdaterad 2011-‐
06-‐10)
KTH (2009): ”Ansökan till programmet Framtidens personresor 2009, Vinnova mfl från Kollektivtrafiken i kommunernas planering”, Kungliga tekniska högskolan, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad
Kusoffsky, M. & Fredricsson, C. (2009): ”Hållbara transporter och integrerad trafik-‐ och samhällsplanering – En jämförelse mellan Freiburg och Karlstad”, Uppdragsprojekt i Samhällsplanering, Masterprogrammet i Samhällsplanering, Stockholms universitet Landstinget i Värmland (2011a): Protokoll Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2011-‐04-‐05, www.liv.se
Nobina (2010): ”Karlstadbuss. Mellan 2005 och 2009 växte resandet med 1,5 miljoner resor.”
broschyr
Nya Wermlands-‐Tidningen (2007): ”Karlstadbuss bakom siffror på lock”, foto av Mikael Lindblom, www.nwt.se (publicerat 2007-‐08-‐21)
Svensk Kollektivtrafik (2010): ”Tätortstrafiken i Karlstad”, www.svenskkollektivtrafik.se SVT (2009), ”Karlstadbuss inför egen valuta”, www.svt.se (uppdaterat 2009-‐09-‐07) Södertälje kommun, SL, Nobia och Scania (2011): ”Nytt busslinjenät i Södertälje tätort”, samrådshandling maj 2011 ver 1.1
Värmlands Folkblad (2007a): ”Numrerade brunnslock är bussreklam”, publicerat 2007-‐08-‐22 Värmlands Folkblad (2007b): ”Succé för nya linjerna”, publicerat 2007-‐12-‐14
Värmlands Folkblad (2009a): ”Karlstadborna väljer bussen”, www.vf.se (publicerat 2009-‐08-‐27) Värmlands Folkblad (2010a): ”Framtidens kollektivtrafik”, www.vf.se (publicerat 2010-‐08-‐12) Värmlands Folkblad (2011a): ”Landstinget ska ta hand om all kollektivtrafik”, www.vf.se (publicerat 2011-‐06-‐16)
Värmlands Folkblad (2011b): ”Landstinget tar troligen hand om kollektivtrafiken”, www.vf.se (publicerat 2011-‐03-‐17)
Bergerland, Sören (2011): PowerPoint-‐Presentation vid slutseminariet inom projektet Kollektivtrafiken i kommunernas planering, 2011-‐04-‐06
Dagens industri (2009): ”Karlstad inför egen valuta – på bussar”, www.di.se (2009-‐09-‐09) Karlstads kommun (2006a): ”Transportstrategi för Karlstad kommun -‐ del 1”, antagen juni 2006 Karlstads kommun (2006b): ”Transportstrategi för Karlstad kommun -‐ del 2”, antagen juni 2006 Karlstads kommun (2009a): ”En helt ny valuta!”, www.karlstad.se (uppdaterad 2009-‐09-‐14) Karlstads kommun (2010a): ”Framtidens kollektivtrafik i Karlstad”. Fördjupad ansökan till Delegationen för hållbara städer
Karlstads kommun (2010b): ”Miljoner till Karlstadsbuss”, www.karlstad.se (uppdaterad 2010-‐
12-‐07)
Karlstads kommun (2010c): ”Översiktsplan 2010”, utställningsförslag
Karlstads kommun (2011): ”Samråd översiktsplan 2010”, www.karlstad.se (uppdaterad 2011-‐
06-‐10)
KTH (2009): ”Ansökan till programmet Framtidens personresor 2009, Vinnova mfl från Kollektivtrafiken i kommunernas planering”, Kungliga tekniska högskolan, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad
Kusoffsky, M. & Fredricsson, C. (2009): ”Hållbara transporter och integrerad trafik-‐ och samhällsplanering – En jämförelse mellan Freiburg och Karlstad”, Uppdragsprojekt i Samhällsplanering, Masterprogrammet i Samhällsplanering, Stockholms universitet Landstinget i Värmland (2011a): Protokoll Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2011-‐04-‐05, www.liv.se
Nobina (2010): ”Karlstadbuss. Mellan 2005 och 2009 växte resandet med 1,5 miljoner resor.”
broschyr
Nya Wermlands-‐Tidningen (2007): ”Karlstadbuss bakom siffror på lock”, foto av Mikael Lindblom, www.nwt.se (publicerat 2007-‐08-‐21)
Svensk Kollektivtrafik (2010): ”Tätortstrafiken i Karlstad”, www.svenskkollektivtrafik.se SVT (2009), ”Karlstadbuss inför egen valuta”, www.svt.se (uppdaterat 2009-‐09-‐07) Södertälje kommun, SL, Nobia och Scania (2011): ”Nytt busslinjenät i Södertälje tätort”, samrådshandling maj 2011 ver 1.1
Värmlands Folkblad (2007a): ”Numrerade brunnslock är bussreklam”, publicerat 2007-‐08-‐22 Värmlands Folkblad (2007b): ”Succé för nya linjerna”, publicerat 2007-‐12-‐14
Värmlands Folkblad (2009a): ”Karlstadborna väljer bussen”, www.vf.se (publicerat 2009-‐08-‐27) Värmlands Folkblad (2010a): ”Framtidens kollektivtrafik”, www.vf.se (publicerat 2010-‐08-‐12) Värmlands Folkblad (2011a): ”Landstinget ska ta hand om all kollektivtrafik”, www.vf.se (publicerat 2011-‐06-‐16)
Värmlands Folkblad (2011b): ”Landstinget tar troligen hand om kollektivtrafiken”, www.vf.se (publicerat 2011-‐03-‐17)
51
Referenser Sundsvall Skriftliga
Dagbladet (2010b): ”Bli teståkare och åk gratis på bussarna” www.dagbladet.se (publicerat 2010-‐02-‐10)
Dagbladet (2010b): ”Buss i stället för bil faller testresenärer i smaken” www.dagbladet.se (publicerat 2010-‐04-‐07)
Keolis, Sundsvalls kommun och Västernorrlands läns Trafik AB (2010): ”Fördubbla”, Broschyr Keolis (2009): ”Bussresandet ökar i Sundsvall”, www.busslink.com (publicerat 2009-‐11-‐02) KTH (2009): ”Ansökan till programmet Framtidens personresor 2009, Vinnova m.fl. från
Kollektivtrafiken i kommunernas planering”, Kungliga tekniska högskolan, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad.
Lundahl, Helén (2011): PowerPointPresentation Slutseminariet i projektet Kollektivtrafiken i kommunernas planering 6 april 2011.
Mynewsdesk (2010): ”Nöjda testresenärer i ’Till jobbet utan min bil’ ”, www.mynewsdesk.com (publicerat 2010-‐06-‐09)
Sundsvalls kommun (2009a): ”Projektplan Fördubblat kollektivt resande i Sundsvall”, version 5.0, 2009-‐02-‐04.
Sundsvalls kommun (2009b): ”Sundsvalls kommun förenklar i kollektivtrafiken!”
Sundsvalls kommun (2009c): Kommunstyrelsens samordningsutskott, Sammanträdesprotokoll 2009-‐12-‐15.
Sundsvalls kommun (2010): ”Bussresorna har ökat med 20%”, pressmeddelande, www.busslink.com (publicerat 2010-‐09-‐17)
Sundsvalls kommun (2011): ”Organisationsform för ny kollektivtrafikmyndighet”,
Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens infrastruktur-‐ och serviceutskott, 2011-‐05-‐19.
Sveriges Radio (2010): ”Parkeringssituationen i centrum”, www.sverigesradio.se (publicerat 2010-‐06-‐14)
Trivector Traffic AB (2009): ”Linjenätsanalys för kollektivtrafiken i Sundsvalls kommun”, Rapport 2009:63, version 1.1.
VTI (2009): ”Nya former för ersättning i kollektivtrafiken”, VTI rapport 625 Muntliga
Lokal tjänsteman 2 Keolis Sundsvall Lokal tjänsteman 3 Keolis Sundsvall Regional tjänsteman 1 Länstrafiken
Referenser Uppsala Skriftliga källor
Busstidningen (2010): ”Stomlinjer blev ett lyft i Uppsala”, www.busstidiningen.se (publicerat 2010-‐04-‐28).
Kihlberg, Jenny (2010): PowerPointPresentation vid seminarium inom projektet Kollektivtrafiken i kommunernas planering i Sundsvall 11 november 2010.
51
Referenser Sundsvall Skriftliga
Dagbladet (2010b): ”Bli teståkare och åk gratis på bussarna” www.dagbladet.se (publicerat 2010-‐02-‐10)
Dagbladet (2010b): ”Buss i stället för bil faller testresenärer i smaken” www.dagbladet.se (publicerat 2010-‐04-‐07)
Keolis, Sundsvalls kommun och Västernorrlands läns Trafik AB (2010): ”Fördubbla”, Broschyr Keolis (2009): ”Bussresandet ökar i Sundsvall”, www.busslink.com (publicerat 2009-‐11-‐02) KTH (2009): ”Ansökan till programmet Framtidens personresor 2009, Vinnova m.fl. från
Kollektivtrafiken i kommunernas planering”, Kungliga tekniska högskolan, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad.
Lundahl, Helén (2011): PowerPointPresentation Slutseminariet i projektet Kollektivtrafiken i kommunernas planering 6 april 2011.
Mynewsdesk (2010): ”Nöjda testresenärer i ’Till jobbet utan min bil’ ”, www.mynewsdesk.com (publicerat 2010-‐06-‐09)
Sundsvalls kommun (2009a): ”Projektplan Fördubblat kollektivt resande i Sundsvall”, version 5.0, 2009-‐02-‐04.
Sundsvalls kommun (2009b): ”Sundsvalls kommun förenklar i kollektivtrafiken!”
Sundsvalls kommun (2009c): Kommunstyrelsens samordningsutskott, Sammanträdesprotokoll 2009-‐12-‐15.
Sundsvalls kommun (2010): ”Bussresorna har ökat med 20%”, pressmeddelande, www.busslink.com (publicerat 2010-‐09-‐17)
Sundsvalls kommun (2011): ”Organisationsform för ny kollektivtrafikmyndighet”,
Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens infrastruktur-‐ och serviceutskott, 2011-‐05-‐19.
Sveriges Radio (2010): ”Parkeringssituationen i centrum”, www.sverigesradio.se (publicerat 2010-‐06-‐14)
Trivector Traffic AB (2009): ”Linjenätsanalys för kollektivtrafiken i Sundsvalls kommun”, Rapport 2009:63, version 1.1.
VTI (2009): ”Nya former för ersättning i kollektivtrafiken”, VTI rapport 625 Muntliga
Lokal tjänsteman 2 Keolis Sundsvall Lokal tjänsteman 3 Keolis Sundsvall Regional tjänsteman 1 Länstrafiken
Referenser Uppsala Skriftliga källor
Busstidningen (2010): ”Stomlinjer blev ett lyft i Uppsala”, www.busstidiningen.se (publicerat 2010-‐04-‐28).
Kihlberg, Jenny (2010): PowerPointPresentation vid seminarium inom projektet Kollektivtrafiken i kommunernas planering i Sundsvall 11 november 2010.
52
Kihlberg, Jenny (2011): PowerPointPresentation vid Slutseminariet i projektet Kollektivtrafiken i kommunernas planering 6 april 2011.
KTH (2009): ”Ansökan till programmet Framtidens personresor 2009, Vinnova m.fl. från Kollektivtrafiken i kommunernas planering”, Kungliga tekniska högskolan, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad.
PricewaterhouseCoopers (2010): ”Granskning av styrningen av stadstrafiken”,
Revisionsrapport, Uppsala kommun, februari 2010, www.pwc.com (hämtat 2010-‐10-‐23).
Uppsala kommun (2006): ”Trafikplan för Uppsala stad”, juni 2006.
Uppsala kommun (2009): ”Underlagsrapport till Översiktsplan 2010 för Uppsala kommun.
Samhällsekonomisk analys av framtida kollektivtrafiksystem i Uppsala.”, Trivector Traffic AB Rapport 2009:77, version 1.0.
Uppsala kommun (2010): ”Översiktsplan 2010 för Uppsala kommun”, antagen 18 juni 2010.
Uppsala kommun (2002): Översiktsplan 2002 för staden.
Muntliga källor
Lokal tjänsteman 1 Uppsala kommun Lokal tjänsteman 2 Uppsala kommun Lokal tjänsteman 3 Uppsala kommun Lokal tjänsteman 4 Uppsala kommun Lokal tjänsteman 5 Uppsala kommun Tjänsteman Upplands lokaltrafik
52
Kihlberg, Jenny (2011): PowerPointPresentation vid Slutseminariet i projektet Kollektivtrafiken i kommunernas planering 6 april 2011.
KTH (2009): ”Ansökan till programmet Framtidens personresor 2009, Vinnova m.fl. från Kollektivtrafiken i kommunernas planering”, Kungliga tekniska högskolan, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad.
PricewaterhouseCoopers (2010): ”Granskning av styrningen av stadstrafiken”,
Revisionsrapport, Uppsala kommun, februari 2010, www.pwc.com (hämtat 2010-‐10-‐23).
Uppsala kommun (2006): ”Trafikplan för Uppsala stad”, juni 2006.
Uppsala kommun (2009): ”Underlagsrapport till Översiktsplan 2010 för Uppsala kommun.
Samhällsekonomisk analys av framtida kollektivtrafiksystem i Uppsala.”, Trivector Traffic AB Rapport 2009:77, version 1.0.
Uppsala kommun (2010): ”Översiktsplan 2010 för Uppsala kommun”, antagen 18 juni 2010.
Uppsala kommun (2002): Översiktsplan 2002 för staden.
Muntliga källor
Lokal tjänsteman 1 Uppsala kommun Lokal tjänsteman 2 Uppsala kommun Lokal tjänsteman 3 Uppsala kommun Lokal tjänsteman 4 Uppsala kommun Lokal tjänsteman 5 Uppsala kommun Tjänsteman Upplands lokaltrafik
(omslagets framsida)