• No results found

4 Empiri

4.1 TePe:s hållbarhetsarbete

4.1.2 Intervjuer på TePe

4.1.2.1 Product development manager (I2)

I2 har jobbat på TePe i tre och ett halvt år (3,5) och är utbildad civilingenjör inom maskinteknik. I2 menar att under alla dennes år på TePe har företaget jobbat aktivt med hållbarhet. Stora framsteg har gjorts inom TePe på bara några år, men I2 säger att det har blivit en sorts “hygienfaktor” för alla företag att prata om hållbarhet och miljö. Det har tagit tid och noggrann planering för att komma dit TePe är idag, men fokus har skiftat något. Detta är något som I2 trycker på, att TePe jobbat mycket med social och ekonomisk hållbarhet tidigare. Detta har dock inte varit någon nackdel enligt I2, då de ekonomiska och sociala fördelar som skapats inom TePe har lett till att företaget kunnat investera i mer effektiva lösningar som är mer hållbara för miljön.

Ledningen har enligt I2 haft en stor påverkan på hållbarhetsarbetet. För 3 år sedan då det började blåsa hållbarhetsvindar inom branschen så hade olika sorters alternativa plaster kommit på tal. TePe beslutade att använda sig av bioplaster, trots att dessa är dubbelt så dyra som konventionella plaster. Även under denna process sattes år 2018 ett antal mål upp som TePe ska försöka jobba mot till år 2025. Här skapades också en projektgrupp för att behandla hållbarhetsfrågor. Vad de strategiska målen innebär som sattes upp vill inte I2 gå in på av sekretesskäl. Mycket av arbetet grundar sig på ISO 14 001 kravställningar och uppföljning. Men I2 säger att ett större fokus på transporter kommer att tillkomma när hållbarhetsarbetet fortsätter. TePe:s största CO2-utsläpp kommer i framtiden att vara från transporter.

På frågan om hur utbildningen går till inom TePe när det gäller hållbarhetsfrågor svarar I2 att detta är något som TePe jobbar med att förbättra. Många anställda har inte en operativ roll inom hållbarhetsfrågor, men här säger I2 att företaget försöker få sina anställda att jobba på rätt sätt och fundera över hållbarhetsarbetet i vardagsarbetet.

Internt har företaget siffror på hur mycket CO2 som släpps ut med hjälp av LCA. Däremot finns det inte några officiella siffror som TePe gått ut med. Fokus på transporter finns enligt I2 bara till produktionen och sedan till distributörer, men inte ut till konsumenterna för detta är svårt att påverka. TePe räknar alltid med “worst case scenario” när CO2-utsläpp räknas fram och där ingår också transporterna, inte bara plastens påverkan.

Målet att nå CO2-neutralitet som finns i hållbarhetsrapporten är också en svår fråga menar I2. Här måste det definieras vad CO2-neutralitet innebär för TePe. Är det att en har noll

CO2-utsläpp eller att en bara har en viss mängd CO2-utsläpp där systemet har en förmåga att omsätta CO2? Här måste TePe definiera hur mycket CO2 de har råd att släppa ut i atmosfären. Detta är inte bestämt och en målsättning har ännu inte satts inom företaget.

Eftersom de största leveranserna av bioplaster kommer från Brasilien kom frågan upp hur mycket det räknas i LCA gällande hur transporten därifrån påverkar CO2-utsläppen. Här beskriver I2 att plastens bidrag räknas som 3.14 CO2/kg plast vid transport inom Brasilien. Sockerrören görs sedan om till etanol och socker som transporteras från Rio till Rotterdam och sedan vidare till Malmö. Då har plasten ett värde på 0.28 CO2/kg, detta utgör ca 10% av de totala CO2-utsläppen. Mycket av data kommer från leverantörer av plasten och transporterna, företag som Tetra Pak och IKEA kräver att sådan data ska finnas. Detta menar I2 är något som även TePe strävar efter att uppnå. TePe använder sig av DHL:s kalkylator för transporter för att beräkna hur mycket CO2 en transport kommer att släppa ut. Detta är något som börjat komma de senaste 3 åren, all data samlas i ett excelark för senare redovisning.

Enligt hållbarhetsrapporten år 2019 har TePe börjat använda LCA (livscykelanalys) i miljöarbetet. Detta fanns inte i 2018 års rapport utan är ett nytt koncept som framkommit på senare år. I2 var en av dem som var med och utvecklade och implementerade konceptet inom TePe redan år 2018. Målsättningar för att förbättra hållbarheten sattes upp och en av de åtgärder som föreslogs och som har implementerats är byte till bioplaster. Dessa är dubbelt så dyra som vanliga konventionella plaster, men i princip CO2-neutrala enligt I2. Det finns däremot ett problem med bioplaster, då de flesta bioplaster som produceras av sockerrör görs i Brasilien. Detta gör att transportsträckan till TePe i Malmö ökar markant jämfört med konventionella plaster.

Den ökade transportsträckan i kombination med LCA har satt transporterna mer i fokus. I2 berättar att TePe börjat kartlägga hur stor del av utsläppen transporterna utgör, detta görs med hjälp av DHL:s CO2-kalkylator. Denna kalkylator hjälper TePe att se hur mycket deras gods släpper ut från A till B. Platserna från Brasilien beräknas släppa ut 3,14 CO2/kg.

skillnad gentemot transporten inom Brasilien. Varför det är en sådan markant skillnad på CO2/kg inom Brasilien jämfört med utanför beror antagligen på bränsleeffektivitet och transportslag. Förutom DHL:s kalkylator så får TePe data från sina leverantörer och producenter i Brasilien. Hur de räknar på sin CO2-påverkan är inte klart. Det är svårt för TePe att utföra kontroller på hur transporterna utförs inom Brasilien desto lättare är det att kontrollera i Europa. Tetra Pak och IKEA har t.ex. som krav att data från alla leverantörer ska kontrolleras och uppdateras så ofta som möjligt. Detta är dock svårt för ett företag som TePe att göra pga. storleksskillnaden mellan företagen. Däremot är transporten inte den största miljöboven enligt I2 då den bara utgör 10% av de totala CO2-utsläppen.

Related documents