Figur 6.2.1 visar hur bodarna placerades ute i vattnet på grund av platsbrist (Egen bild).
Följande information har inhämtats genom intervju med produktionsledare Mattias Törnqvist.
Beställare: Skanska Öresund
Totalentreprenad: Skanska Sverige Hus Syd Budget: ca 440 miljoner kronor
Yta: 25 000 kvm
Projektering: Mars 2014 – Juli 2015 Produktion: April 2015 – Oktober 2016
Stomme: Prefabricerad helsandwich element med ingjuten tegelfasad och fönsterparti. Isolering: Grafitdopad Cellplast
23
7 Tillämpning av de risksänkande åtgärderna på de
besökta projekten
7.1 Projekt Uppåkraskolan
Projektet i Uppåkra har använt sig av prefabricerade hel och halvsandwichelement. Val av montagemetod styrs vanligtvis av ytskiktet i fasaden eftersom alla ytskikt inte är ekonomiskt lönsamma att monteras i fabrik. I detta projekt används halvsandwich vid gaveln eftersom ytskiktet består av tegelfasad efter beställarens önskemål. Val av ytskikt bestäms av arkitekten i samspråk med beställare och statsarkitekt, sedan anpassas montagemetoder efter valt ytskikt. Under den tid som fortlöper då halvsandwichväggen är uppförd fram till att tegelfasaden monteras ligger cellplasten blottad vid gaveln. Det förekommer inga heta arbeten vid gaveln och därför kläs inte cellplasten in med något obrännbart material. Skolbyggnaden i Uppåkra är endast två våningar och detta bidrog även till att man inte använde sig av någon brandcellssektionering mellan våningarna vid gavelfasaden, men skulle fasaden vara högre än två våningar skulle sektionering med all säkerhet förekomma vid bjälklag mellan varje plan för att förhindra brandspridning vid uppkomst av brand.
Figur 7.1.1 visar ytskiktet av tegelfasad på byggnaden (Egen bild).
Det förekommer heta arbeten vid stomresning i form av svetsning mellan vägg och bjälklag. För att minimera uppkomst av brand har man vid alla rand och öppningar ersatt cellplasten med 100-150 mm stenull.
24
Val av isoleringsmaterial styrs av vilka energikrav som ställs på byggnaden eftersom cellplastens primära uppgift är att isolera. Cellplasten uppfyller minimumkraven för brandklassat material. För att säkerställa att alla aktörer involverade med stommen är medvetna om de risker som medförs vid användning av cellplast avsätter Skanska en hel dag för att diskutera arbetsberedningar gällande säkerhet tillsammans med stomleverantören, i detta fall Starka, i förebyggande syfte. Under mötet diskuteras montagemetoder, transporter, logistikhantering på byggarbetsplatsen och var på bygget Starkas personal får vistas. Något som underlättar för Skanska är att personal från stomleverantörer tidigare har erfarenhet av att jobba med de produkter som levereras och samtliga har utbildning för heta arbeten.
Tillstånd för heta arbeten utfärdas av Skanska och enligt gällande regler för heta arbeten kan tillståndet gälla i 48 timmar. I detta projekt utfärdas ett tillstånd per arbetsdag. Underentreprenören som utför heta arbeten gör sina egna arbetsberedningar. Problematiken med heta arbeten kan ibland vara att även om utövaren har ett tillstånd för heta arbeten slarvas det med riskanalyser och arbetsberedningar vid ”mindre” jobb, som att kapa ett rör bredvid en vägg som innehåller cellplast. Trots Skanskas vilja och engagemang att minimera riskerna för uppkomst av brand är det en utmaning att minimera alla risker, även risker för ”mindre” arbetsmoment. Det är vid sådana här tillfällen som olyckor inträffar, mindre arbetsmoment som snabbt skall utföras. Trots att arbetsledaren har i uppgift att ha en översiktlig blick över arbeten som pågår på byggarbetsplatsen är det en utmaning för arbetsledaren att göra en avvägning som den ansvarige för hur mycket ”kontroll” av yrkesarbetare som kan förekomma innan det leder till en ohälsosam arbetsmiljö.
Varje dag hålls morgonmöten på byggarbetsplatsen för att informera yrkesarbetare om dagordningen. Tanken med mötet är att sprida information genom att hålla mötena korta och konkreta utan att gå in för mycket på detaljer eller lösa problem. Ambitionen från Skanska är att samtliga yrkesarbetare är närvarande på morgonmötena, om de inte skulle vara närvarande ska de ha möjlighet att få tillgång till den information som togs upp under mötet genom någon arbetsledare. Morgonmöten kan vara ett bra tillfälle att informera yrkesarbetarna om pågående heta arbeten för dagen med hjälp av APD planen, se figur 7.1.2 men i regel undviker man att ha en löpande uppdaterad APD planen med zoner för heta arbeten. Uppdateringen av APD planer varierar från projekt till projekt men sällan mer än tre gånger under hela projektettiden för vad som anses vara ett ”normalprojekt” erfar projektchefen för Uppåkra projekt.
25
Figur 7.1.2 visar APD-planen för Uppåkra projektet.
Skanska är väldigt måna om säkerheten på sina byggarbetsplatser och uppmuntrar samtliga att anmäla alla tillbud. Tillbuden ligger som grund för Skanska vid framtagning av nya säkra arbetsmetoder. Underentreprenörer har de senaste åren blivit allt bättre på att rapportera tillbud vilket visar att den tidigare mentaliteten på att skulle vara pinsamt att rapportera tillbud av mindre karaktär håller på att försvinna.
För att upprätthålla en hög säkerhet på arbetsplatsen utför Skanska kontinuerliga skyddsronder med ett utsett skyddsombud och en representant från samtliga involverade yrkesarbetare. Inför skyddsronden medtas en checklista för att pricka av eventuella upptäcka risker under skyddsronden, se figur 7.1.3.
26
Figur 7.1.3 visar en checklista med punkter som ska beaktas under skyddsronden.
Punkt 6 och 7 har direkt koppling till brand men det är sällan det förekommer observationer gällande dessa punkter eftersom underentreprenörer som jobbar med heta arbeten oftast har en lång erfarenhet och utbildning för heta arbeten. Under de få tillfällen anmärkningar dykt upp gällande punkt 6 och 7 har varit när utövaren för heta arbeten trots tillstånd inte gjort en gedigen riskanalys för momentet.
Arbetsberedningar upprättas för olika moment men det saknas en specifik för hantering av cellplast. Skanska välkomnar dock idén att gemensamt med leverantörer ta fram en arbetsberedning specifikt för hantering av cellplast för att öka medvetenheten om cellplast bland yrkesarbetare på byggarbetsplatsen. Produktionschefen på Uppåkra projekt ser gärna att man använder sig av en säkerhetsvideo under introduktionsmötet som visar hur cellplasten uppför sig vid brand eftersom kunskapsnivån om cellplastens lättantändlighet anses vara minimal bland yrkesarbetare som inte har någon anknytning till isoleringsmaterialet. Se figur 7.1.4 för en typisk arbetsberedning gällande svetsning av HEA-balkar.
27
Figur 7.1.4 visar en typisk arbetsberedning för svetsning av HEA-balkar.
Skanska har ett samarbete med brandkonsulter, FireTech, som bistår med sin expertis i frågor gällande brandsäkerheten genom hela projektet. Räddningstjänsten är däremot inte lika delaktiga i projekteringsskedet. Vid bestämning av utrymningsvägar involverar man gärna räddningstjänstens erfarenhet och kunskap. Räddningstjänsten är mer intresserade av att veta när byggnaden är färdigställd, var tillfartsvägar för deras bilar finns tillgängliga, var det finns vattenposter och hur utrymmet kring byggarbetsplatsen ser ut i fall av olyckshändelse för att kunna positionera brandbilarna. Det förs ingen kommunikation med räddningstjänsten gällande cellplast i byggnaden, eftersom räddningstjänsten knappt är delaktiga under produktionsskedet. Skanska har förståelse för att räddningstjänsten har ett pressat schema med andra arbetsuppgifter, som beredskap, och en byggnad av denna dignitet, två våningar hög skolbyggnad, inte medför samma komplicerade räddningsarbeten som en femton våningar hög byggnad så välkomnar Skanska samarbete med räddningstjänsten i ett tidigt skede.
För varje projekt utses en brandskyddsansvarig, vars uppgift är att ansvara för att upplag och containrar med brännbart material ute i byggarbetsplatsen har rätt avstånd och är placerade på sådant vis så att brandrisk och brandspridning är minimal. För att få ett effektivt flöde på byggarbetsplatsen beställs cellplast oftast för två veckor fram och placeras som upplag på arbetsplatsen i mån av plats, oftast så nära själva montageplatsen som möjligt för att underlätta flödet. Med anledning av brandrisken har man även infört rökförbud på hela byggarbetsplatsen. Under kvällstid har man anlitat ett vaktbolag som kör omgångar runt byggarbetsplatsen men
28
det är ingen garanti för att anlagda bränder på upplag skulle förhindras eftersom individer med uppsåt att göra skada är svåra att sätta stopp för förklarar projektchefen.
7.2 Projekt Malmö STUDIO
Projekt STUDIO är ett internprojekt med Skanska Öresund som beställare och Skanska Sverige Hus Syd som totalentreprenör. Förhållandet mellan beställare och entreprenör underlättade ett nära samarbete gällande materialval med fokus på brandrisk. Efter en bedömning gällande risker kontra kostnader valdes grafitdopad cellplast som isoleringsmaterial. Eftersom projektet upphandlades som en totalentreprenad har man som entreprenör mer utrymme för att påverka vilka material som ska byggas in i väggen.
Projekt STUDIO i Malmö har använt sig av prefabricerade helsandwichelement med grafitdopad cellplastisolering ingjutet i väggarna. Det valda stomsystemet medför platsgjutning mellan skarvarna i elementen samt anslutning element-bjälklag. Montage och gjutning utfördes våning för våning.
Även om den här typen av stomme, helsandwich med skarvgjutning, medför mindre brandrisker eftersom moment med heta arbeten minimeras var det inte brandrisken som styrde valet av stomme utan det var andra faktorer som påverkade. I detta projekt valdes stommen efter tillgänglighet på arbetsplatsen, en färdigarmerad stomme innebar mindre arbeten på plats, och önskemål om en snabbare montagetid.
I projektet utses en byggarbetsplatssamordnare för utförande, BAS-U, med att samordna för att förebygga risker. BAS-U har även ansvaret för att tillstånd för heta arbeten utfärdas men kan delegera vidare ansvaret till en utsedd tillståndsansvarig. I projektet STUDIO var produktionsledningen, bestående av arbetsledare, utsedda som tillståndsansvariga för heta arbeten. En person som blir tillståndsansvarig måste ha gått utbildningen för heta arbeten och kan därefter utfärda ett tillstånd. Ett utfärdat heta arbeten tillstånd gäller i 48 timmar med krav att man följer standardmallen för checklista gällande heta arbeten. I checklistan nämns inget specifikt för cellplast utan mer redskapen som behövs för heta arbeten.
Checklistan innehåller anvisningar på vad som ska kontrolleras runt platsen heta arbeten är tänkt att utföras, se figur 7.2.1.
Under morgonmöten diskuteras risker gällande moment som anses vara riskfyllda och som är tänkt att utföras under dagen. Utöver morgonmöten som hålls varje dag för att uppmärksamma Heta Arbete upprättas arbetsberedningar för varje arbetsmoment som innefattar Heta Arbeten. Det görs även en riskinventering, då man tittar på en detaljplanering och specifikt på vilka arbetsmoment som ska utföras och vilka risker som kan medföras av detta moment.
En riskinventering innebär att man för större moment, som bedöms bestå av risker, håller ”bubbelmöten”. Bubbelmöten består av en arbetsgrupp samlas och skriver ner risker på post-it lappar som sedan klistras på väggen för att användas som underlag för en diskussion bland gruppen som ska leda till hur man eliminerar riskerna. De så kallade ”bubbelmöten” kan pågå i drygt en timme och involverar alla inblandade i gällande arbetsmoment. Principen för mötet är att den äger rum två veckor innan själva utförandet av momentet och när man väl identifierat en risk är det viktigt att någon ansvarig utses för kontroll av risken.
29
30
För detta projekt gjordes ingen riskinventering specifikt kopplat till bränder eftersom isoleringen levererades färdiggjutet i stommen och isoleringsmaterialet på taket, stenullsskivor, klassas som obrännbart material.
I detta projekt upprättades kontakt med brandkonsulter, Bengt Dahlgren, tidigt i projekteringen för att i samspråk minimera brandriskerna. Brandrisker lyftes upp tidigt i projektet, redan vid kalkylskedet när man räknade på kostnader. Lokaliseringen på projektet, centralt med platsbrist, tvingade fram ett risktänkande vid bestämning av stomme, prefabricerad eller platsbyggd, eftersom valen som görs tidigt i ett projekt bestämmer kostnaden som ska läggas på medförda risker. Vid val av montagemetod ställer man kostnader mot risker och där ingår bland annat brandrisken vid stora arbetsmoment.
Räddningstjänsten bjuds däremot in för att gemensamt med Skanska göra en arbetsplatsrond (brandsyn) och lämna synpunkter på hur man ska förhålla sig gällande utrymningsvägar, nödutgångsskyltning, brandsläckare och annat relaterat till brand. Detta sammanfattas sedan i ett protokoll som kollas av vid ett återbesök av räddningstjänsten. Räddningstjänsten har som ambition att göra återbesök kvartalsvis eller en gång per halvår.
Räddningstjänsten har ingen delaktighet i utformningen av APD planen, Skanska förlitar sig på den interna erfarenheten och kunskapen för utformning av APD planen men Skanska välkomnar däremot räddningstjänstens åsikter gällande upplag, placering av containrar etc. vid besök. I det här projektet var Skanska begränsade gällande dispositionen av arbetsplatsen på grund av platsbrist, framförallt gällande bodarna som fick placeras ute i kanalen, se figur 6.2.1. Information om var heta arbeten kommer utföras tas upp under morgonmöten men möjligheten att ”ringa” in zonerna i APD planen finns inte. Detta beror på att en byggarbetsplats som består av en byggnad på 14 våningar kan ta långt tid att genomföra och det är tveksamt till om man kommer tjäna in den tiden. Möjligtvis om man haft ett direktsystem ute på arbetsplatsen, i form av en surfplatta eller tv-skärmar, kan man se nyttan i att lyfta fram i vilka zoner som heta arbeten kommer utföras och försäkra sig om att man kan förmedla informationen till samtliga på arbetsplatsen.
I projektet förekommer heta arbeten kontinuerligt, arbetarna kör i lag och jobbar våning för våning. I ett tidigare skede, t.ex. stomresning, är montörerna ensamma på bygget när heta arbeten utförs. Våningen där heta arbeten utförs stängs av för andra arbetare och det anses vara underförstått att heta arbeten kommer utföras kontinuerligt, varför man inte ser någon anledning att uppmärksamma det i APD planen.
31
Figur 7.2.2 visar hur en typisk APD plan för projektet ser ut.
Malmö Stad ställde krav på att fasaden inte fick se prefabricerad utan utstråla en mer levande känsla. Arkitekten för projektet, Schmidt Hammer Lassen, hade en stor påverkan på gestaltningen av byggnaden och montagemetoder anpassades därefter. Kommunen hade ett önskemål om hur byggnaden skulle se ut, sedan anpassar sig entreprenören efter detta och väljer metod efter noga överväganden mellan risker kontra kostnader. På STUDIO föll valet på prefabricerade helsandwichelement på grund av utrymmesbrist och önskemål om en snabb byggtid.
Med rådande omständigheter, platsbrist på byggarbetsplatsen, var man tvungna i detta projekt att lägga ner extra planering kring materialflödet och upplag av material. Lösningen blev en samlastningsfunktion tillsammans med DHLs terminal, inte långt från arbetsplatsen. En samlastningsfunktion innebär att Skanska kan förvara material på DHLs terminaler mot en avgift och sedan levereras materialen av DHL vid exakt utsatt klockslag. Denna lösning innebar dels mindre upplag av material på arbetsplatsen men även en fördel för personal som skall planera och förbereda arbetet när materialen levereras på utsatt klockslag.
32