Risksänkande rekommendationer gällande cellplast
med avseende på brandrisk
Risk –lowering recommendations regarding foam
with regard to the fire risk
Felipe Gonzalez Serdar Mustafa
Huvudområde: Byggproduktion Handledare: Catarina Thormark Examinator: Rafid Khazal
Fakulteten för teknik och samhälle
Risksänkande rekommendationer gällande cellplast med
avseende på brandrisk
Risk –lowering recommendations regarding foam with regard to the fire risk
Examensarbete – Byggingenjör 180 hp
VT2016
Gonzalez, Felipe
Mustafa, Serdar
Handledare: Catarina
Thormark
i
Eventuellt förord
Examensarbetet är skrivet på fakulteten för teknik och samhälle på Malmö högskola och motsvarar 15 högskolepoäng. Arbetet är en del av byggingenjörsprogrammet som omfattar 180 högskolepoäng.
Vi vill rikta ett stort tack till Catarina Thormark som har varit vår handledare på högskolan. Vi vill även tacka Pål Skoglund som är en av skribenter bakom SBUF rapporten rekommendationerna till denna rapport bygger på. Vi vill tacka vår externa handledare på Skanska Hus AB, Jörgen Christiansson.
Vi vill även rikta ett stort tack till alla som har tagit sig tiden och besvarat våra frågor under intervjuerna.
ii
Sammanfattning
Cellplast är ett material som är lätthanterligt ute på byggarbetsplatsens och ett material som uppfyller de allt hårdare energikraven som ställs på material. På senare år har cellplast vuxit fram som det självklara valet som isoleringsmaterial. Cellplasten delas in i termoplaster och härdplaster beroende på tillverkningssätt och reagerar olika vid brand. Vad som är synonymt för alla cellplasttyper är att de utgör en stor brandrisk om det inte hanteras korrekt.
Den här studien syftar att undersöka hur väl två verkliga projekt tillämpar de framtagna rekommendationerna från rapporten SBUF 13032 Brand i olika cellplaster under
produktionsskedet som har en direkt anknytning till heta arbeten.
Framtagen information har skett genom litteraturstudier och intervjuer. Studien hade som mål att besöka två pågående projekt som använder sig av prefabricerade sandwichelement som bestod av cellplast. Under besöken intervjuades personer med inblick i både projekteringen och produktionen.
Räddningstjänsten delaktighet i ett projekt kan oftast vara avgörande vid brandfrågor. Det är av den anledningen intervju genomfördes med förebyggande chef på Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund.
För att få en inblick i projekteringen genomfördes intervju med en konstruktör på Skanskas kontor i Hyllie.
Samtliga intervjuer genomfördes genom bokade möten. Under intervjun ställdes öppna frågor med anknytning till de rekommendationer studien bygger på. Hela intervjun spelades in, skrevs rent och sammanfattades sedan som resultat.
De två besökta projekten följde i stor utsträckning de undersökta rekommendationerna. Under projekteringen bör däremot Räddningstjänsten bjudas in i ett tidigare skede för att bistå med sin expertis gällande konstruktivt brandskydd och brandrelaterade frågor. Vid val av konstruktionsmetod bör brandrisken beaktas mer, speciellt vid användning av cellplast.
Nyckelord: Cellplast, Räddningstjänsten
iii
Abstract
Over the last years, there has been an increase of usage of foam as insulation material on construction sites. With all the advantages that follows with foam, one cannot ignore that it is highly flammable. Therefore, the material should be handled with care.
The purpose of this study is to examine risk –lowering recommendations regarding foam in the production stage with regard to the fire risk in two real projects. The recommendations are based on the report SBUF 13032 Brand i olika cellplaster under produktionsskedet.
Information gathered in this study has been thru interviews and literature. The purpose of the interviews has been to gather information from employees in the projects with insight in the projection stage as well as the production stage.
The study shows that the two visited projects already applies most of the recommendations. However, there are some room for progress regarding the communication with the Fire Department with regards on matters involving fire.
Keywords: Foam, Fire Department
iv
Innehållsförteckning
Eventuellt förord ... i Sammanfattning ... ii Abstract ... iii Innehållsförteckning ... iv 1 Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 11.2 Syfte och avgränsningar ... 2
1.3 Metod och genomförande ... 3
2 Cellplast ... 5
2.1 Termoplaster ... 6
2.2 Härdplaster ... 6
2.3 Reaktion vid brand ... 7
3 Alternativa isoleringsmaterial ... 9
3.1 Växtfiberbaserade material ... 9
3.2 Mineralbaserade material ... 10
3.3 Oljebaserade material ... 13
4 Förslag på risksänkande åtgärder ... 15
4.1 Förbättringspotential inom säkerhetskultur och organisation ... 15
4.1.1 Rutiner och säkerhetskultur i företag och projekt ... 15
4.1.2 Organisation ... 15
4.1.3 Kunskapsbehov ... 15
4.2 Åtgärder i det Systematiska brandskyddsarbetet SBA ... 16
4.2.1 Säkra utrymning ... 16
4.2.2 Förhindrande av uppkomst/spridning av brand ... 16
4.2.3 Utformning av arbetsplats (APD) och materiallogistik ... 16
4.3 Åtgärder för cellplastmaterial ... 17
4.3.1 Materialval ... 17
4.4 Åtgärder för de studerade byggdelarna ... 17
4.4.1 Allmänt ... 17
5 Lagkrav ... 18
6 Besökta projekt ... 21
6.1 Projekt Uppåkraskolan ... 21
6.2 Projekt Malmö STUDIO ... 22
7 Tillämpning av de risksänkande åtgärderna på de besökta projekten ... 23
7.1 Projekt Uppåkraskolan ... 23
7.2 Projekt Malmö STUDIO ... 28
7.3 Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund ... 32
7.4 En konstruktörs perspektiv ... 34
7.5 Leverantör av prefabricerad stomme i Uppåkra projektet ... 36
8 Analys ... 37
9 Diskussion ... 39
10Slutsats ... 39
Referenser ... 43
1
1
Inledning
1.1
Bakgrund
I ett samhälle som strävar efter kortare byggtider och bättre marginaler i den ekonomiska avkastningen för byggprojekt väljs ideligen det billigaste materialalternativet. Cellplast är ofta det självklara valet som isoleringsmaterial eftersom det anses var lätthanterligt på byggarbetsplatser och har ett förmånligt pris jämfört med exempelvis mineralullsisoleringen (Wandrell, 2011).
Cellplast är ett samlingsnamn för isolering som innehåller plastmaterial av något slag. Plast är ett material baserat på olja vilket gör det väldigt lättantändligt. Beroende på framställningen av materialet kan cellplast delas in i härdplaster och termoplaster (Mårtensson & Skoglund, 2015). Tillverkningen av styrencellplast har existerat i Sverige sedan 1950-talet, vilket innebär att detta inte är ett nytt material i branschen (Jonsson, 1995:8).
Cellplasten medför stora brandrisker eftersom det är ett lättantändligt material och konsekvenserna kan bli förödande eftersom rökgaserna från en brand med cellplast kan orsaka hälsorisker för byggnadsarbetare (Mårtensson & Skoglund, 2015). Branschen är dock inte enade om cellplastens alla fördelar väger upp för de brandrisker som materialet medför under byggskedet (Lundgren, 2014). Brandkonsulter varnar delvist för att regelverket inte är tillräckligt uppdaterat för brandsäkerheten i produktionen utan eftersträvar mer forskning kring hur brännbara material beter sig i fullskalebränder i produktionsskedet (Lundgren, 2014). Den största antändningsorsaken tycks vara i samband med heta arbeten (t.ex. svetsning, takläggning) och de mest utsatta delarna i konstruktionerna är fasader, källarytterväggar, tak och upplag av brännbara material (Mårtensson & Skoglund, 2015).
Ett nybygge i Brunstorp 2011, använde cellplast som isoleringsmaterial när en kraftig brand utbröt efter ett heta arbeten moment, svetsning, och branden spred sig över fyra våningar innan Räddningstjänsten lyckades släcka branden (Hultqvist, 2011).
En annan brand med cellplast utbröt på taket av saluhallen i Lund 2011. Taket hade upplag av cellplast som tog fyr en tidig morgon i samband med ett takläggningsarbete. Tack vare en snabb insats av Räddningstjänsten lyckades man begränsa skadorna från branden (Pier & Johansson, 2011).
Studentlägenheter på Karlstorp i Trollhättan 2012, hade tyvärr inte samma utfall som branden i Lund. Lägenheterna på Karlstorp bestod av moduler, för att påskynda byggtiden, där klossarna staplades på varandra för en gemensam fasad och tak. Fasaden samt grunden bestod av cellplastisolering. Trots en snabb responstid av Räddningstjänsten, och en ur räddningstjänstens synpunkt begränsad brand, gick modulhusen inte att rädda. Eftersom det valda materialet var cellplast spred sig branden otroligt snabbt och på kort tid hade hela grunden fattat eld (Jacobsson, 2012).
I en färsk rapport av SBUF 13032 Brand i olika cellplaster under produktionsskedet, har man analyserat alla risker som kan uppstå med cellplast i produktionen och sammanställt rikssänkande åtgärder och rekommendationer som branschen uppmuntras använda sig av (Mårtensson & Skoglund, 2015).
2
Med ambitionen att ha säkra arbetsplatser med minimala arbetsplatsolyckor vill Skanska säkerställa att de risksänkande rekommendationer och åtgärder tillämpas i deras framtida projekt. Det ligger i Skanskas intresse att undersöka om de risksänkande åtgärderna är tillämpbara ute i produktionen, om inte, vad kan vara orsakerna till detta. Kostnader är en viktig aspekt i ett projekt och det kan därför vara relevant att undersöka om det medför extra kostnader för att tillämpa de risksänkande åtgärder och rekommendationer som nämns i SBUF rapporten (Mårtensson & Skoglund, 2015).
1.2
Syfte och avgränsningar
Syftet med den här studien har varit att undersöka hur de risksänkande åtgärder och rekommendationer från rapporten SBUF 13032 Brand i olika cellplaster under
produktionsskedet tillämpas i två aktuella Skanska projekt som använder sig av prefabricerade
betongelement med cellplast som isolering. Studien har under intervjuerna beaktat hur kostnaderna för projektet påverkas om alla åtgärder skulle tillämpas.
Frågeställningar som studien avser att besvara är:
- Hur väl tillämpas de risksänkande åtgärder och rekommendationer från rapporten SBUF 13032 Brand i olika cellplaster under produktionsskedet som berör heta arbeten under projekteringen och medför ökade brandrisker i produktionen
- Hur påverkas kostnaderna om projektet tillämpar de risksänkande åtgärder och rekommendationer som lyfts fram i rapporten från SBUF 13032 Brand i olika
cellplaster under produktionsskedet med anknytning till heta arbeten
Studien avgränsar sig till två Skanska projekt, en skola i Uppåkra och en kontorslokal i Malmö. Båda projekten är nybyggen som använder sig av prefabricerade sandwichelement med cellplast som isoleringsmaterial och studiens fokus ligger kring brandrisken med cellplast under produktionsskedet. Studien har för avsikt att följa upp de rekommendationer och åtgärder som berör heta arbeten i samband med fasad (och materialupplag) eftersom detta är den största brandrisken i produktionsskedet enligt framtagen statistik i rapporten från SBUF 13032 Brand
i olika cellplaster under produktionsskedet (Mårtensson & Skoglund, 2015). Miljöeffekter likt
koldioxidutsläpp som resultat vid brand med cellplast kommer inte behandlas under studiens gång. Det kommer inte göras några ekonomiska konsekvensanalyser gällande montagemetod och materialval.
3
1.3
Metod och genomförande
Faktainsamling har skett genom en litteraturstudie och vid studiebesök med intervjuer. Samtliga risksänkande åtgärder är hämtade från SBUF rapporten (Mårtensson & Skoglund, 2015). Studiebesöken gjordes på två pågående Skanska projekt, ett i Malmö och ett i Uppåkra.
Studiebesök Malmö
Projektet som besöktes var kontorslokalen STUDIO som ligger på Nordenskiöldsgatan 4,
Malmö. Förutom en rundvandring på arbetsplatsen gjorde även en intervju med en av produktionsledarna, Mattias Törnqvist.
Syftet med intervjun var att undersöka hur väl de framtagna rekommendationerna från SBUF rapporten med anknytning till Heta Arbten tillämpas i projektet genom att ställa öppna frågor till produktionsledaren.
Studiebesök Uppåkra
Det besökta projektet var en nybyggnation av en skola i Uppåkra. Intervju hölls med projektchef, Behar Abdulah samt produktionschef Magnus Kristoffersson. Syftet med intervjun var att undersöka i vilken utsträckning projektet tillämpar de framtagna rekommendationerna från SBUF rapporten med anknytning till Heta Arbeten.
Intervju Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund
Syftet med denna intervju var att få en inblick i hur Räddningstjänsten jobbar med brandrisker vid användning av cellplast. Under studien intervjuades Torbjörn Lindén som är förebyggandechef vid förebyggande enheten på Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. Genom intervjun beaktas Räddningstjänstens önskemål vid projektering och produktionsskede, men intervjun bjuder även in för en inblick i verkligheten mellan förhållandet byggherre, kommun och Räddningstjänst.
Kontakt med stomleverantörer för Uppåkra projekt
Kontakt med stomleverantör för Uppåkra projekt upprättades eftersom projektet bestod av två olika sandwichelement. För att få en förståelse för hur leverantören resonerar kring brandskyddsfrågor kopplade till cellplast i Uppåkra projektet fick säljare Johan Svensson på Starka besvara följande fem frågor:
- I projektet Uppåkraskolan användes två varianter av prefabricerade sandwichelement, hel och halvsandwich. Ytskiktet på helsandwichelementet bestod av betong, medan halvsandwichelementet skulle kläs in med tegelfasad. Finns möjligheten att få tegelfasad prefabricerad med stommen i fabrik för att undvika att cellplasten ligger blottad under tiden innan den kläs in med ytskiktet? Om den möjligheten finns, hur stor kostnader skulle detta medföra?
4
- Med tanke på att ni själva monterar era prefabricerade väggar på byggarbetsplatser upprättar ni också arbetsberedningar för montaget. Nämns det något specifikt om cellplast i samband med heta arbeten i era arbetsberedningar?
- Eftersom heta arbeten är en av de största orsakerna till att cellplast börjar brinna, har ni övervägt andra metoder för att montera ihop de prefabricerade elementen förutom svetsning?
- Det finns olika varianter av Cellplast tillgängliga ute i marknaden. Hur stor inverkan har ni som leverantörer på vilken typ av cellplast beställaren väljer?
- Vad är era synpunkter angående brand i cellplast under produktionsskeddet? Finns det några rekommendationer ni själva som leverantör hade kunnat ge till branschen?
Intervju med konstruktör
Intervju genomfördes med konstruktör Carl Larsson på Skanska Teknik AB på kontoret vid Hyllie. Syftet med denna intervju var att ställa öppna frågor gällande konstruktionsmetod beroende på vilken stomme som används, men även ta reda på hur stort inflytande en konstruktör har vid val av utförandemetod.
5
2
Cellplast
I moderna konstruktioner har cellplast fått ett stort genomslag som isoleringsmaterial på grund av sina eftertraktade egenskaper, lätthanterligt på byggarbetsplatsen och förmånliga priset, i jakt på kortare byggtider trots att det utgör en stor brandrisk i samband med heta arbeten (IKEM).
I ett byggprojekt omfattar cellplastens användningsområden grund, fasad och tak (Mårtensson & Skoglund, 2015). Det finns ett tydligt samband mellan cellplastens värmeisoleringsförmåga, densitet och tryckhållfasthet (Burström, 2007). En sluten porstruktur i materialet ger en god värmeisoleringsförmåga (Touma & Jardemyr, 2013). Stillastående luft blir instängd i det slutna systemet vilket medför att cellplasten får ett lågt lambda värde, 0,036-0,038 W/mK (Touma & Jardemyr, 2013).
I byggbranschen har användningen av cellplast ökat med 98 procent på 10 år (Uneram, u.d.). Trots att materialet är tillåtet att användas innebär dess användning en risk i samband med brand eller heta arbeten (Svensson, 2008). Räddningstjänsten anser materialet vara en stor brandbelastning under brand eftersom cellplasten gynnar spridningen av branden (Svensson, 2008).
Plastmaterialen får olika brandegenskaper beroende på hur den kemiska sammansättningen ser ut (Mårtensson & Skoglund, 2015). Gemensamt för samtliga plastmaterial är att de innehåller oljebaserade material, vanligen petroleum, som bidrar till ett snabbt brandförlopp (Mårtensson & Skoglund, 2015).
Cellplast kan delas upp i två grupper, termoplaster och härdplaster, se figur 2.1. I Sverige är termoplaster vanligare än härdplaster vars användning begränsas på grund av innehållet av den allergiframkallande kemiska föreningen isocyanater (Mårtensson & Skoglund, 2015).
6
2.1
Termoplaster
Vid framställning av expanderad cellplast utgår man från små plastkulor som innehåller kolväten som expanderas till ihåliga kulor vid upphettning med ånga (Burström, 2007). Kulorna placeras sedan i formar för ytterligare uppvärmning och smälter då vid kontaktpunkterna till den slutliga produkten. För att materialet ska uppnå en god värmeisoleringsförmåga ersätts kolvätet med luft (Burström, 2007).
Resultatet blir en cellplast med benämningen EPS och är den mest ekonomisk prisvärda cellplasten bland de nämnda i rapporten men samtidigt minst gynnsam ur brandsynpunkt (Svensson, 2008). Plast utvecklar i regel 3-4 gånger mer rök än trä i samband med brand och det höga innehållet av oljebaserade ämnen gör det väldigt lättantändligt (Svensson, 2008). EPS börjar smälta och droppa redan vid +80 grader Celsius varför användningstemperaturen inte bör överstiga just +80 grader Celsius (Touma & Jardemyr, 2013).
För framställning av extruderad cellplast, XPS, används en stor plastspruta där smält styrenplast och kolväten får expandera ur munstycket för att sedan gjutas i önskade dimensioner (Burström, 2007).
En annan variant av termoplast är grafit-EPS som har lite bättre isolerings egenskaper än vanlig vit EPS. Skillnaden är att man tillsätter 1-5 % grafit (kolpulver), vilket är den bidragande faktorn till den förbättrade isoleringsförmågan (Mårtensson & Skoglund, 2015).
2.2
Härdplaster
Polyuretancellplast är en härdplast som framställs genom att en isocyanat, kväveförening, reagerar med hydroxyhaltigt ämne (Burström, 2007). Reaktionen mellan de två ämnen bildar en struktur med starka bindningar som inte kan smältas eller omformas (Mårtensson & Skoglund, 2015). De härdplaster som berörs i detta arbete är PUR, PF och PIR.
PIR är en högpresterande isolering och är en förkortning för polyisocyanurat. En högpresterande isolering har en låg värmekonduktivitet, vilket innebär en bra isoleringsförmåga (Touma & Jardemyr, 2013). Framställningen av PIR och PUR innehåller samma två ämnen (polyol och MDI) som får reagera med varandra, och beroende på olika mängder av de två ämnen vid reaktion klassas materialet antingen som PIR eller PUR (Mårtensson & Skoglund, 2015).
Då PIR har betydligt bättre brandegenskaper än vanlig EPS är det ett dyrare material men eftersom både vind och fuktskydd uteslutas i samband med PIR kan man räkna ner produktionskostnaderna. Vid ca 400 grader Celsius börjar materialet brinna men den högsta användningstemperatur är 250 grader Celsius (Touma & Jardemyr, 2013).
Fenolcellplast PF används i en viss utsträckning i Sverige och är känd för att inneha den bästa isoleringsförmåga bland härdplaster. PF tillverkas av fenol och formaldehyd (en baskemikalie) som ger det en ljus rosabrun färg. Skivorna av denna typ har normalt ett ytskikt av fiberväv eller folie (Mårtensson & Skoglund, 2015).
7
Figur 2.2.1 Visar hur de olika cellplasterna kan se ut (Mårtensson & Skoglund, 2015).
2.3
Reaktion vid brand
Cellplast är ett brännbart material vars brandegenskaper varierar beroende på den kemiska sammansättningen i materialet (Mårtensson & Skoglund, 2015). Härdplasten PIR klarar av högre brandbelastningar och smälter inte lika fort som EPS, dessutom utvecklas inte lika mycket rök vid brand med PIR jämfört med termoplasten EPS (Mårtensson & Skoglund, 2015). Brand och rökgaser är ur säkerhetssynpunkt alltid en arbetsmiljörisk som kan skada hälsan hos de inblandade och orsaka stora egendomsskador på både byggnaden och allt som finns inuti (Mårtensson & Skoglund, 2015).
Termoplaster är obehandlade kolväten som brinner och orsakar stor rökutveckling samtidigt
som det bildas sot (Mårtensson & Skoglund, 2015). Eftersom de bidrar till ett snabbt brandförlopp kan det vara svårt för räddningstjänsten att hinna släcka branden. En annan faktor som påverkar räddningstjänstens insatser är att termoplaster mjuknar och tappar större delen av sin hållfasthet innan de börjar brinna. Det innebär att branden inte behöver vara i direktkontakt med termoplaster för att orsaka skador utan värmen från rökgaser kan vara tillräcklig för att påverka materialets struktur (Mårtensson & Skoglund, 2015).
Brinnande termoplaster kan droppa och sprida branden vidare till närliggande konstruktioner. Via gnistor från till exempel heta arbeten kan termoplaster antändas om det inte finns en ytstruktur eller flamskyddsmedel som täcker denna (Mårtensson & Skoglund, 2015), se tabell
3.2.1. En anmärkning som Finnfoam har gjort visar att XPS är mindre benägen att antändas på
grund av dess släta och kompakta struktur. Dessutom brinner XPS långsammare EPS och bildar mindre droppar (Mårtensson & Skoglund, 2015).
EPS cellplast är den vanligast förekommande materialet i branschen och den med sämst brandegenskaper. Vid låga temperaturer, via emissioner eller strålning, börjar materialet redan tappa sin värmeisoleringsförmåga, deformeras redan vid 80 grader Celsius och smälter vid ca 150 grader Celsius. De här två faktorerna, deformation och smältning, resulterar i att materialet rinner iväg och skapar pölbränder. Vid brand utvecklar EPS 3-4 gånger mer rök än exempelvis trä, vilket bidrar till att sikten vid brand blir dålig och försvårar utrymningen (Uneram, u.d.). Härdplaster brinner och kolnar till fasta material, vilket innebär att de inte smälter och deformeras vid brand och klassas således som självslocknande isoleringsmaterial efter förmågan att slockna om de inte tillförs värme. Detta innebär att intilliggande byggnader löper
8
mindre risk för antändning genom spridning av brand (Mårtensson & Skoglund, 2015). Dock bidrar härdplaster till utveckling av mer giftiga ämnen än termoplaster. Kväveatomerna i PUR och polymererna i PIR bildar cyanväte vid ofullständig förbränning (Mårtensson & Skoglund, 2015). Förbränningshastighet i PUR och rökgasbildningen har en direkt anknytning till använt flamskyddsmedel, materialets cellvolym och uretantyp (Lindholm, 2015).
PIR har en maximal användningstemperatur på 110 grader Celsius och antändningstemperatur från 400 grader Celsius, beroende på tillverkaren (Lindholm, 2015), se figur 2.3.1.
Figur 2.3.1 visar en jämförelse mellan termo och härdplaster med avseende på antändningstemperatur och förmågan till självsläckning (Mårtensson & Skoglund, 2015).
9
3
Alternativa isoleringsmaterial
Att cellplast som isoleringsmaterial bidrar till ett snabbt brandförlopp är inget nytt och dess användning blir allt vanligare i konstruktioner såsom tak i industribyggnader och i prefabricerade väggar (Wandrell, 2011). Materialet är billigare än andra isoleringsmaterial som till exempel mineralull (Wandrell, 2011). Nackdelen är att cellplast är extremt brännbart och även om nya och mer brandsäkra konstruktionslösningar har tagits fram har de inte visat sig vara tillämpningsbara under produktionen särskilt när cellplasten är blottad (Mårtensson & Skoglund, 2015).
I den svenska marknaden finns ett stort antal isoleringsmaterial med både positiva och negativa egenskaper. Samtliga isoleringsmaterial kan indelas i tre grupper (Thormark, 1998):
- Växtfiberbaserade material - Mineralbaserade material - Oljebaserade material
Vilken grupp de tillhör beror på vilken råvara de är tillverkade av och dessutom kan samtliga vara ett bra alternativ till dagens konventionella isoleringsmaterial (Thormark, 1998).
3.1
Växtfiberbaserade material
Växtfiberbaserade material tillverkas av restprodukter av andra produkter såsom
växtmaterial. De har en god isoleringsförmåga och kan användas som lösfyllnadsmaterial i bjälklag och väggar eller som skivor i väggar. Vissa växtfiberbaserade material såsom träfiber och cellulosafiber kan impregneras med antingen borsyra eller borax för att konstruktionen ska skyddas mot brand (Thormark, 1998). En annan metod för att de ska tåla höga temperaturer är att blanda växtfibermaterial med cement vid tillverkning av träullscementskivor. Cementet gör materialet mer brandsäkert än många andra isoleringsmaterial (Thormark, 1998).
Lösull och träull är de vanligast förekommande cellulosaisolering och impregneras med borsalt respektive ammonoiumpolyfosfat (Nord, 2011).
Högsta användningstemperaturen är 200 grader Celsius (PAROC, 2011) . Impregneringsmedlet i cellulosaisolering riskerar att avta med tiden på grund av fuktrörelser (Nord, 2011).
Sveriges provinstitut, SP, har testat olika cellulosabaserade material med hänsyn till brandegenskaperna som finns i den svenska marknaden. Bland annat testades materialets förmåga till självsläckning och resultatet visade att endast ett material slocknade vid glödbrand. Slutsatsen blev att tillsatserna, för vissa material, inte är tillräckliga för att motstå brand (Nord, 2011).
California task force är en organisation i USA som har undersökt brandspridningen i konstruktioner bestående av cellulosa och mineralullsisolering. Undersökningen visade att konstruktioner bestående av cellulosaisolering minskar brandspridningen eftersom cellulosan inte suger åt sig någon luft och det leder till att syretillförseln under brand minskar (Nord, 2011).
10
Träfiberisolering finns i två kvaliteter, standard och brandklass. Den brandklassade isoleringen innehåller stor mängd tillsatser mot brand men i innehållsdeklarationer från leverantörer ges ingen information om vilka temperaturer materialet är avsedd för, till skillnad från andra material som mineralull där leverantörer ger tydlig info om tillåtna temperaturer för materialet (Nord, 2011).
Då materialet förekommer i lösfyllnadsisolering kan det sätta sig med tiden och även om man konstruerade väggar för att lösfyllnadsmaterialet skulle fyllas på i överkanten var det svårt att under fönster fylla på ordentligt. Konsekvensen var att luftfickor bildades och försämrade materialet värmeisoleringsförmågan (Adolfi, 2002).
Det finns andra sorters växtfiberbaserade isoleringsmaterial såsom halm, torv, kork och träfiberskivor. Dessa ska inte beskrivas då de inte anses var relevanta.
Figur 3.1.1 visar lösull i en vind (Warmcel, 2011)
3.2
Mineralbaserade material
Mineralbaserade material förekommer i olika varianter i den svenska marknaden. De
vanligaste man stöter på i marknaden är mineralull, perlit och cellglas.
Mineralull finns som antingen stenull eller glasfiber beroende av materialets sammansättning.
Båda materialen kan hittas som lösull för vindar och som skivor för väggar, bjälklag och grund. Materialet i sig är oorganiskt vilket innebär att det inte möglar (Pettersson, 2010). Bindemedlet som används under tillverkningen är fenolharts som definierar mineralullens smältpunkt och ligger vid ca 200 grader Celsius (Pettersson, 2010). Temperaturer över 200 grader kan få materialet att sönderdelas med hälsoskadliga gaser som följd (Pettersson, 2010). Både glas-och stenullsbaserade produkter är klassificerade som obrännbara material vilket gör att de kan användas som brandisolering under förutsättning att materialet kläs in med papper eller plastfolie (Erlandsson, 2010).
11
Normalt sett har stenull bättre brandmotstånd än glasullisolering på grund av att den tillverkas av sten (Erlandsson, 2010).
Figuren 3.2.1 nedan visar smältpunkter för både glasull och stenull och vilken tid det tar.
Figur 3.2.1 smältpunkt för glas-respektive stenull (Rockwool, 2015)
Den stora nackdelen med mineralull är att den utgör en dålig arbetsmiljö där damm avges vilket leder till att speciella skyddskläder måste användas i samband med hantering av materialet så att ingen irritation i huden eller andra hälsoproblem uppkommer hos arbeterna som utför jobbet (Erlandsson, 2010).
En annan nackdel är att mineralull inte har hygroskopiska egenskaper vilket innebär att fukt inte kan tas upp eller anges i form av ånga. Materialet kan däremot binda vatten kapillärt vilket fastnar mellan fibrerna. För att åtgärda detta införde man en diffusionspärr som placeras på den varma sidan av materialet i syfte att ingen vattenånga kan tränga in och kondenseras i materialet. Tyvärr har konstruktionen visat sig vara riskabelt då brister eller håligheter i ångspärren kan leda till att varm luft kan tränga in, kylas ner och få materialet att mögla (Adolfi, 2002).
Perlit, Se figur 3.2.2 är ett vulkaniskt material som utmärker sig för att vara ett material som
kan bearbetas och expanderas (schundler, u.d.). Materialet kan hettas upp till smältpunkten för att sedan kunna expanderas till 4-20 gånger sin ursprungliga volym (schundler, u.d.). Perlit isoleringsmaterial expanderas vid höga temperaturer, 900-1200 grader, tillsammans med att materialet är en vulkanisk bergart gör perlit obrännbart och tål höga brandbelastningar (Erlandsson, 2010). Materialet kan användas främst i tak och grund (Thormark, 1998).
Materialet dammar och kan vara irriterande att andas in. Därför behövs det alltid speciell utrustning som munskydd vid dess hantering. En annan nackdel är att man inte kan ta hål i väggarna om det finns perlit i granulatform. Isoleringen kan då bli instabil och behöva stabiliseras med polyuretanskum eller cementstabilisering. Åtgärden leder till ett ökat värmeflöde genom smygen (Gustavsson, 2011).
12
Figur 3.2.2 Perlit som lösfyllnadsmaterial (Hydrogarden, u.d.)
Cellglas, Se figur 3.2.3, består till största delen av sand och återvunnet glas. Glaset
expanderas genom uppvärmning vilket ger cellglas en struktur av slutna porer (Almquist & Svensson, 2010). Materialet tillverkas i block eller skivor och användningsområden är väggar, grund och tak (Thormark, 1998).
Cellglas kan användas i temperaturer mellan -260 grader Celsius och upp till +430 grader Celsius (Almquist & Svensson, 2010). Cellglas smälter vid +730 grader Celsius och övergår till flyttande form (Almquist & Svensson, 2010). Vid brand utvecklas inga ångor eller giftiga ämnen eftersom materialet i sig inte innehåller giftiga ämnen (Foamglas, 2015). Då största delen av materialet består av glas kan cellglas inte brinna (Bulow, 2012).
Nackdelar med materialet är att det är dyrt i jämförelse med andra isoleringsmaterial och dessutom används stora mängder energi vid dess tillverkning. Materialet kan användas i väggar men fungerar bäst som grundisolering (Bokalders, 2016).
13
Figur 3.2.3 cellglas som block (FOAMGLAS, u.d.)
3.3
Oljebaserade material
Oljebaserade material omfattar alla material av typen cellplast som t.ex EPS, expanderad
polustyren (Thormark, 1998). I husbyggen varnar brandskyddsföreningen för brandrisker med cellplast och vid konstruktion, förvaring och byggnation finns det stora okunskaper om materialet (Åmel, 2014)
Materialets tekniska egenskaper är goda men i aspekter relaterade till energiinnehåll, miljöpåverkan, behovet av eventuellt flamskyddsmedel och brännbarbarhet återstår fortfarande en del frågetecken (Thormark, 1998).
De vanligaste cellplasterna är EPS, grafit-EPS och XPS vilka är obehandlade kolväten som lätt brinner och utvecklar en stor mängd rök och sot (Mårtensson & Skoglund, 2015). Materialen är svåra att släcka och bidrar negativt till brandförloppet (Mårtensson & Skoglund, 2015). En viktig aspekt att beakta är att de nämnda cellplaster börjar smälta vid mycket lägre temperaturer än de temperaturerna som behövs för att materialet ska antändas vilket gör att konstruktioner redan vid låga temperaturer börja deformeras och tappa en del av sin hållfasthet (Mårtensson & Skoglund, 2015). Information på smältpunkter är för vissa cellplaster begränsade men det är känt att EPS mjuknar vid ca 80 grader Celsius, antänds vid 360 grader Celsius och självantänds vid 450 grader Celsius (Mårtensson & Skoglund, 2015). Övriga cellplaster kallade härdplaster smälter inte utan kolnar till fasta material och kräver höga temperaturer för att antändas (Mårtensson & Skoglund, 2015).
Nedan, figur 3.3.1, visas samtliga isoleringsmaterial med ungefärliga antändningstemperaturer vilket anses vara lite teoretiskt eftersom data kan variera beroende på från vilken leverantör
14
informationen hämtas. Det kan dock vara intressant att kunna jämföra de olika materialen (Mårtensson & Skoglund, 2015).
Figur 3.3.1 visar antändningstemperaturerna för olika isoleringsmaterial. (Egen figur) 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
Härdplaster Termoplaster Cellglas mineralull Cellulosa Perlit
Antändningstemperaturer för isoleringsmaterial
15
4
Förslag på risksänkande åtgärder
Följande rekommendationer och åtgärder är hämtade från rapporten SBUF 13032 Brand i olika
cellplaster under produktionsskedet. Denna studie grundar sig i följande rekommendationer
med avsikt att undersöka hur väl två verkliga projekt tillämpar rekommendationerna i nuläget.
4.1
Förbättringspotential inom säkerhetskultur och
organisation
4.1.1
Rutiner och säkerhetskultur i företag och projekt
- En bättre riskanalys, bättre kommunikation gällande regler och arbetsberedningar även om arbetet bara är tillfälligt eller ett litet moment. Denna kommunikation bör upprättas i ett så tidigt skede som möjligt.
- Projektering bör ha ett större ansvar för materialval och konstruktivt brandskydd tillsammans med de valda byggmetoderna under byggtiden. Under projektering bör risksänkning beaktas med alternativa teknikval. En riskanalys gällande brand i produktionen med en brandkonsult bör göras.
- Rutiner gällande brandskydd, larm och utrymningsvägar bör tas i samråd med Räddningstjänsten för att identifiera risker och upprätta rutiner som är projektanpassade. Alla upplag och monterad cellplast bör ha extra uppsikt med tillsyn och brandsyn i produktionsskedet.
4.1.2
Organisation
- Samarbete med Räddningstjänsten från ett tidigt skede. För att underlätta kommunikationen med Räddningstjänsten bör ett startmöte anordnas och en kontaktperson hålls delaktig med löpande APD-plan och tydliga krav och önskemål genom skriftlig kommunikation.
4.1.3
Kunskapsbehov
- Generellt kunskapslyft i branschen kring ansvarsfördelning för arbetsmiljö i produktionsskedet, cellplaster och materialhantering. Olika rollers påverkansmöjlighet och ansvar i planering, projektering och produktion.
16
4.2
Åtgärder i det Systematiska brandskyddsarbetet SBA
4.2.1
Säkra utrymning
- Skyltning, utrymningsvägar är väl markerade. Utnyttja extern kompetens genom att anlita en brandkonsult för att se över brandsäkerheten i produktionen. Involvera Räddningstjänsten för tillsyn.
4.2.2
Förhindrande av uppkomst/spridning av brand
- Heta arbeten: Heta arbeten bör undvikas i närheten av cellplast. En bättre kontroll av arbetsplatsen bör göras innan tillstånd för heta arbeten ges. Alla åtgärder skall vidtas i checklistan. En speciell arbetsberedning anpassad för cellplast bör användas. - Minskad exponering av brännbart material, speciellt där konsekvenserna av brand blir stora (inomhus, nära annan byggnad, vid renovering). Arbetsplatsen skall vara strukturerad med avseende på säkerhetsavstånd mot byggnad eller brännbart material, inhägnad, täckning, placering i förhållande till pågående arbeten. Kvantitet i lager kan begränsas med Just in time-leveranser eller lagring på annan plats. Aktiva åtgärder som bevakning, släckberedskap och sprinkler. Rådfråga Räddningstjänsten.
- Släckning och släckutrustning Släckberedskap vid arbetsstället och cellplasten. Kommunikation med Räddningstjänsten angående materialval och kritiska moment, insatsberedskap och informationsbehov.
- Förhindra spridning av brand genom planerade brandceller och avgränsningar även i ofärdig byggnad och mot angränsande byggnad genom att rådfråga en brandkonsult.
4.2.3
Utformning av arbetsplats (APD) och materiallogistik
- Utformning av arbetsplats Utrymningsvägar och insatsvägar skall upprättas. Brandgator, sektionering mot andra byggnader och höga byggnader bör göras i samspråk med en brandkonsult. Ställningar av obrännbart material bör väljas med brandklassade inklädnader och rökventilation av väderskydd. Utrymningsvägarna skall vara markerade på ställningen.
- Materiallogistik Upplag av cellplast och annat brännbart material skall placeras skiljt från brandfarliga (explosiva) material. Extra uppmärksamhet vid hantering av cellplast genom att undvika lagring och exponering av brännbart cellplast och avfall inomhus eftersom det får stora konsekvenser vid brand.
- Kontinuerligt uppdaterad APD-plan En uppdatering av APD-planen med avseende på upplag och materiallogistik bör göras. Alla pågående Heta arbeten
17
med anvisade platser för kapning med vinkelslip skall ingå i uppdateringen.
4.3
Åtgärder för cellplastmaterial
4.3.1
Materialval
- Projekteringsskede – Produkter skall väljas efter önskade egenskaper i både produktionsskede och driftskede. Val av produkt underlättas om man i ett tidigt skede specificerar önskad brandklass och har andra materialalternativ som anses vara likvärdiga ur brandrisksynpunkt.
- Konstruktivt brandskydd av byggdelar i produktionsskedet.
4.4
Åtgärder för de studerade byggdelarna
4.4.1
Allmänt
- Alternativa konstruktioner med konstruktivt brandskydd. Brandsektionering av cellplast utformad för att fungera även i produktionsskedet.
18
5
Lagkrav
Byggbranschen regleras av Boverkets byggregler, BBR, som bland annat berör regler och föreskrifter angående brandskydd i en byggnad. Dessa varierar och definieras beroende av vilken typ av byggnad och vilket typ av verksamhet som ska drivas (Boverket, 2011). Föreskrifterna måste följas oavsett om man ska uppföra en nybyggnation, ombyggnation eller tillbyggnation.
I BBR kap 5 ställs krav på utrymning och brandteknisk dimensionering av byggnader och byggdelar och brandskydd som avser den färdiga byggnaden (Mårtensson & Skoglund, 2015). Beställaren är den som ska se till att alla funktionskraven uppfylls, att samtliga föreskrifter följs och att allmänna råd i BBR beaktas i både projektering och produktionen (Mårtensson & Skoglund, 2015).
Förhindra spridning av brand
I BBR anges att konstruktioner såsom bjälklag och väggar och eventuella genomföringar och anslutningar till intilliggande byggdelar ska motstå brandförloppet antingen helt eller delvist. Konstruktioner som avskiljer andra byggnader ska uppfylla krav på isolering och integritet. Brand -och brandgasspridning ska begränsas med beaktande av vilka brandförlopp som kan förväntas (Boverket, 2011).
En brand ska under dess brandförlopp utvecklas utan att sprida sig till intilliggande byggdelar och ska dessutom vara avskild från resten av byggnaden med väggar och bjälklag som omsluter denna. Detta medför att personer som befinner sig i andra brandceller ska tryggas under hela brandförloppet (Boverket, 2011).
Eftersom det finns olika varianter under namnet cellplast är det ett faktum att de har olika brandegenskaper och därmed olika brandklasser. Vid bedömning av euroklass är det inte bara materialet som ingår i denna utan också dess ytskikt. Figur 5.1 visar vilken euroklass olika cellplaster uppnår med respektive utan flamskyddsmedel. Det får uppmärksammas att användning av flamskyddsmedel håller på att begränsas på grund av risken den utgör på naturen och människan. Flamskyddsmedel av typen HBCD är det enda tillåtna men dess användning kommer också att upphöra år 2019 (Mårtensson & Skoglund, 2015).
19
Figur 5.1 visar vilka euroklasser olika cellplastmaterial kan uppnå med eller utan flamskyddsmedel (Mårtensson & Skoglund, 2015).
Konstruktivt brandskydd är en term som används i BBR för att beskriva materialets motstånd till brand. I BBR beskrivs att material som lätt kan börja brinna kan användas om detta är skyddat genom byggdelens utformning. Detta medför att obehandlad EPS cellplast kan användas så länge materialet klarar av minimikravet. Ett exempel på konstruktivt brandskydd är att täcka cellplasten med mineralull där heta arbeten kan komma åt. Problemet med denna lösning är att båda materialen har olika egenskaper särskilt i vad det gäller fuktmotstånd. Mineralull kan lätt angripas av fukt vilket medför att ytterligare åtgärder måste appliceras till exempel i samband med stomresning av prefabricerade väggar (Mårtensson & Skoglund, 2015). Det finns ett antal brandtester som är godkända och där fokus ligger på den färdiga byggdelen. I Sverige finns det olika tester man kan utföra beroende på vilken byggdel är frågan om. SP Fire 105 är de testerna som används i Sverige för att se risker i samband med brand i ytterväggar och fasader. Metoden är standardiserade och möjliggör att olika konstruktionslösningar kan jämföras (Mårtensson & Skoglund, 2015).
Bristen ligger i att testerna inte tillämpas på den ofärdiga byggdelen vilken gör att risken med exponerad cellplast under produktionsskede och i närvaro av brand fortfarande är aktuell (Mårtensson & Skoglund, 2015).
Vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP görs testerna där de anses vara tillräckliga och där det förespråkas att brand under produktionsskede beror på att produkten inte hanteras och monteras på det sättet tillverkaren föreskriver och som testas under prövningstillfället (Fredholm, 2012).
SP anser att cellplastens egenskaper borde modifieras för att minska brandbenägenhet hos cellplast och att det pågår en forskning kring detta (Fredholm, 2012). Dagens regelverk är inte anpassad för själva produktionen vilket leder till att brandskyddsföreningen driver denna problematik om att skärpa byggreglerna (Fredholm, 2012).
20
Boverket anser att det inte finns några planer på att uppdatera regelverket då reglerna är materialneutrala och reglerar inte användningen av cellplast. Återigen påpekas att bristen ligger på arbetsplatser där reglerna inte följs (Fredholm, 2012).
21
6
Besökta projekt
6.1
Projekt Uppåkraskolan
Figur 6.1.1 visar en bild på fasaden med tegel (Egen bild).
Följande information har erhållits från projektchefen Behar Abdulah för Uppåkraprojketet. Eftersom informationen betraktas som känslig, presenteras endast nödvändig information för läsaren.
Beställare: Hemsö Fastighets AB
Entreprenadform: Totalentreprenör i samverkan, Skanska Sverige AB och Skanska Region Hus Syd
Budget: över 100 miljoner Yta: BTA 8 700 kvm
Projektering: Januari 2015 – Juni 2016 Produktion: Mars 2015 – Maj 2016
Stomme: Prefabricerad helsandwich element med betong som ytfasad och halvsandwich element vid gaveln med platsmonterad tegelfasad.
22 Isolering: Grafitdopad Cellplast
Leverantör av stomme: Starka betongelement
6.2
Projekt Malmö STUDIO
Figur 6.2.1 visar hur bodarna placerades ute i vattnet på grund av platsbrist (Egen bild).
Följande information har inhämtats genom intervju med produktionsledare Mattias Törnqvist.
Beställare: Skanska Öresund
Totalentreprenad: Skanska Sverige Hus Syd Budget: ca 440 miljoner kronor
Yta: 25 000 kvm
Projektering: Mars 2014 – Juli 2015 Produktion: April 2015 – Oktober 2016
Stomme: Prefabricerad helsandwich element med ingjuten tegelfasad och fönsterparti. Isolering: Grafitdopad Cellplast
23
7
Tillämpning av de risksänkande åtgärderna på de
besökta projekten
7.1
Projekt Uppåkraskolan
Projektet i Uppåkra har använt sig av prefabricerade hel och halvsandwichelement. Val av montagemetod styrs vanligtvis av ytskiktet i fasaden eftersom alla ytskikt inte är ekonomiskt lönsamma att monteras i fabrik. I detta projekt används halvsandwich vid gaveln eftersom ytskiktet består av tegelfasad efter beställarens önskemål. Val av ytskikt bestäms av arkitekten i samspråk med beställare och statsarkitekt, sedan anpassas montagemetoder efter valt ytskikt. Under den tid som fortlöper då halvsandwichväggen är uppförd fram till att tegelfasaden monteras ligger cellplasten blottad vid gaveln. Det förekommer inga heta arbeten vid gaveln och därför kläs inte cellplasten in med något obrännbart material. Skolbyggnaden i Uppåkra är endast två våningar och detta bidrog även till att man inte använde sig av någon brandcellssektionering mellan våningarna vid gavelfasaden, men skulle fasaden vara högre än två våningar skulle sektionering med all säkerhet förekomma vid bjälklag mellan varje plan för att förhindra brandspridning vid uppkomst av brand.
Figur 7.1.1 visar ytskiktet av tegelfasad på byggnaden (Egen bild).
Det förekommer heta arbeten vid stomresning i form av svetsning mellan vägg och bjälklag. För att minimera uppkomst av brand har man vid alla rand och öppningar ersatt cellplasten med 100-150 mm stenull.
24
Val av isoleringsmaterial styrs av vilka energikrav som ställs på byggnaden eftersom cellplastens primära uppgift är att isolera. Cellplasten uppfyller minimumkraven för brandklassat material. För att säkerställa att alla aktörer involverade med stommen är medvetna om de risker som medförs vid användning av cellplast avsätter Skanska en hel dag för att diskutera arbetsberedningar gällande säkerhet tillsammans med stomleverantören, i detta fall Starka, i förebyggande syfte. Under mötet diskuteras montagemetoder, transporter, logistikhantering på byggarbetsplatsen och var på bygget Starkas personal får vistas. Något som underlättar för Skanska är att personal från stomleverantörer tidigare har erfarenhet av att jobba med de produkter som levereras och samtliga har utbildning för heta arbeten.
Tillstånd för heta arbeten utfärdas av Skanska och enligt gällande regler för heta arbeten kan tillståndet gälla i 48 timmar. I detta projekt utfärdas ett tillstånd per arbetsdag. Underentreprenören som utför heta arbeten gör sina egna arbetsberedningar. Problematiken med heta arbeten kan ibland vara att även om utövaren har ett tillstånd för heta arbeten slarvas det med riskanalyser och arbetsberedningar vid ”mindre” jobb, som att kapa ett rör bredvid en vägg som innehåller cellplast. Trots Skanskas vilja och engagemang att minimera riskerna för uppkomst av brand är det en utmaning att minimera alla risker, även risker för ”mindre” arbetsmoment. Det är vid sådana här tillfällen som olyckor inträffar, mindre arbetsmoment som snabbt skall utföras. Trots att arbetsledaren har i uppgift att ha en översiktlig blick över arbeten som pågår på byggarbetsplatsen är det en utmaning för arbetsledaren att göra en avvägning som den ansvarige för hur mycket ”kontroll” av yrkesarbetare som kan förekomma innan det leder till en ohälsosam arbetsmiljö.
Varje dag hålls morgonmöten på byggarbetsplatsen för att informera yrkesarbetare om dagordningen. Tanken med mötet är att sprida information genom att hålla mötena korta och konkreta utan att gå in för mycket på detaljer eller lösa problem. Ambitionen från Skanska är att samtliga yrkesarbetare är närvarande på morgonmötena, om de inte skulle vara närvarande ska de ha möjlighet att få tillgång till den information som togs upp under mötet genom någon arbetsledare. Morgonmöten kan vara ett bra tillfälle att informera yrkesarbetarna om pågående heta arbeten för dagen med hjälp av APD planen, se figur 7.1.2 men i regel undviker man att ha en löpande uppdaterad APD planen med zoner för heta arbeten. Uppdateringen av APD planer varierar från projekt till projekt men sällan mer än tre gånger under hela projektettiden för vad som anses vara ett ”normalprojekt” erfar projektchefen för Uppåkra projekt.
25
Figur 7.1.2 visar APD-planen för Uppåkra projektet.
Skanska är väldigt måna om säkerheten på sina byggarbetsplatser och uppmuntrar samtliga att anmäla alla tillbud. Tillbuden ligger som grund för Skanska vid framtagning av nya säkra arbetsmetoder. Underentreprenörer har de senaste åren blivit allt bättre på att rapportera tillbud vilket visar att den tidigare mentaliteten på att skulle vara pinsamt att rapportera tillbud av mindre karaktär håller på att försvinna.
För att upprätthålla en hög säkerhet på arbetsplatsen utför Skanska kontinuerliga skyddsronder med ett utsett skyddsombud och en representant från samtliga involverade yrkesarbetare. Inför skyddsronden medtas en checklista för att pricka av eventuella upptäcka risker under skyddsronden, se figur 7.1.3.
26
Figur 7.1.3 visar en checklista med punkter som ska beaktas under skyddsronden.
Punkt 6 och 7 har direkt koppling till brand men det är sällan det förekommer observationer gällande dessa punkter eftersom underentreprenörer som jobbar med heta arbeten oftast har en lång erfarenhet och utbildning för heta arbeten. Under de få tillfällen anmärkningar dykt upp gällande punkt 6 och 7 har varit när utövaren för heta arbeten trots tillstånd inte gjort en gedigen riskanalys för momentet.
Arbetsberedningar upprättas för olika moment men det saknas en specifik för hantering av cellplast. Skanska välkomnar dock idén att gemensamt med leverantörer ta fram en arbetsberedning specifikt för hantering av cellplast för att öka medvetenheten om cellplast bland yrkesarbetare på byggarbetsplatsen. Produktionschefen på Uppåkra projekt ser gärna att man använder sig av en säkerhetsvideo under introduktionsmötet som visar hur cellplasten uppför sig vid brand eftersom kunskapsnivån om cellplastens lättantändlighet anses vara minimal bland yrkesarbetare som inte har någon anknytning till isoleringsmaterialet. Se figur 7.1.4 för en typisk arbetsberedning gällande svetsning av HEA-balkar.
27
Figur 7.1.4 visar en typisk arbetsberedning för svetsning av HEA-balkar.
Skanska har ett samarbete med brandkonsulter, FireTech, som bistår med sin expertis i frågor gällande brandsäkerheten genom hela projektet. Räddningstjänsten är däremot inte lika delaktiga i projekteringsskedet. Vid bestämning av utrymningsvägar involverar man gärna räddningstjänstens erfarenhet och kunskap. Räddningstjänsten är mer intresserade av att veta när byggnaden är färdigställd, var tillfartsvägar för deras bilar finns tillgängliga, var det finns vattenposter och hur utrymmet kring byggarbetsplatsen ser ut i fall av olyckshändelse för att kunna positionera brandbilarna. Det förs ingen kommunikation med räddningstjänsten gällande cellplast i byggnaden, eftersom räddningstjänsten knappt är delaktiga under produktionsskedet. Skanska har förståelse för att räddningstjänsten har ett pressat schema med andra arbetsuppgifter, som beredskap, och en byggnad av denna dignitet, två våningar hög skolbyggnad, inte medför samma komplicerade räddningsarbeten som en femton våningar hög byggnad så välkomnar Skanska samarbete med räddningstjänsten i ett tidigt skede.
För varje projekt utses en brandskyddsansvarig, vars uppgift är att ansvara för att upplag och containrar med brännbart material ute i byggarbetsplatsen har rätt avstånd och är placerade på sådant vis så att brandrisk och brandspridning är minimal. För att få ett effektivt flöde på byggarbetsplatsen beställs cellplast oftast för två veckor fram och placeras som upplag på arbetsplatsen i mån av plats, oftast så nära själva montageplatsen som möjligt för att underlätta flödet. Med anledning av brandrisken har man även infört rökförbud på hela byggarbetsplatsen. Under kvällstid har man anlitat ett vaktbolag som kör omgångar runt byggarbetsplatsen men
28
det är ingen garanti för att anlagda bränder på upplag skulle förhindras eftersom individer med uppsåt att göra skada är svåra att sätta stopp för förklarar projektchefen.
7.2
Projekt Malmö STUDIO
Projekt STUDIO är ett internprojekt med Skanska Öresund som beställare och Skanska Sverige Hus Syd som totalentreprenör. Förhållandet mellan beställare och entreprenör underlättade ett nära samarbete gällande materialval med fokus på brandrisk. Efter en bedömning gällande risker kontra kostnader valdes grafitdopad cellplast som isoleringsmaterial. Eftersom projektet upphandlades som en totalentreprenad har man som entreprenör mer utrymme för att påverka vilka material som ska byggas in i väggen.
Projekt STUDIO i Malmö har använt sig av prefabricerade helsandwichelement med grafitdopad cellplastisolering ingjutet i väggarna. Det valda stomsystemet medför platsgjutning mellan skarvarna i elementen samt anslutning element-bjälklag. Montage och gjutning utfördes våning för våning.
Även om den här typen av stomme, helsandwich med skarvgjutning, medför mindre brandrisker eftersom moment med heta arbeten minimeras var det inte brandrisken som styrde valet av stomme utan det var andra faktorer som påverkade. I detta projekt valdes stommen efter tillgänglighet på arbetsplatsen, en färdigarmerad stomme innebar mindre arbeten på plats, och önskemål om en snabbare montagetid.
I projektet utses en byggarbetsplatssamordnare för utförande, BAS-U, med att samordna för att förebygga risker. BAS-U har även ansvaret för att tillstånd för heta arbeten utfärdas men kan delegera vidare ansvaret till en utsedd tillståndsansvarig. I projektet STUDIO var produktionsledningen, bestående av arbetsledare, utsedda som tillståndsansvariga för heta arbeten. En person som blir tillståndsansvarig måste ha gått utbildningen för heta arbeten och kan därefter utfärda ett tillstånd. Ett utfärdat heta arbeten tillstånd gäller i 48 timmar med krav att man följer standardmallen för checklista gällande heta arbeten. I checklistan nämns inget specifikt för cellplast utan mer redskapen som behövs för heta arbeten.
Checklistan innehåller anvisningar på vad som ska kontrolleras runt platsen heta arbeten är tänkt att utföras, se figur 7.2.1.
Under morgonmöten diskuteras risker gällande moment som anses vara riskfyllda och som är tänkt att utföras under dagen. Utöver morgonmöten som hålls varje dag för att uppmärksamma Heta Arbete upprättas arbetsberedningar för varje arbetsmoment som innefattar Heta Arbeten. Det görs även en riskinventering, då man tittar på en detaljplanering och specifikt på vilka arbetsmoment som ska utföras och vilka risker som kan medföras av detta moment.
En riskinventering innebär att man för större moment, som bedöms bestå av risker, håller ”bubbelmöten”. Bubbelmöten består av en arbetsgrupp samlas och skriver ner risker på post-it lappar som sedan klistras på väggen för att användas som underlag för en diskussion bland gruppen som ska leda till hur man eliminerar riskerna. De så kallade ”bubbelmöten” kan pågå i drygt en timme och involverar alla inblandade i gällande arbetsmoment. Principen för mötet är att den äger rum två veckor innan själva utförandet av momentet och när man väl identifierat en risk är det viktigt att någon ansvarig utses för kontroll av risken.
29
30
För detta projekt gjordes ingen riskinventering specifikt kopplat till bränder eftersom isoleringen levererades färdiggjutet i stommen och isoleringsmaterialet på taket, stenullsskivor, klassas som obrännbart material.
I detta projekt upprättades kontakt med brandkonsulter, Bengt Dahlgren, tidigt i projekteringen för att i samspråk minimera brandriskerna. Brandrisker lyftes upp tidigt i projektet, redan vid kalkylskedet när man räknade på kostnader. Lokaliseringen på projektet, centralt med platsbrist, tvingade fram ett risktänkande vid bestämning av stomme, prefabricerad eller platsbyggd, eftersom valen som görs tidigt i ett projekt bestämmer kostnaden som ska läggas på medförda risker. Vid val av montagemetod ställer man kostnader mot risker och där ingår bland annat brandrisken vid stora arbetsmoment.
Räddningstjänsten bjuds däremot in för att gemensamt med Skanska göra en arbetsplatsrond (brandsyn) och lämna synpunkter på hur man ska förhålla sig gällande utrymningsvägar, nödutgångsskyltning, brandsläckare och annat relaterat till brand. Detta sammanfattas sedan i ett protokoll som kollas av vid ett återbesök av räddningstjänsten. Räddningstjänsten har som ambition att göra återbesök kvartalsvis eller en gång per halvår.
Räddningstjänsten har ingen delaktighet i utformningen av APD planen, Skanska förlitar sig på den interna erfarenheten och kunskapen för utformning av APD planen men Skanska välkomnar däremot räddningstjänstens åsikter gällande upplag, placering av containrar etc. vid besök. I det här projektet var Skanska begränsade gällande dispositionen av arbetsplatsen på grund av platsbrist, framförallt gällande bodarna som fick placeras ute i kanalen, se figur 6.2.1. Information om var heta arbeten kommer utföras tas upp under morgonmöten men möjligheten att ”ringa” in zonerna i APD planen finns inte. Detta beror på att en byggarbetsplats som består av en byggnad på 14 våningar kan ta långt tid att genomföra och det är tveksamt till om man kommer tjäna in den tiden. Möjligtvis om man haft ett direktsystem ute på arbetsplatsen, i form av en surfplatta eller tv-skärmar, kan man se nyttan i att lyfta fram i vilka zoner som heta arbeten kommer utföras och försäkra sig om att man kan förmedla informationen till samtliga på arbetsplatsen.
I projektet förekommer heta arbeten kontinuerligt, arbetarna kör i lag och jobbar våning för våning. I ett tidigare skede, t.ex. stomresning, är montörerna ensamma på bygget när heta arbeten utförs. Våningen där heta arbeten utförs stängs av för andra arbetare och det anses vara underförstått att heta arbeten kommer utföras kontinuerligt, varför man inte ser någon anledning att uppmärksamma det i APD planen.
31
Figur 7.2.2 visar hur en typisk APD plan för projektet ser ut.
Malmö Stad ställde krav på att fasaden inte fick se prefabricerad utan utstråla en mer levande känsla. Arkitekten för projektet, Schmidt Hammer Lassen, hade en stor påverkan på gestaltningen av byggnaden och montagemetoder anpassades därefter. Kommunen hade ett önskemål om hur byggnaden skulle se ut, sedan anpassar sig entreprenören efter detta och väljer metod efter noga överväganden mellan risker kontra kostnader. På STUDIO föll valet på prefabricerade helsandwichelement på grund av utrymmesbrist och önskemål om en snabb byggtid.
Med rådande omständigheter, platsbrist på byggarbetsplatsen, var man tvungna i detta projekt att lägga ner extra planering kring materialflödet och upplag av material. Lösningen blev en samlastningsfunktion tillsammans med DHLs terminal, inte långt från arbetsplatsen. En samlastningsfunktion innebär att Skanska kan förvara material på DHLs terminaler mot en avgift och sedan levereras materialen av DHL vid exakt utsatt klockslag. Denna lösning innebar dels mindre upplag av material på arbetsplatsen men även en fördel för personal som skall planera och förbereda arbetet när materialen levereras på utsatt klockslag.
32
7.3
Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund
Räddningstjänstens involvering i ett byggprojekt är styrd av byggnadsnämnden i kommunen. När en ansökan om bygglov görs hos kommunen skickas samtidigt en remiss till Räddningstjänsten. En byggherre eller beställare för ett projekt har behov av en brandsakkunnig, en brandkonsult eller brandingenjör i projektet vars uppgift är att upprätta en brandskyddsdokumentation. Denna dokumentation får Räddningstjänsten ta del av under tekniskt samråd.
Under tekniskt samråd diskuteras bland annat frågor gällande brand, och eventuella avvikelser den brandsakkunnige kan ha uppmärksammat i brandskyddsdokumentationen. Om gällande regler och normer följs för brandfrågor, t.ex. hur brandfarligt material ska kläs in, blir Räddningstjänstens påverkan minimalt under mötet. Byggnadens konstruktion och utformning berör inte Räddningstjänsten expertis kring brandfrågor under mötet.
Räddningstjänstens inbjudan till ett tekniskt samråd, och för ett byggprojekt, är styrd av behovet från kommunen och byggherren. Räddningstjänsten agerar som rådgivare i frågor som kommun och den brandsakkunnige från företaget inte anser sig vara kompetenta att hantera, oftast frågor med anknytning till utrymning och brandsäkerhet i brandskyddsdokumentet. Räddningstjänsten känner att man alltför sällan får en inbjudan till tekniskt samråd men samtidigt medger Torbjörn Lindén, förebyggande chef, att det inte hade varit en optimal lösning om man deltagit på samtliga tekniska samråd mellan kommun och byggherre.
Torbjörn förklarar att en kontinuerlig kontakt i ett tidigt skede inte alltid är nödvändigt. Den brandsakkunnige som upprättar brandskyddsdokumentet har oftast en bra insikt i gällande brandfrågor. De fall Räddningstjänstens kunskap har behövts har varit vid tolkningsfrågor gällande BBR och om en avvikelse behövts göras. Den stora omsättningen av personal hos kommunen försvårar också den kontinuerliga kontakten och relationen mellan Räddningstjänsten och kommunen.
Det finns däremot fall där en tidigt upprättat kontakt med Räddningstjänsten som sedan bibehålls genom projektet underlättat för samtliga parter. När ett slutbesked erhålls för en byggnad har Räddningstjänsten i uppgift att göra en skälighetsbedömning av byggnaden under tillsyn. Det är även Räddningstjänstens ansvar att kontrollera skäligheten i brandskydd och om man uppfyller lagen om brandskydd och skydd mot olyckor. Under tillsynen kan det uppstå diskussioner som hade kunnat undvikas vid tidigare skeden, så som val av nödutgångsbeslag. Även om Räddningstjänstens fokus ligger på helheten gällande frågor som utrymning, brandavskiljning, brandcellsindelning etc. kan små detaljer som nödutgångsbeslag leda till meningsskiljaktigheter för hur tolkning av BBR har gjorts.
Tillsyn på byggarbetsplatser kan även göras innan slutbesked utfärdas. Om en byggarbetsplats missköter säkerheten och äventyrar personalens säkerhet kan Räddningstjänsten göra tillsyn, enligt lag har man rätt till tillsyn i alla byggnader och verksamheter. För att en tillsyn ska göras innan slutbesked krävs det att någon på byggarbetsplatsen eller utomstående person ringer in till Räddningstjänsten och gör en anmälan, vilket sällan händer. Den brandsakkunnige i företaget har ansvaret för att intyga att arbetet är utfört på ett säkert sätt genom upprättande av en kontrollplan som redovisas för byggnadsnämnden.
Det som är av störst intresse för Räddningstjänsten är att det finns en APD plan samt rutiner och instruktioner vid olycksfall. Om Räddningstjänsten blir kontaktade för en olycka är det
33
viktigt att det finns personal som möter upp när brandmännen anländer till arbetsplatsen och säkerställer att det finns fria ytor för brandbilarna. Det är även viktigt att det råder god ordning på arbetsplatsen vid baracker och upplag för att inte blockera eller förhindra Räddningstjänsten från att utföra sitt jobb. Torbjörn intygar om att det är sällan sådana problem inträffar ute på arbetsplatsen eftersom det även ligger i byggföretagens intresse att hålla ordning och reda på arbetsplatsen.
Räddningstjänsten har en delvis delaktighet vid utformning av APD planen. Under tekniskt samråd har byggherren, eller en representant för byggherren, med sig APD planen och då får Räddningstjänsten möjlighet att uttrycka önskemål gällande brandfarliga material eller om det är trångt vid vissa utrymmen. Torbjörn reflekterar kring hur de stora företagen var måna om att skicka ut APD planen till Räddningstjänsten för granskning och förväntade sig ett skriftligt intyg, men det har tyvärr avtagit på senare år. Torbjörn ansåg detta vara en bra lösning eftersom man då fick kontakt med platschefen och möjlighet att besöka arbetsplatsen i ett tidigt skede. När Räddningstjänsten sedan besökte arbetsplatsen i slutfasen för kontroll av t.ex. brandlarmet hade man redan upprättat en kontakt med platschefen vid ett tidigare besök. Torbjörn menar att detta underlättade för Räddningstjänstens arbete.
Brandrisken vid användning av cellplast har uppmärksammats hos Räddningstjänsten de senaste åren. Torbjörn förklarar att det är sällan Räddningstjänsten kan påverka materialvalet utan man kan endast anpassa sig efter det valda materialet. Ett sätt att förbereda sig för bränder är genom att öva konstruktionsbränder i räddningsskolan i Revinge som Räddningstjänsten använder sig av. Här har man möjlighet att öva med bland annat cellplast vid brand. Räddningstjänsten är medvetna om att deras släckningsarbete försvåras vid brand med cellplast och att den påverkar räddningsledaren riskbedömning vid olycksplatsen. När en räddningsledare gör en riskbedömning överväger man om man kan skicka in rökdykare, om konstruktionen består av cellplast kan det påverka beslutet att skicka en in brandman eftersom cellplast som brinner smälter. Räddningstjänstens prioritet vid brand i fasader är att rädda människoliv ur huset och sedan släcka branden.
Torbjörn förklarar att ur Räddningstjänsten synpunkt kan cellplast användas om det följer de anvisningar och instruktioner gällande inklädning för att minimera brandrisken vid heta arbeten. Material som har lägre brandbelastning gynnar Räddningstjänstens insats men man är också medvetna om att det inte är så verkligheten ser ut. Man väljer material som är kostnadseffektiva och isolerar bra.
