Räddningstjänstens involvering i ett byggprojekt är styrd av byggnadsnämnden i kommunen. När en ansökan om bygglov görs hos kommunen skickas samtidigt en remiss till Räddningstjänsten. En byggherre eller beställare för ett projekt har behov av en brandsakkunnig, en brandkonsult eller brandingenjör i projektet vars uppgift är att upprätta en brandskyddsdokumentation. Denna dokumentation får Räddningstjänsten ta del av under tekniskt samråd.
Under tekniskt samråd diskuteras bland annat frågor gällande brand, och eventuella avvikelser den brandsakkunnige kan ha uppmärksammat i brandskyddsdokumentationen. Om gällande regler och normer följs för brandfrågor, t.ex. hur brandfarligt material ska kläs in, blir Räddningstjänstens påverkan minimalt under mötet. Byggnadens konstruktion och utformning berör inte Räddningstjänsten expertis kring brandfrågor under mötet.
Räddningstjänstens inbjudan till ett tekniskt samråd, och för ett byggprojekt, är styrd av behovet från kommunen och byggherren. Räddningstjänsten agerar som rådgivare i frågor som kommun och den brandsakkunnige från företaget inte anser sig vara kompetenta att hantera, oftast frågor med anknytning till utrymning och brandsäkerhet i brandskyddsdokumentet. Räddningstjänsten känner att man alltför sällan får en inbjudan till tekniskt samråd men samtidigt medger Torbjörn Lindén, förebyggande chef, att det inte hade varit en optimal lösning om man deltagit på samtliga tekniska samråd mellan kommun och byggherre.
Torbjörn förklarar att en kontinuerlig kontakt i ett tidigt skede inte alltid är nödvändigt. Den brandsakkunnige som upprättar brandskyddsdokumentet har oftast en bra insikt i gällande brandfrågor. De fall Räddningstjänstens kunskap har behövts har varit vid tolkningsfrågor gällande BBR och om en avvikelse behövts göras. Den stora omsättningen av personal hos kommunen försvårar också den kontinuerliga kontakten och relationen mellan Räddningstjänsten och kommunen.
Det finns däremot fall där en tidigt upprättat kontakt med Räddningstjänsten som sedan bibehålls genom projektet underlättat för samtliga parter. När ett slutbesked erhålls för en byggnad har Räddningstjänsten i uppgift att göra en skälighetsbedömning av byggnaden under tillsyn. Det är även Räddningstjänstens ansvar att kontrollera skäligheten i brandskydd och om man uppfyller lagen om brandskydd och skydd mot olyckor. Under tillsynen kan det uppstå diskussioner som hade kunnat undvikas vid tidigare skeden, så som val av nödutgångsbeslag. Även om Räddningstjänstens fokus ligger på helheten gällande frågor som utrymning, brandavskiljning, brandcellsindelning etc. kan små detaljer som nödutgångsbeslag leda till meningsskiljaktigheter för hur tolkning av BBR har gjorts.
Tillsyn på byggarbetsplatser kan även göras innan slutbesked utfärdas. Om en byggarbetsplats missköter säkerheten och äventyrar personalens säkerhet kan Räddningstjänsten göra tillsyn, enligt lag har man rätt till tillsyn i alla byggnader och verksamheter. För att en tillsyn ska göras innan slutbesked krävs det att någon på byggarbetsplatsen eller utomstående person ringer in till Räddningstjänsten och gör en anmälan, vilket sällan händer. Den brandsakkunnige i företaget har ansvaret för att intyga att arbetet är utfört på ett säkert sätt genom upprättande av en kontrollplan som redovisas för byggnadsnämnden.
Det som är av störst intresse för Räddningstjänsten är att det finns en APD plan samt rutiner och instruktioner vid olycksfall. Om Räddningstjänsten blir kontaktade för en olycka är det
33
viktigt att det finns personal som möter upp när brandmännen anländer till arbetsplatsen och säkerställer att det finns fria ytor för brandbilarna. Det är även viktigt att det råder god ordning på arbetsplatsen vid baracker och upplag för att inte blockera eller förhindra Räddningstjänsten från att utföra sitt jobb. Torbjörn intygar om att det är sällan sådana problem inträffar ute på arbetsplatsen eftersom det även ligger i byggföretagens intresse att hålla ordning och reda på arbetsplatsen.
Räddningstjänsten har en delvis delaktighet vid utformning av APD planen. Under tekniskt samråd har byggherren, eller en representant för byggherren, med sig APD planen och då får Räddningstjänsten möjlighet att uttrycka önskemål gällande brandfarliga material eller om det är trångt vid vissa utrymmen. Torbjörn reflekterar kring hur de stora företagen var måna om att skicka ut APD planen till Räddningstjänsten för granskning och förväntade sig ett skriftligt intyg, men det har tyvärr avtagit på senare år. Torbjörn ansåg detta vara en bra lösning eftersom man då fick kontakt med platschefen och möjlighet att besöka arbetsplatsen i ett tidigt skede. När Räddningstjänsten sedan besökte arbetsplatsen i slutfasen för kontroll av t.ex. brandlarmet hade man redan upprättat en kontakt med platschefen vid ett tidigare besök. Torbjörn menar att detta underlättade för Räddningstjänstens arbete.
Brandrisken vid användning av cellplast har uppmärksammats hos Räddningstjänsten de senaste åren. Torbjörn förklarar att det är sällan Räddningstjänsten kan påverka materialvalet utan man kan endast anpassa sig efter det valda materialet. Ett sätt att förbereda sig för bränder är genom att öva konstruktionsbränder i räddningsskolan i Revinge som Räddningstjänsten använder sig av. Här har man möjlighet att öva med bland annat cellplast vid brand. Räddningstjänsten är medvetna om att deras släckningsarbete försvåras vid brand med cellplast och att den påverkar räddningsledaren riskbedömning vid olycksplatsen. När en räddningsledare gör en riskbedömning överväger man om man kan skicka in rökdykare, om konstruktionen består av cellplast kan det påverka beslutet att skicka en in brandman eftersom cellplast som brinner smälter. Räddningstjänstens prioritet vid brand i fasader är att rädda människoliv ur huset och sedan släcka branden.
Torbjörn förklarar att ur Räddningstjänsten synpunkt kan cellplast användas om det följer de anvisningar och instruktioner gällande inklädning för att minimera brandrisken vid heta arbeten. Material som har lägre brandbelastning gynnar Räddningstjänstens insats men man är också medvetna om att det inte är så verkligheten ser ut. Man väljer material som är kostnadseffektiva och isolerar bra.
34