Den psykosociala arbetsmiljön

Enkätens fråga 11 rör spörsmålet huruvida den kommunikativa peda- gogiken har haft någon inverkan på den psykosociala arbetsmiljön eller inte.

Tabell 5.8. Den kommunikativa pedagogikens inverkan på den psykosociala arbetsmiljön

Enkätfråga 11 Persbo Tibble Totalt Ja-svar 34 (64%) 21 (66%) 55 (65%) Nej-svar 9 (17%) 2 (6%) 11 (13%) Övriga 10 (19%) 9 (28%) 19 (22%)

Enkätfråga 11 Askebo Bokebo Totalt Ja-svar 34 (64%) 21 (66%) 55 (65%) Nej-svar 9 (17%) 2 (6%) 11 (13%) Övriga 10 (19%) 9 (28%) 19 (22%)

Arbetsklimatet upplevs som tryggare, lugnare och roligare. De svaran- de anser att det finns fler ”öppna dörrar” än tidigare. Motgångar och konflikter är mer lätthanterliga, atmosfären mer tillåtande och tolerans- nivån högre. Stämningen är positiv. Jantelagen kommer mindre till ut- tryck, det vill säga det finns en acceptans för att en individ är bra på vissa saker och sämre på andra. Personalen stöttar varandra mer idag, vilket resulterat i ett ökat välbefinnande. Fler personer vågar uttrycka sina tankar och känslor utan rädsla för att bli avfärdade.

Emellertid delar inte alla denna positiva bild av verkligheten. När- mare 30 personer har en annan uppfattning. Nej-sägarna är 11 till anta- let och har bifogat kommentarer som ”Det blev väldigt mycket ’vi’ och ’dom’ och toleransen för att tycka olika tycktes minska”, ”Plötsligt exi- sterade ’rätt’ och ’fel’”, ”Det har blivit sämre p g a meningsskiljaktig- heter” samt ”Flera personer har mått dåligt av den.” Svarande som ryms under rubriken ”Övriga” säger sig inte kunna ta ställning.

Totalt är det 65 procent som anser att den kommunikativa pedagogi- ken har haft en positiv inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. För- hållandevis många på båda skolorna uttrycker att de inte vet eller svarar nej på frågan. Vad avser antalet nej-svar skiljer sig skolorna åt. På Askeboskolan är pedagogerna mer negativa än på Bokeboskolan. Dock säger fler sig inte veta på Bokeboskolan än på Askeboskolan. I jämfö- relse med tabell 5.6 om reflektionssamtalens betydelse för arbetslagens utveckling, som ju är en del av det psykosociala klimatet, anser 84 pro- cent av Bokeboskolans respondenter att de har betydelse. Den kommu- nikativa pedagogikens inverkan på den psykosociala arbetsmiljön är färre (66 procent) nöjda med. Jämförelsen mellan tabellerna visar för Askeboskolans del inte på några större skillnader.

Intervjuns fjortonde fråga har en näraliggande formulering. Responden- terna tillfrågades om de tycker att antalet konflikter har minskat eller ökat sedan införandet av den kommunikativa pedagogiken. Meningarna är delade. Fem av respondenterna anser att antalet konflikter har mins- kat. Tre menar att de har ökat. Övriga tycker att det är ungefär som förr, det vill säga det har vare sig skett en ökning eller minskning av antalet konflikter. Att antalet konflikter generellt har minskat är, enligt respon- denterna, en konsekvens av en ökad förståelse för varandras sätt att tänka och handla. Vad som skiljer nu och då åt är, framför allt, att kon- flikter löses på ett mer konstruktivt sätt. Förr teg man, säger en respon-

dent, men reflektionssamtalens annorlunda kommunikationsmönster har medfört att meningsskiljaktigheter tas upp till ytan, även sådana som legat och grott en längre tid. En annan respondent menar att kon- flikternas antal egentligen inte har minskat. Snarare, förklarar hon, handlar det om att antalet grupperingar som pratar om varandra har minskat till förmån för att man istället samtalar med varandra. Att man kan skoja om sig själv är en tillgång och att ha ett skämtsamt förhåll- ningssätt gentemot varandra öppnar upp vägarna i och mellan arbetsla- gen. ”Det finns ingenting”, påpekar respondenten, ”som ligger och pyr så här. Förr gick man och irriterade sig på någon så att man höll på och dö.” Vid akuta och svårlösta konflikter kan arbetslag mellan schema- lagda reflektionssamtal begära att ett extra reflektionsmöte sammankal- las. Hjälp kan också fås av ett stödteam. Ett par respondenter tillägger att det i ett par arbetslag finns latenta konflikter. De tror att det beror på att en eller flera i arbetslagen är konflikträdda. En eller ett par personer har en mer negativ än positiv hållning till den kommunikativa pedago- giken. De enskilda individernas konflikträdsla gör att övriga i grupper- na inte vågar beröra frågor som kan tänkas orsaka konflikter. Inte ens i reflektionssamtalen har man lyckats hitta en utväg ur den negativa spi- ralen. En respondent tycker dock att hennes egen konflikträdsla håller på att ge med sig. Den utvecklingen tillskriver hon den upplevda trygg- heten i reflektionssamtalen.

En av rektorerna tror inte att det handlar så mycket om konflikter, mer om förhållningssätt ”som kanske inte håller ända ut eller en inställ- ning av något som går stick i stäv med den här utvecklingsprocessen.” Den andra påpekar att efter en period då konflikterna ökade har de nu minskat. Hon konstaterar att ”som medarbetare tror jag att man kan ha upplevt att det ett tag har varit jobbigt.” I och med att medarbetarna har fått verktyg, inte minst kommunikativa, har de också vågat ta tag i så- dant som irriterat och som irriterar. När någon ”törs lyfta på locket och röra om i grytan” finns risk att gamla dolda konflikter kommer upp till ytan.

5.4 Processuella framsteg

Uttrycket att ”det sitter i väggarna” hörs då och då i skilda samman- hang. Oftast härleds uttrycket till något som behöver förändras och inte till något som är värt att bevara. Förändringsarbetet i Tallsten innebar att bryta ner det som satt i de enskilda verksamheternas väggar och

successivt bygga upp en ny gemensam verksamhet. Avsikten var att såväl de personliga utvecklingsprocesserna som den pedagogiska och den organisatoriska skulle löpa parallellt med varandra. Att gå från ett sätt att arbeta till ett annat medför i regel mer eller mindre stora om- ställningar för dem som inbegrips. En så stor omställningsprocedur får olika konsekvenser för olika människor och tar olika lång tid att accep- tera och förlika sig med.

5.4.1 Personlig, pedagogisk och organisatorisk utveckling