Enligt Max Weber (1978) formas sekter inom marginaliserade sociala grupper, de sociala klasserna som är underprivilegierade i den politiska, ekonomiska och kulturella sfären. Weber tar avstamp i det faktum att samhället förändrat människors syn på rationalisering. Weber (1978) refererar till rationalisering av religion, en form av ideologi vars hypotes ligger i människors tron om att arbeta för en asketiskt livsstil. Ett liv som enligt Weber (1798, s.8-59) bedriver frågan om livets meningslöshet och själens oro. Webers tes faller in på den kristna kyrkan People’s Temple under 60-talet, likaså för Rajneeshpuram-samhället. En gemensam teori är att Weber och People’s Temple samt Rajneesh Rörelsen tar avstamp i en social kollektiv, som i syfte arbetar för ett uppsatt mål i strävan av ett bättre andligt liv.
En fråga som får ökad aktualitet i en tid där demokratin, rasism och fattigdom har blivit dominerande är människors psykosociala faktorer till varför de dras in till sekter som många gånger är destruktiva. Mänskliga handlingar och reaktioner som uppstår i och för sekten liknar dem som uppstår i hur människan prioriterar sitt behov, poängterar psykologen Abraham Harold Maslow (1943). Maslow teoretiserar fem olika behov människan är motiverad till att uppnå. Tre av behoven appliceras väl in på människor
som har blivit aktiva följare i People’s Temple, då ett flertal avhoppare i Jonestown: Terror in the jungle har enligt Maslows (1943, s.370-396) hierarki skiftat dess fokus för att tillgodose den ena individens psykologiska samt självuppfyllande behov som
Maslow benämner som trygghet, gemenskap och självhändelse.
Människor i marginaliserade grupper känner ofta ett utanförskap. Avhoppare i People’s Temple tyder på att människans emotionella drifter har varit ett avgörande faktor i att individer går med i ett kollektiv för att uppnå en form av ontologisk trygghet.
Trygghet beskriver Maslow (1943) är yttre omständigheter i egenskap av säkerhet och
stabilitet. Trygghet behöver således inte handla om ekonomisk eller egendomstrygghet, däremot handlar det om stabilitet och mening för människor. Trygghetsbehoven
uppkommer i samband med en samhällelig oro (Maslow, 1943), vilka i People’s Temple har varit existentiella problem av ett ständigt tryck av social, politisk samt ekonomisk kris som medfört till människans behov och strävan för trygghet. När människan befinner sig i en otrygg kontext uppstår en viss osäkerhet och rädsla för det okända, detta till följd utmynnar i att individen söker efter tröst och vänder sig till den som främjar detta exakta behov. Således utgör detta ett av tre motiverande faktorer till varför trygghetsbehoven har en grundlig samt betydande del i människans anknytning till People’s Temple. Maslows (1943) redogörelser för trygghet är i mindre skala likt Giddens (2010) tes om traditioner.
Giddens likt Maslow hävdar att människans behov för komfort och tillhörighet väcker lusten för grupperingar som för många ger ordning och mening. Giddens (2010) menar på att i människans vardag finns det ett behov för tradition och kultur, alternativt ett behov av att tillhöra till en gemenskap. Gemenskap beskriver Maslow (1943) som människans naturliga behov. Människans utopi av det sociala självets framväxt
framträder i den gemenskap hon är i. Ett socialt sammanhang, alternativt en gemenskap utvecklar människans sociala jag samt identitet till den samvaro denne medverkar i. En naturlig instinkt är att människan, vare sig det rör sig om en livspartner, familj eller vänner, vill känna gemenskap och tillhörighet (Maslow, 1943). Detta innebär att
människor som har anslutit till People’s Temple är individer som går i gemenskap av att bedriva ett kollektivt beteende, och även liknande kollektivt beteende observerades hos Rajneesh Rörelsen. Anhängare till Bhagwan Shree Rajneesh bar rosa klädsel som utgjorde en slags uniform som signalerade medlemskapet i sekten. På så sätt har
gruppsolidaritet formats inom respektive sekt, nämligen en känsla av ett aktivt
medlemskap. Detta utgör två av tre motiverande faktorer till varför gemenskapsbehovet Maslow har placerat efter rang har en grundlig samt en betydande del i människors anknytning till People’s Temple och Rajneesh Rörelsen.
En väsentlig hypotes Giddens (2010) likt Maslow (1943) framhäver är individens bekräftelse. Människans norm och etik refererar Giddens till handlar om behovet för uppskattning av identitet och status. Likt Maslows (1943) självhävdelsebehov, är det betydande för människan att höra hur denne är uppskattad och att dess identitet samt levnadstro inte bedöms utifrån individens traditioner och klassamhällen hon fötts in i, utan något som hon i sin livsstil formar via sina handlingar och val (Giddens, 2010). En motiverande faktor till människors anknytning till People’s Temple har varit det sociala och politiska kollektivet Jones har bedrivit i syfte att motstå det negativa upproret människor har genomgått, och alternativt, att ge en politisk röst till dem som inte har rätt till medborgerliga rättigheter. En sådan kollektiv skapar en stark och bedrivande institution som uppmärksammades av många enligt avhoppare i People’s Temple. Således handlar människors anknytning till People’s Temple i större skala om fattigdom och medborgerliga rättigheter som försvagats av rasism, och i mindre skala om att tillfredsställa hunger, törst, sex, och övriga kroppsliga funktioner.
Självförverkligande och fysiologi i behovshierarkin kan inte appliceras för analys av Jonestown: Terror in the jungle. Detta eftersom personliga relationer mellan Jim Jones och anhängare i People’s Temple tycks vara svåra att nå, eftersom det
förekommer olika typer av maktstrider och mobbning tendenser som skuggar det arbete och mål, kyrkan en gång skapades för. Detta gör det svårt för följarna att nå sitt fulla potential, som självförverkliganden och fysiologi behoven behandlar.
Slutsatser av liknande analyser kan dras från Rajneesh Rörelsen i dokumentärfilmen Wild Wild Country. Trots kritik av Maslows teori, kan
behovsmodellen fortfarande appliceras i form av en analytisk modell. Ka Chun (2013) refererar till i sin studie att Maslows modell inte behöver konsekvent rangordnas i en hierarki eftersom den enskilde individen kan ha ett alternativt flera behov från olika nivåer samtidigt. Att samvaro med andra i liknande kontext är enligt avhoppare i Rajneesh Rörelsen en återkommande referens, som i Maslow (1943) avser människans
uttalande som i sig lockade många till Rajneeshpuram-samhället. Människors sökande till Rajneesh Rörelsen var på inga villkor för de fysiologiska behoven Maslow beskriver som betydande. Maslow (1943) i sin tes tyder på att den fysiologiska behoven är ett mänsklig och grundläggande behov eftersom människan i mer eller mindre grad söker hunger, törst, luft, sex, sömn och övriga kroppsliga funktioner. Detta synsätt fallerar dock i Rajneesh Rörelsen, då avhoppare inom den psykosociala ramverken prioriterat den egna individens behov med hänsyn till sociala behov och inte till det fysiska. Detta utmynnar i att de fysiologiska behoven inte är en lust, utan ett obehag, alternativt en andel i vinst som följarna i Rajneesh Rörelsen tvingas att avväga eller godkänna innan andra behov kan uppfyllas. Således redogör detta att de fysiska behoven Maslow (1943) hävdar är grundläggande, är trots detta inte basala för att nå toppen av pyramiden.
Ka Chun (2013) faller in på liknande analys i frågan om människans fysiologiska och dominerande behov prioriteras vid varje given situation. När en avhoppare
beskriver sig som tom och meningslös syftar denne till Weber (1978, s.8-59), vilka i sin hypotes skildrar människans omvändelse från olika tillstånd, men som i Rajneesh Rörelsen understryker livets meningslöshet och själens oro. Det som är mest
utmärkande i avhoppares berättelser är den egna individens behov om att bli upplyst i att den enskilde har gjort framsteg när det gäller självförverkligande. Detta hänvisar Maslow (1943) till att behovsmodellen är ett ändamål i att uppnå full potential genom personlig och emotionell utveckling.
Den gemensamma nämnaren till människors anslutning i respektive sekt är deras psykologiska och ontologiska drifter. Ett kollektiv eller en gemenskap som främjar personlig och andlig tillväxt tilltalar därför olika grupper och klassamhällen. Initialt i en sekt är människans själsliga och emotionella drifter det mest motiverande faktorer till den enskildes anslutning till sektens gemenskap och maktmedel. En syntes till
respektive sekt är att många attraheras av en kollektiv som åtnjöt de psykologiska och ontologiska drifterna, dock även mättnaden av ett skydd från kollektivets följare samt av dess karismatiska ledare. En viktig upptäck är att människors anslutning till kyrkor, samlingar och nya religiösa rörelser har sin grund i omvärldens modernisering.