En sekt är en religiös, politisk eller filosofisk grupp som avviker i sina normer och handlingar (SAOB, 1966). Sekten som organisation kännetecknas inte alltid som en negativ koalition, dock ett problem inom en sekt är att individen många gånger utsätts för påverkan i så pass stor grad att sekten som organisation blir manipulativ alternativt destruktivt (Wilson, 1970). Jonestown: Terror in the jungle och Wild Wild Country är två dokumentärfilmer som skildrar just detta fenomen, som på angivet sätt beskriver hur två olika sekter med olika ideologier genom en psykologisk ansats får människor att identifiera sig nära med ledaren och dess maktmedel. Jim Jones, ledaren av People’s Temple slutade i ett massjälvmord och är ett tydligt exempel på detta fenomen. Vidare Bhagwan Shree Rajneesh, senare känd som Osho, är en kontroversiell ledare av Rajneeshpuram-samhället som drev anhängare till att begå mordförsök i mån av att stärka sitt band och medlemskap till Bhagwan och Rajneesh Rörelsen.
Wilson (1970) i sitt teoretiska ramverk beskriver sju olika typologier, där två av dessa faller in på People’s Temple och Rajneesh Rörelsen; Den manipulativa sekten och
Den utopiska sekten. Den manipulativa sekten, enligt Wilson (1970) erbjuder individen
eller gruppen alternativa vägar; religiösa eller övernaturliga för att nå någon form av frälsning som den enskilde individen inte kan finna på andra vägar. Avhoppare i Jonestown: Terror in the jungle beskriver att aktiva anhängare i sekten var betagen av idén att Jim Jones kunde visualisera individers fantom. Avhoppare menar på att människor som i spirituell nivå är i tomrum är mer mottaglig för en manipulativ handling eftersom denne söker efter en andlig eller fredlig tillvaro som motsvarar individens begäran. Detta likt Wilson (1970), som hänvisar till att en manipulativ handling utnyttjar människans känslomässiga tillstånd till sina egna vädjan genom att
överväldiga individen med alternativa vägar, som till synes syftar till att framkalla en alternation av människans verklighetsuppfattning. People’s Temple har många gånger i media anklagats för Mind Control eftersom Jones hänsynslöst utnyttjade sina följare till sina egna ändamål. Att styra och demoralisera individen, alternativt gruppen bekräftade medlemmarnas relation till Jones. Jones nedbrytning av anhängare resultera i att han fick kontroll över sina medlemmar, genom att styra stora delar av deras vardag. Manipulativa sekter, menar Wilson (1970) är ett särskilt samband mellan följare och ledare, en relation som i sig utgör ett demoralisation. Att bryta ned anhängares ontologiska trygghet medför till att individen blir mer exponerad till ett manipulativt påhopp. En sådant sammanhang har stärkt Jones psykologiska samt manipulativa kontroll över sina följare, vilka i sig utmynna i att följarna brutit banden med sina familjer och flyttade tillsammans med Jones till Guyanas djungel. Detta utgör People’s Temple som den manipulativa sekten. En manipulativ sekt beskriver Wilson (1970) är i konflikt med sin omgivning, och denna princip faller in på Wallis (1997) som utgör att sektens ideologi är en uppfattning som ofta är i krock med omvärlden. Detta resulterar i att sekten är i disharmoni med det omgivande samhället. Denna princip bekräftar Wallis (1997) i Jones handlingar för People’s Temple, där följarna tror sig vara aktiva följare för sektens tro och gemenskap. Wallis (1997) menar på att medlemmarna i People’s Temple inte utgör ett prästerskap, utan ett fångenskap. När människor utvecklar en identitet knuten till sekten formar denne en viss lojalitet och stabilitet för den (Wallis, 1997). People’s Temple för anhängare profileras endast inte som en kristen kyrka, utan en samling vars praxis utgör samförstånd och balans för anhängare. Detta är en
motiverande faktor till varför anhängare i People’s Temple inte känner i position att uttrycka tvivel. Omedvetet nedvärderar följarna sig själva för sekten och Jim Jones ändamål.
Rajneesh Rörelsen gentemot People’s Temple bekräftas i Wilson (1970) som den
utopiska sekten. Anhängare i en utopisk sekt, likt Rajneesh Rörelsen är övertygade om
att omvärlden kan förändras för det bättre. Avhoppare från Rajneesh Rörelsen tyder på att sektens gemenskap och tillvaro visar på hur ett alternativt samhälle kan fungera på ett utmärkt sätt, och hänvisar till att den utopiska Rajneeshpuram-samhället i Oregons öken. Rajneesh Rörelsen enligt Wilson (1970) återger hur ett kollektiv kan skapa ett idealsamhälle som omvärlden eller dess grannskap borde ta efter. Att ta avstånd från
samhället är en definierad tankeenhet när sekter enligt Wallis (1973) definieras. Dock fallerar denna idé Rajneesh Rörelsen gentemot People’s Temple, eftersom den inte faller in på ramarna för denna aspekt hos Wallis (1973). Rajneesh Rörelsen i jämförelse till People’s Temple, tar del av grannskapet genom att vara politiskt aktiva i syfte att Rajneeshpuram-samhället vid sidan av sina sekteriska mål. När Wallis (1973) skildrar sekter framhäver han vad ideologiskt isolerade kollektiv egentligen kan göra i begäran på förverkligande. Wallis (1973) hänvisar till den faktum att även en utopiskt åskådning måste vara ostadig i den grad att olikheterna i mänskliga preferenser gör att alla aktiva aldrig kan bli nöjda till fullo inom en sekt. En ideologi om hur samhället ska organiseras och styras är ofta en politisk åskådning som Wallis (1973) beskriver är i krock med dess grannskap. Detta medför till att idén är i disharmoni med omvärlden. Således går det bara att tillgodose den enskildes absoluta utopiska drömscenario, som i den mening syftar till Bhagwan Shree Rajneesh, ledaren av Rajneesh Rörelsen. En syntes är att anhängare formar en viss psykologiskt band till sektens ledare och dess maktmedel. Anhängare utvecklar fullständig tro och association till ledaren, vilka resulterar i att följarna i People’s Temple och Rajneesh Rörelsen sympatiserar eller identifierar sig med ledaren och sekten.
En slutsats är att människan i en utopisk sekt upplever ett psykologiskt syndrom; Stockholmssyndrom, där individen i kollektivet, likt anhängaren för Rajneesh Rörelsen förr eller senare sympatiserar med sektens åskådning och inte sympatiserar med det omgivande grannskapet och samhället. Denna mänskliga reaktion sker som en
hanterings mekanism och uppstår ofta från hopplöshet och frustration. Likt människors anslutning till People’s Temple och Rajneesh Rörelsen, har globalisering, fattigdom och rasism ökat människors frustration för det politiska och etiska samhällssystemet. Detta skapar vrede mot samhällssystemet som anhängare kan relatera för inom sekten. En utopisk sekt kan således främja denna ilska då den gestaltar ett alternativ verklighet för individen som denne inte kan finna i det omgivande samhället.
Däremot i en manipulativ sekt förblindas och försvagas individens ontologi och dess verklighetsuppfattning. Detta utmynnar i anhängare därmed blir mer mottaglig för psykologisk nedbrytning. Mind Control är förekommande i manipulativa sekter likt People’s Temple, där Jones i sina handlingar utövar kontroll som i slutsats hänvisar på att människan har så lite behärskning över dess egna medvetna tankar. Anhängares
autentiska identitet ersätts med en ny som enligt Jones är korrekt. Handlingar i människans nya identitet är inte alltid den egna eftersom det saknas en kritisk tankeprocess, vilka Jones förhåller individen från. Jones har på så sätt fördrivit anhängares livskraft för att under en falsk manifestation vilseleda och framställa anhängare som bunden till sekten.
Det är däremot betydande att värdera anhängares reaktion vid psykologiska påfrestanden, eftersom det kan se olika ut i individers handlingar. Ett tydligt exempel är People’s Temple, där människan var i stor grad psykologiskt manipulerad till att
överväga massjälvmord. Likaså Rajneesh Rörelsen, där anhängares anknytning till Bhagwan var i den grad att den enskilde och gruppen var villig till att underkasta sig för Bhagwan och begå mord för ledaren i mån av att visa sin solidaritet till Bhagwan och sekten. Detta redogör att individen i sekten utvecklar ett psykologiskt band, ett band som för den enskilde är beroende av ledaren och sekten, och känner därav inte i position att lämna sekten.