Det mest utmärkande för hur individen rekryteras eller attraheras av sekten, menar Nylund (2004) är i organisationens varumärkesstrategi. Virginia Hines tillsammans med Uther Gerlach i Nylund (2004) har bedrivit sådan forskning, i vilka skildrar de sociala nätverken som betydande mellan den enskilde och kollektiva grupperingen. Hines och Gerlach tyder dock på att det sociala nätverket är väsentlig men likaså är en systematisk manipulation. Således har Hines och Gerlach i Nylund (2004, s.107-113) målat upp ett sjufaldigt schema som har en omfattande parti i människans värvning till sekten.
Rekryteringsprocessen är en viktig del som säkerställer sektens fortsatta överlevnad och medlemskapet i sekten övergår fort till ett sorts fångenskap, ett band som senare blir svårt att bryta. Avhoppare som skildras i Jonestown: Terror in the jungle samt Wild Wild Country beskriver svårigheten i att våga lämna efter att
rekryteringsprocessen isolerat och avskärmat individen från övriga samhället. Medlemmen som rekryterar en ny potentiell anhängare utnyttjar det faktum att
individen i fråga söker svar som tidigare inte kunnat besvaras, likaså för sökandet efter en gemenskap och uppfyllandet av sociala behov. Likt Hines och Gerlachs
beskrivningar i Nylund (2004) är det i sektens syfte att attrahera den enskilde genom det faktum Hines och Gerlach benämner som inbjudan till samlingar, för att på så sätt uppfylla den tomrum individen känner behov av och frågor denne söker svar till. En inbjudan till en samling som stärker den enskildes prioriteringar samt behov är ett idealiskt lust för en person som i fråga söker efter gemenskap och uppfyllandet av ett aktivt och mångfaldigt kultur, vilka driver människor till att aktivt arbeta för sina mål. Hines och Gerlach tyder på att inbjudan till samlingar har i avsikt att få människor till att reflektera över dess behov och således identifiera dennes prioriteringar i linje med kollektivets inbjudan, och således lägga all sin kraft till samlingen som i verklighet utnyttjar individen i dess mest sårbara tillstånd. Människan är som mest utsatt i miljöer som de inte har kontroll eller makt över, det medför ofta till att individen tar ett
ställningstagande som denne i normala sammanhang inte hade handlat. Det innebär att individen som blir inbjuden till sektens miljö blir ofrivilligt nedvärderat i mån av att inte foga sig för den sociala samlingen denne har blivit inbjuden till. En individ som tidigare levt i ensamhet eller genomgått en större förändring i livet kan vara mer sårbar och därmed mer mottaglig för en manipulerande rekrytering.
Ett tydligt exempel skildras i Wild Wild Country, där en anhängare som kom att klättra högt i sektens hierarki, beskrev en ensamhet och bitterhet av att livet inte gick som hon trodde. “Drömlivet” med giftermål, barn och hus mötte inte hennes förväntningar och äktenskapet upplevde problem som resulterade i psykisk ohälsa och ett förakt mot sin livssituation. Hennes granne tog tillfälle i akt och introducera henne till psykolog som var anhängare av Rajneesh Rörelsen. Anhängaren introducerade till en början endast henne till meditation, det började således sakta. Sedan introducerades gruppens ideologi och hon växte allt närmare gruppen, cirkeln var sluten när hon helt isolerats från sin familj. Således har anhängaren en positiv hållning till kontakten, eftersom denne likt Hines och Gerlach i Nylund (2004) skildrar det som anhängaren har svårt att tacka nej för, vilka i Rajneesh Rörelsen har varit de psykologiska och emotionella drifterna. Till följd har anhängaren likt en förälskelse blivit uppslukad av sektens ideologi och därmed givit all sin entusiasm till Bhagwan och Rajneesh Rörelsen. En konsekvens är att
anhängaren, alternativt gruppen blir förblindad av ett underverk som i realiteten inte motsvarar de mänskliga drifterna.
En slutsats till Hines och Gerlach är att följarna i detta fall nyfiket tar ett steg närmare till Bhagwans makt och regi. Nackdelen i en sådan kontext är att det avhåller individen samt gruppen från kritiskt tänkande eftersom människor erfarar något som benämns som brobränningsrit (Nylund, 2004). Detta gör det svårt för människor att uttrycka känslor som exempelvis tvivel när alla omkring en visar fullständig tro till Bhagwan, ledaren av Rajneesh Rörelsen. Interna konflikter, eller disharmoni i
människans värderingar och uppträdande leder till att de ofta agerar på ett sätt som går emot dennes uppfattning. Detta förekommer i de uttryck som avhoppare av Rajneesh Rörelsen skildrat, som medfört till en handling där hon isolerat sig från nära och kära. Således har avhopparen utvecklat starkare band till Bhagwan, då det inte finns någon annan att återvända till. Den sociala skammen för anhängaren är dess värre än missnöjet i sekten eftersom det kan påverka anhängares position inom kollektivet. Den
gemensamma nämnaren är att Rajneesh Rörelsen och People’s Temple är för samtliga anhängare ett obestridlig paket som vädjar till den enskilde samt aktiva inom sekten. Detta visar att sekter som Rajneesh Rörelsen och People’s Temple väcker specifika förhållningssätt hos följare som agerar på ledarens vägnar. Detta utmynnar i att följarna i Rajneesh Rörelsen och People’s Temple är så pass involverad och påverkad av sekten
och dess maktmedel att de upplever någon form av Stockholmssyndrom, alternativt Mind Control vilka Hines och Gerlach i Nylund (2004) åsyftar till att människor förr eller senare sympatiserar eller identifierar sig med ledaren och sekten. En syntes är att människans anslutning till en sekt är många gånger en systematisk manipulation till ledarens egna självcentrerade samt narcissistiska drifter.
Avhoppare i Wild Wild Country bedömer inte Bhagwan eller Rajneesh Rörelsen som en sekt, utan framställer kollektivet som en New Religious Movement (NRM). De menar på att Bhagwan och hans kollektiv uppstod vid rätt tidpunkt för att erbjuda människor ett samhällsalternativ som vädjar till många. Rörelsen karaktäriseras av ett starkt personligt engagemang från följarna till Bhagwan, ledaren av Rajneesh Rörelsen, som många gånger enligt avhoppares utsagor har haft ett komplicerat förhållande till de traditionella trosuppfattning grannskapet besitter. Sekter som Rajneesh Rörelsen och People’s Temple lämnar ett stort avtryck i omvärlden och historien. Olson (2006) i sin forskning tyder på att sådana rörelser är i grannskapets och samhällets ögon i avsky då destruktiva sekter sällan lämnar ett positivt avtryck. Olsons (2006) studie faller in på det som Hines och Gerlach i Nylund (2004) betecknar som aktivt stödjande av
medlemskapet. När individen eller gruppen utvecklat en identitet knuten till sekten,
formar denne även en viss lojalitet och stabilitet för den. Det innebär att aktiva
anhängare till Rajneesh Rörelsen och People’s Temple har underkastat sig för sektens gemenskap. En sådan handling är ett dåd som går emot människans ontologiska uppfattning, vilka i de två respektive sekter har skapat ett uppror från grannskapet och samhället. Olson (2006) redovisar ett betydande resultat i sin studie, han hävdar att allmänheten har en skarp antipati för sekter, dock godkännande för begreppen New Religious Movement och “kristen kyrka”. Olsons (2006) studie tyder på att människans uppfattning om begreppen stödjer sig på dess negativa inställning för den avtryck sekter och olika rörelser efterlämnat. En nackdel i ett sådan grannskap är att det motiverar anhängare till att arbeta aktivt för sektens ideologi, och är i den mening en motiverande anledning till att Rajneesh Rörelsen varit i strid och disharmoni med grannskapet. Denna aspekt skildras inte i Jonestown: Terror in the jungle, eftersom People’s Temple i grannskapets ögon betecknar sekten som en “kristen kyrkan”. En märklig upptäck är att avhoppares utsagor går i linje med Olsons (2006) studie, människor är inte lika upprörd över rörelser som betecknas som “kristen kyrka” gentemot New Religious Movement.
En kristen kyrka är i jämförelse mer accepterande då den inte utmärker sig lika mycket som nyreligiösa rörelser.
Olika sekter bedriver olika strategier för den egna organisationens begäran (Nylund, 2004), men en väsentlig upptäck i analysen är att människans inställning till sekten har sin princip i dess beteckning och varumärkesstrategi. Hur två olika sekter har lanserat sig för grannskapet och samhället är olika i respektive sekters handlingar. Med hänsyn till empirin har People’s Temple gentemot Rajneesh Rörelsen haft i viss
omfattning mer accepterande reaktion från grannskapet eftersom strategin i sekten har utgått ifrån en kyrkliknande hierarkiskt system. Detta system avviker inte från
samhällets profilering som Rajneesh Rörelsen. Jim Jones gentemot Bhagwan gestalta ett utökat perspektiv och rättighet på medborgerliga privilegium som åtnjöt människans attityd till existerande samhällsfrågor. Detta rättfärdigar dock inte sektens förödande slut eftersom Jim Jones i slutändan utnyttjar kyrkan till sin egen självcentrerade samt narcissistiska drifter.
Samlingar som skiljer sig från den traditionella kulturen är ofta avvikande i sin livsåskådning, tro, och en intressant aspekt i de kläder följarna bär. En uniform som skiljer kollektivet från grannskapet är likt Rajneesh Rörelsen avvikande i Oregons samhällskultur. Att alla aktiva i sekten bar rosa kläder, förutom Bhagwan, ledaren av sekten sticker ut i de sociala och etiska normerna. Främst får detta alla anhängare att se lika ut och skapar en gruppidentitet, som i det faktum är en signal till utomstående. En sådan stark visuell identitet är ovanligt för Oregon och medfört till ett komplicerat förhållande till det omgivande samhället mellan Rajneesh folket och Oregons invånare.