Varför människan ansluter till en sekt:
En kvalitativ studie
Why people join sects:
A qualitative study
Micaela Kallaris & Serap Terzioğlu
Ledarskap och organisation III Kandidatuppsats
15 hp VT21
Sammanfattning
Den betydelsefulla och inflytelserika sociologen Max Weber var bland de första forskarna som genomförde studier och etablerade en definition av en sekt. En sekts huvudegenskap är en religiös och upprorisk rörelse som trotsar de nuvarande och styrande samhällsnormerna och värderingarna.
Studien undersöker genom en kvalitativ metod och deduktiv ansats tre
huvudteman; hur forskning definierar sekten, psykologiska faktorer som uppmuntrar en individ att bedriva ett medlemskap och rekryteringsprocessen.
Med material som har samlats in från två dokumentärfilmer; Jonestown: Terror in the jungle och Wild Wild Country, har totalt 9 timmar och 19 minuter empirisk data bearbetats för att kritiskt granska sekten. Resultaten visar att medlemmar som söker sig till sekter kommer från ett brett spektrum av sociala klasser och bakgrunder, den gemensamma nämnaren är strävan efter säkerhet, kärlek och gemenskap i ett försök att uppfylla ett tomrum av känslor och meningslöshet framkallat av en moderniserad värld. Avhoppare beskriver en rad olika faktorer, som problem inom äktenskapet, en
moderniserad värld, krig, fattigdom och rasism. Det försvagade känslomässiga tillståndet utnyttjas när nya medlemmar ska rekryteras.
Nyckelord
Abstract
Significant and influential sociologist Max Weber was one of the earliest scientists to conduct studies and establish a definition of a sect. The main characteristic of a sect is a religious and rebellious movement that defies the current and ruling societal norms and values.
The study examines three focal points through a qualitative method with a
deductive approach; how research defines sects, psychological factors that encourage an individual to pursue a membership and the recruitment process.
Using empirical data collected from two documentaries; Jonestown: Terror in the jungle and Wild Wild Country, a total of 9 hours 19 minutes of empirical data have been processed in order to critically review sects. Results demonstrated that members who seek out sects come from a wide range of social classes and backgrounds. The common denominator is the pursuit of safety, love and community in a bid to fulfill a void and feelings of meaningless brought on by hard times. Previous members of sects describe a wide range of factors, such as marital problems, a modernised world, war, poverty and racial tensions. The weakened state of the individual during difficult times is used and exploited by members of a sect in order to attract a new member.
Keywords
Förord
Följande studie är skriven i ämnet Ledarskap och organisation, vid fakulteten för Kultur och Samhälle på Malmö universitet.
Vi vill först och främst tacka varandra för ett gott samarbete. Vidare vill vi tacka vår handledare Helgi-Valur Fridriksson för vägledning och uppmuntran under studiens gång, under en minst sagt märklig tid för världens universitet. Tack för att du delat med dig av dina kunskaper, tankar samt idéer.
Tack!
Innehållsförteckning
1 Inledning... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 2
1.3 Syfte och forskningsfråga ... 4
1.4 Avgränsning ... 5
1.5 Disposition ... 5
2 Teoretiska ramverk ... 6
2.1 Vad är en sekt? ... 6
2.2 Varför ansluter människan till sekter? ... 9
2.3 Sekters rekryteringsprocess ... 11 2.4 Sammanfattade beskrivningar ... 13 3 Metod ... 15 3.1 Forskningsdesign ... 15 3.2 Kvalitativ textanalys ... 16 3.3 Filmurval ... 17 3.4 Empirisk datainsamling ... 20 3.5 Dokumentundersökning ... 22 3.6 Metoddiskussion ... 23
3.7 Etiska principer i dokumentärfilmer ... 24
4 Empiri ... 26
4.1 Sekten för individen ... 26
4.2 Psykosociala faktorer som gör att människan ansluter till en sekt ... 28
4.3 Sektens rekryteringsprocess ... 30
5 Analys... 32
5.1 Stockholmssyndrom eller Mind Control? ... 32
5.2 Den psykosociala effekten av sekten ... 35
5.3 Systematisk manipulation som rekryteringsprocess ... 39
5.4 Sammanfattande analys ... 42
6 Slutsats ... 44
6.1 Avslutande slutsats... 44
6.2 Förslag till vidareutveckling ... 45
Källförteckning ... 46
1
Inledning
I följande kapitel presenteras en kort inledning och bakgrund till studiens ämne. Vidare följer en problemdiskussion, syfte och forskningsfråga.
1.1
Bakgrund
Statistiska Centralbyrån i Wänerstam (2006, s.13) redogör år 2000 att 2,8% av den svenska befolkningen, motsvarande 190.000 människor var följare i religiösa sekter. Av 190.000 medlemmar var 130.000 aktiva följare. Föreningen Rädda Individen (FRI), en stiftelse vars arbete är att hjälpa individer i destruktiva rörelser, beskriver att det idag finns mellan 300-400 aktiva sekter i Sverige (Stiftelsen FRI, 2017).
18 November 1978 begär Jim Jones, ledaren av sekten People’s Temple, ett massjälvmord av över 900 personer, varav 300 barn. Jones beordrade sina medlemmar att dricka en blandning av valium och cyanid i en läskedryck, där de vuxna uppmanades att först ge sina barn den dödliga blandningen, för att sedan själva dricka den. Med endast 5 överlevare är massjälvmordet 40 år senare fortfarande det dödligaste som skådats i modern tid. Medlemmarna i People’s Temple utförde en absurd handling där lojaliteten gentemot Jim Jones som förevisades, utmanar den grundläggande
överlevnadsinstinkten. Trots den dokumentation som idag finns tillgänglig om sekter är det fortfarande personer som ansluter. (Nylund, 2004)
Forskning kring fenomenet sekter har främst bedrivits inom det sociologiska området sedan 1900-talet. Den tyske sociologen Max Weber delade upp organisationer i två delar som han refererade till som “kyrktypen, och “sekttypen”. Kyrktypen åsyftar organisationer vars medlemmar rekryteras via familjeband och förlitar sig således på att tradition ska föra organisationen vidare. Sekttypens rekrytering av medlemmar bygger på att individen ska kvalificera sig för att ansluta genom att samtycka till sektens gemensamma lära. Max Weber gör således skillnad på organisationer beroende på medlemskapet, där sekten definieras utifrån att individen ansluter frivilligt (Dynes, 1955, s.555-556).
Ernst Troeltsch (1865-1923), var tysk teolog och filosof. Troeltsch inspirerades av Max Webers sociologi, men hade ett annorlunda perspektiv på kyrkan och sekten - han ansåg att distinktionen låg i anpassningen till samhället. Sekten hade inte samma
anpassning till samhället som kyrkan (O´Toole, 1976), vilket var den avgörande faktorn i att kyrkan inte ansågs vara en sekt. Kyrka-sekt typologin är en teori som kritiserats och det råder fortfarande ingen konsensus kring hur typologin ska formuleras.
I en studie, vars syfte är att undersöka hur människor ansluter till en sekt, belyser Curtis & Curtis (1993) socialpsykologiska förhållanden för att förklara varför somliga individer är mer mottagliga till sekter och under vilka omständigheter dessa blir sanna anhängare till sektens livsåskådning, tro samt ideologi.
1.2
Problemdiskussion
Människans position och identitet i samhället, likaväl i sociala grupperingar, har blivit alltmer viktigt för den egna individen (Macanovic & Kuprešanin, 2014). Att individen värdesätter sina egna emotionella samt psykologiska drifter och går in i gemenskaper i mån av att behaga dessa, är faktorer som enligt Macanovic & Kuprešanin (2014, s.41) leder till att kollektiva rörelser och sekter tar form. Diktatoriska grupperingar alternativt sekter utvecklas i riktning mot en destruktiv allians, både och hos ledare respektive följare. Således utgör detta sekten som en intressant fråga att diskutera inom ämnet Ledarskap och organisation, eftersom sekten med tydlig skarphet är ett exempel på en personstyrd organisation. En organisation, vars mål för ledaren uppfyller dennes självcentrerade samt narcissistiska behov. Vidare en organisation, där följarens mål uppfyller individens sociala överlevnad genom kulturella och kollektivistiska
upplevelser, som således utvecklar en identitet knuten till organisationen. Detta medför till att följaren i många fall underkastar sig organisationens gemenskap. (Nylund, 2004)
Cederström & Fleming (2016) skildrar just detta i sin studie “bandit
organisationer”. En studie, vars handling återger människors hållning till extrema organisationer menar Cederström & Fleming (2016) bygger på ledarens tappra anseende. Studien tyder på att människor förblindas av ledaren som etablerar normer människor sedan anser trovärdiga eller legitima. Detta likt sekter, är anmärkningsvärda särdrag som förekommer inom destruktiva grupperingar, och är en ställning som vi anser är betydelsefullt att studera inom Ledarskap och organisation.
Anthony Giddens (2010) beskriver i sin bok En skenande värld: hur
globaliseringen är på väg att förändra våra liv, om hur globaliseringen förändrar vårt
påverkar vår tillvaro, i många fall ur positiva aspekter som spridning av demokrati samt kvinnors ökade rättigheter. Globalisering har enligt Giddens (2010) medfört
konsekvenser där tidigare traditioner inte längre erbjuder riktlinjer för normer och värderingar vilket resulterar i att individen saknar tydlig riktning. Människan måste således konstruera sin egna identitet, vilket kan uppfattas som otryggt. För att dämpa den otrygghet och ångest som framkallas vid identitetssökande söker sig människan istället till nya sociala rörelser. Giddens (2010) menar på att dessa i många fall kan radikalisera individens hela livsstil som anpassas efter gruppen i den sociala rörelsen.
I denna studie granskas två dokumentärfilmer kritiskt, vilka behandlar material för hur och under vilka förhållanden människan ansluter till sekten, och de olika
socialpsykologiska faktorer som kan påverka. En miljö där existentiella problem uppstår, och en omvärld där individen står under ett ständigt tryck av social, politisk samt ekonomisk kris, medför att samhället och dess sociala förhållanden blir mer dysfunktionella. En sådan miljö är enligt forskarna Macanovic & Kuprešanin (2014) en motiverande faktor till att människor ansluter sig till kollektiva grupperingar.
Människans jag, hennes identitet drivs av emotionella drifter och går in i gemenskap i mån av att tillfredsställa dessa. Macanovic & Kuprešanin (2014) menar på att tillhöra en grupp kan vara en stor del av människans identitet, och hänvisar till tesen inom
socialpsykologin, att människan är en social varelse som söker sig till olika former av gruppsammanhang. Att ingå i kollektivistiska grupperingar innebär för den egna individen samförstånd och balans samt en viss identifikation till gruppen och dess följare (Nylund, 2004). Genom att studera olika perspektiv bidrar denna studie till att sammanställa de psykosociala faktorerna som gör att människan söker sig till sekten utifrån tidigare studier.
Trots att forskning kring sekter främst bedrivits inom psykologi och sociologi anser vi att ämnet bär relevans för Ledarskap och organisation. Vi stödjer oss på att sekten är ett distinkt exempel på en personstyrd organisation, samt en organiserad grupp vars syfte är att leda medlemmar i strategiskt och manipulativt ledarskap som vi anser utgör sekten som en givande fråga att diskutera. Inom ämnets kurslitteratur finner vi
Gruppsykologi: Om grupper, organisationer och ledarskap, där skriver Svedberg
ungdomsgäng, edsvurna terrorister och sekter (Svedberg, 2012). Vi finner därmed att ämnet bär relevans för Ledarskap och organisation.
En organisation bildas av en grupp människor som arbetar tillsammans i ett organiserat sätt för att uppnå ett gemensamt mål (Cambridge Dictionary, 2020), en organisation kan således innefatta allt från ett företag till samhälle och sekt. Det finns en rad olika faktorer som tillsammans utgör en sekt, varav ett kännetecken är ett starkt och styrande ledarskap (Löfgren, 2018). Ledaren isolerar medlemmar tills banden till det gamla livet som arbete och familj är brutna. Enligt psykoterapeuten Helena Löfgren (2018) låter medlemmar sig styras av ledaren som ofta utför handlingar för att visa lojalitet, medlemmar kan själva också bli delaktiga i att rekrytera till sekten.
Rekryteringsprocessen av nya medlemmar utgör således också ett intresseområde som vi anser relevant för ämnet Ledarskap och organisation. Oftast har det inte med
intelligens att göra, utan människan riskerar att ansluta under vissa specifika omständigheter (Löfgren, 2018). Det har forskats kring varför, till synes normala människor ansluter till sekter och vad som egentligen definierar en sekt. Enligt Löfgren (2018) har alla vid en viss tidpunkt i livet varit sårbara, hon menar således på att en normaliseringsprocess i kombination med isolering kan driva en individ till att ansluta. Järvsö (2009) menar på att det kan bero på att människan har en andlig längtan och är extra mottaglig vid nya faser i livet.
Tidigare forskning är främst fokuserad på ett ämne i taget, således att
rekryteringsprocessen eller psykosociala faktorer ofta behandlas isolerat och separat från varandra. Vi anser att det saknas nog med forskning kring personstyrda
organisationer som tar hänsyn till äldre samt nyare teoretiska ramverk. Uppsatsen ska således bidra till forskningen genom att sammanställa flera perspektiv och teoretiska utgångspunkter för att sedan finna de gemensamma nämnarna.
1.3
Syfte och forskningsfråga
Syftet med studien är att kartlägga och kritiskt granska varför människan ansluter till sekten och således finna de gemensamma nämnarna och identifiera de psykosociala faktorerna. Syftet vilar på följande forskningsfrågor:
• Hur definierar forskning sekten?
• Vilka psykosociala faktorer gör att människan ansluter till en sekt? • Hur rekryterar sekten anhängare?
1.4
Avgränsning
Denna studie är avgränsad till att behandla två dokumentärfilmer; Jonestown: Terror in the jungle och Wild Wild Country. Respektive dokumentärfilm redogör intervjumaterial om individer som har anslutit och avlägsnat sig från sekten. Studien är således
begränsad till att endast bearbeta individers livsberättelser i linje med studiens syfte samt forskningsfrågor.
1.5
Disposition
Disposition skall tjäna till att ge läsaren en snabb överblick i studiens innehåll och struktur.
I kapitel ett följer en inledning samt bakgrund till studiens forskningsämne. Vidare presenteras problemdiskussion och ett syfte samt forskningsfrågor. Även i detta kapitel presenteras en kort avgränsning, för att förtydliga vad studien är begränsad till att avse. Detta kapitel skall tydliggöra forskningsområdet.
Kapitel två skildrar de teoretiska ramverken studien förhåller sig till. Här redogörs
ett flertal betydande teorier av Abraham Maslow, Max Weber, Anthony Giddens, Karl-Erik Nylund och Paul Olson.
Kapitel tre redovisar de metodologiska förhållningssätten studien förhåller sig till.
Här redogörs det för forskningsdesign, kvalitativ textanalys, filmurval, empirisk datainsamling, dokumentundersökning, metoddiskussion och etiska principer.
Kapitel fyra redovisar den empiriska datainsamlingen från respektive
dokumentärfilm, vilka redogörs i linje med studiens syfte samt forskningsfrågor. I kapitel fem analyseras den empiriska datainsamlingen gentemot teorin. Detta kapitel skall således lyfta fram en avslutande diskussion samt slutsatser.
I kapitel sex skall slutsatser från föregående kapitel redovisas och därav framföra förslag för vidareutveckling.
2
Teoretiska ramverk
Följande kapitel presenterar den teoretiska ramverken för studien. Syftet är att studera varför människan ansluter till sekten och således finna de gemensamma nämnarna och identifiera de psykosociala faktorerna. Strukturen i detta kapitel kommer därför disponeras utefter de delar som studiens syfte samt forskningsfrågor berör.
2.1
Vad är en sekt?
Det finns en rad olika definitioner för begreppet sekt som studerats inom det
sociologiska vetenskapsområdet. Max Weber och Ernst Troeltsch var bland de första som skapade en beskrivning för begreppet genom kyrka-sekt typologin (Dynes, 1955, s.555). Kyrka-sekt typologin är oftast synonym med Ernst Troeltsch som var en av Max Webers studenter, trots att Weber introducerade typologin (Dynes, 1955, s.555). Weber gjorde skillnad på kyrka och sekt och delade således upp dessa i två olika läger.
Kyrktypen åsyftar organisationer vars medlemmar rekryteras via tradition och följer den sociala ordningen inom organisationen. Sekten är på så sätt apostoliskt, vilka i ett teologiskt mening förekommer inom kristna rörelser samt äldre kyrkor som har en hierarkisk struktur. Sekttypens rekrytering av medlemmar bygger på att individen ska kvalificera sig för att ansluta genom att samtycka till sektens gemensamma lära. Sekten avvisar den sociala ordningen och utvecklar en separat subkultur, sekten avvisar även alla typer av värderingar som differentierar från gruppen. Sekten är en utopisk rörelse, vars genre beskriver en teoretisk idealstat. (Dynes, 1955, s.555-556) Max Weber gör således skillnad på organisationer beroende på medlemskapet, där sekten definieras utifrån att individen ansluter frivilligt, har fasta värderingar, samt kan utesluta
medlemmar som anses gå emot gruppens riktlinjer. Studien kommer dock utgå utifrån sociologerna Roy Wallis och Bryan Wilsons beskrivningar. Detta görs för att dels ge en tydlig bild av hur befintlig teori definierar sekten, dock även för att beskriva begreppets uppbyggnad och historia och därav ge en vidare förståelse. En beskrivning samt
diskussion av begreppet är för den skull nödvändigt för studiens fortsatta konstruktion. Sekt är en sociologisk term för att beteckna en viss typ av rörelse; religiös, politiskt eller filosofiskt som avviker i samhällsnormer. (SAOB, 1966) Forskarna Macanovic & Kuprešanin (2014, s.40) tyder på i sin forskning att många religiösa
rörelser och organisationer hade avstamp i som sekter. Dock har omvärldens utveckling och sekularisering nedtryckt religioner, vilka medfört till att religiösa rörelser brutit sig ur de sammanhang den en gång var (Macanovic & Kuprešanin, 2014). Sociologen Bryan Wilson (1970) faller in på ovanstående beskrivning och refererar till Kristi återkomst i sitt uttryckande, samt hur messianska förhoppningar frestade att hänföra sekterism. I Göran Gustafssons bok Tro, samfund och samhälle: sociologiska
perspektiv, hänvisar Roy Wallis (1973) till att det som avses med sekt kan definieras på
olika vis och ställer således upp sju kriterier som enligt han är utmärkande för rörelser som betraktas som sekt (Gustafsson, 1997, s.113-117);
- (1) Sekten är en frivillig organisation där medlemskapet förtjänas. - (2) Medlemskapet är exklusivt och kan fråntas från de som inte följer
gruppstandarder. Endast de som har uppvisat att de förtjänar en plats kan tillhöra sekten.
- (3) Medlemmarna framställs som elit och besitter exklusiv kunskap som inte är tillgängligt för omvärlden.
- (4) Sekten är i konflikt med sin omgivning. Sekters tro samt ideologi är ofta en uppfattning som är i krock med dess omgivning, och medför till att sekten är i disharmoni med det övriga grannskapet.
- (5) Medlemmarna är i en samling där alla “troende” utgör ett prästerskap. Det innebär att alla aktivt arbetar för sektens tro samt ideologi.
- (6) Sekten är etisk och asketisk. Dess specifika levnadsregler och livsstil medför till att individen ofta nekas till tanke- och talfrihet. Detta lägger ett hinder för individens psykologiska samt emotionella utveckling.
- (7) Sekten begär absolut engagemang från den enskilde och styr dennes levnadssätt. Sekten är således diktatorisk.
Sociologen Bryan Wilson (1970) faller in på liknande uttryck om sekter. Wilson (1970) karaktäriserar sekter inom det sociologiska perspektivet som religiösa proteströrelser. Wilson menar på att många forskare har försökt sätta samman olika typologier för att konstruera sektbegreppet utefter de grunddrag som de företräder. I sin egna typologi hänvisar Wilson (1970) till att i en sektforskning bör den forskande ställa frågor om den
enskilde sekten; Vilken uppfattning har man om omvärlden samt vilka metoder vill sekten använda för att åstadkomma en förändring? På så sätt formar Wilson en typologi som beskriver sekten i sju olika standarder, detta eftersom en sekt likt en organisation har olika motiv och drifter till att organisera människor. Wilson menar på att det blir problematiskt att definiera sekten utifrån en enda standard då sekten många gånger formas utefter ledarens egna livsåskådning. Vidare tyder Wilson på att all typ av
typologisering är ett verktyg för att förstå samt studera sekter, och redogör på så sätt sju standarder sekter står inför (Wilson, 1970, s.38-45);
- (1) Omvändelsesekten eller den konversionistiska sekten. Människan finner inte frälsning genom kyrkan utan endast genom en radikal omvändelse som kyrkan inte kan framkalla.
- (2) Revolutionära sekten. Medlemmarna delar åsikten om att världen är ond och på väg att fördärvas. Det är endast genom ett övermänskligt ingripande som världen kan räddas och nå frälsning, och den troende förutser att detta skall ske. - (3) Introverta sekten. Medlemmarna anser likt de revolutionära att världen är
ond och isolerar sig från världens orenhet för att söka frälsning, detta genom att skära av all band med omvärlden. Således ska medlemmarna skydda sin
helighet.
- (4) Manipulativa sekten. Medlemmarna erbjuds alternativa vägar - religiösa samt övernaturliga för att nå någon form av frälsning som den egna individen inte kan finna på andra vägar.
- (5) Thaumaturgiska sekten. Medlemmarna försäkras att fysiska samt mentala problem lättas eller övervinns genom extraordinära krafter, och finner således frälsning.
- (6) Reformistiska sekten. Medlemmarna ska ägna mer tid åt att bilda opinion i etiska frågor då sekten hävdar att det bristande samhället kan bli bättre om den enskilda ägnar tid och intresse för samhällets förbättring.
- (7) Utopiska sekten. Likt den reformistiska typen delar den utopiska sekten uppfattningen om att frälsning kan endast ske om samhället förbättras, dock enbart om den enskilde individen försöker påverka samhället genom att skapa egna alternativa samhällen som förebilder.
2.2
Varför ansluter människan till sekter?
Under 1940-talet tog psykologen Abraham Harold Maslow fram en modell som förklarade hur människor prioriterar sina behov. Förklaringsmodellen som Maslow benämner som behovsteorin rangordnar människans behov i form av en pyramid enligt följande (Maslow, 1943, s.370-396);
Figur 1. Maslows behovstrappa (Aroseus, 2016).
De fysiologiska behoven samt trygghetsbehoven anses vara de grundläggande, dessa måste således uppfyllas för att nå toppen av pyramiden. Utan de fysiologiska behoven uppstår ett obehag som människan tvingas reglera innan ytterligare behov i den hierarkiska trappan kan uppfyllas. Människan behöver även en trygghet, exempelvis ekonomiska förutsättningar samt emotionell trygghet. Vidare i behovstrappan finner vi de sociala behoven såsom kärlek, vänskap och fysisk närhet. Enligt Maslow är
människan i behov av gemenskap och acceptans inom sociala grupper. Sociala grupper kan innefatta arbetsplatser, organisationer eller religiösa grupper. Vår familj kan även uppfylla de sociala behoven, av att älska och bli älskad. Att tillhöra en grupp ökar människans överlevnadschanser, därmed tillhör sociala företeelser i vårt
evolutionsmässiga arv. (ibid)
Det fjärde steget syftar till självhävdelse, att människan behöver ha ett gott självförtroende för att må bra. Människan har också ett behov av att känna sig
respekterad av personer i hennes omgivning, från vänskaper till arbetsplatser. Det sista steget i Maslows behovstrappa är behovet av självförverkligande, att kunna nå sin fulla potential. Vad som är självförverkligande och ens fulla potential kan variera mellan individer (ibid).
Trots kritik av Maslows teori har den fortfarande applicerats i form av en analytisk modell. Modellen har inte kunnat bevisas, men dock heller inte motbevisats. Många forskare tyder på att den kritiska inställningen till modellen har sin grund i att teorin Maslow redogör för, inte är tillräckligt vidsträckt för att generalisera svar. Detta gör modellen ej mottaglig eftersom den inte är vetenskapligt bevisad. Dock är Maslows modell inte utvecklad för att mäta det organisatoriska arbetslivet, utan för att mäta sambandet mellan motivation och behov hos den enskilde. Ka Chun (2013) i A Critique
on Maslow’s Hierarchy of Needs, skildrar just detta i Maslows kliniska metoder och
observationer. Ka Chun (2013) beskriver människors fysiologiska samt dominerande behov, men redogör i senare forskning att flera studier har upptäckt behoven Maslow rangordnar inte behöver klassificeras i en hierarki eftersom människor kan ha flera behov från olika nivåer samtidigt. Hur människans behov prioriteras och hur denne har olika behov vid varje given situation, medför till att teorin är passande att applicera för studiens syfte. Behoven enligt Ka Chun (2013) behöver således inte vara rangordnade i en hierarki, men behoven för människan kvarstår likväl och därför kommer Maslows modell nyttjas för att bättre förstå varför människan ansluter till en sekt.
Weber beskriver rationaliseringen av det religiösa livet i “Ekonomi och samhälle”. En rationalisering av religion som har gått från trolldom och magi, till gudavärld med lokalgudar, stamgudar samt riksgudar, ända fram till monoteismens etablering. Monoteismen medförde ett lärosystem, kyrkor och tron på en universell gud. Trots de varierande former av religiös utövning och tro är den gemensamma nämnaren för att det religiösa beteendet haft sin grund i “frälsning”. Frälsning från diverse tillstånd, som sjukdomar, hunger, men även livets meningslöshet och själens oro. (Weber, 1978, s.8-59)
Anthony Giddens (2010) beskriver den medverkande kraften till varför människan verkar eller hamnar i nya kulturer och rörelser. Teorin “runaway world”, en skenande värld med fokus på två centrala begrepp: identitet och tradition, har sin utgångspunkt i att omvärldens globalisering leder till förändringar i människans tillvaro. Giddens
(2010) menar på att detta ökar individens strävan för ett identitetsskapande samt avtraditionalisering. Globalisering, beskriver Giddens (2010) är en händelse som påverkar de mest interna delarna av människans tillvaro. Traditioner och identitet är många gånger skapade och återskapade för omvärldens legitimitet och detta menar Giddens (2010) avtar dess värde och syfte. Vare sig om det gäller människans identitet eller kultur har globalisering en grundläggande faktor i människors tillvaro. Medvetet eller inte, omfattar traditioner någon form av makt. Trots allt, är traditioner något som formger och strukturerar människors tillvaro. Det är individens uppfattning om
stabilitet, ett sätt att förstå hur något ska vara och alltid varit. (Giddens, 2010, s.52-55) En stor del av människans liv berörs eller navigeras av traditioner. När detta fråntas från individen leder det till osäkerhet och ångest; inre konflikter som således innebär att hon måste skapa och återskapa sin egna identitet (Giddens, 2010, s.57-60).
Globalisering för fram nya synsätt på identitet, status, familj och tradition. Förr formades människans jag i de klassamhällen de föddes i. Människans norm och etik formgavs av hushållets status. Dess identitet, likaväl dess tradition var på så sätt
förutbestämd. (Giddens, 2010) Däremot i det nutida samhället berör frågan om identitet i hur människan skapar sitt egna jag, och hur denne formas i sin tillvaro genom sina val och handlingar. Det faktum är att människans identitet inte är given utifrån hennes traditioner och normer hon fötts in i, utan något som hon i sin livsstil formar via sina handlingar och val. (Giddens, 2010)
Till följd av globaliseringen har traditioner blivit mer komplicerade eftersom det har i det senmoderna samhällets utveckling antingen upphört eller medfört till
människans jakt för identitetsskapande (Giddens, 2010). Det innebär att individens identitet och traditioner redogör för hur det formger det sociala sammanhanget hon verkar eller hamnar i, dock även för hur det kan förändras framöver i takt med omvärldens utveckling. Den gemensamma nämnaren är strävan efter legitimitet i ett försök att uppfylla ett tomrum av praxis framkallat av en globaliserad omvärld. (Giddens, 2010)
2.3
Sekters rekryteringsprocess
Organiserade grupperingar och sekter bedriver olika typer av verksamhet för att människor ska bli intresserade av deras organisation, eller för att alla aktiva ska
bekräftas i sitt medlemskap. (Nylund, 2004) Virginia Hines tillsammans med Uther Gerlach har bedrivit forskning inom detta område, och med Hines och Gerlachs
forskning som utgångspunkt beskriver Karl-Erik Nylund (2004, s.107-113) ett sjufaldigt schema för sektens rekryteringsprocess;
- (1) Den första kontakten. En första kontakt kommer från sektens sida. Individen i detta stadie känner sig utvald. Första kontakten är ibland spontan, dock är den också bestämd i att sekten iakttagit individen en tid och således bedömt att en första kontakt är värdig.
- (2) Positiv hållning till kontakten. Individen visar intresse till sektens kontakt och erbjudan. Många gånger har människor svårt att tacka nej eftersom
sektmedlemmar utnyttjar människans psykologiska samt emotionella drifter för att vinna dennes “vänskap”.
- (3) Inbjudan till samlingar. Det är i sektens syfte att attrahera individen till kulturen de erbjuder. Ofta diskuteras frågor som individen söker svar till; miljö, samhälls- och livsåskådningsfrågor som denne upplever främjar positiv tillväxt. - (4) Lovebombing. Lite likt en förälskelse blir individen uppslukad av sekten. Här
välkomnas individen som en familjemedlem, fastän denne inte är bekant med någon. Syftet är att få anhängarens fullständiga tro till gruppen.
- (5) Brobränningsrit. I detta stadie gör individen upp med det gamla, nämligen sitt förflutna. Egna åsikter gäller inte längre eftersom det är sektens normer och tro som är till svars. Individen skall accepteras av sekten genom att göra upp med det gamla jaget.
- (6) Mind Control. Människor överlämnar sig ovillkorligt till sektens maktmedel och en gång för alla bryter sitt forna liv. Tankereform eller mind control sker genom att förneka individen tanke- och talfrihet. Detta håller människan från att hålla ett kritisk tänkande, och även ett hinder för dess psykologiska samt
emotionella utveckling.
- (7) Aktivt stödjande av medlemskapet. Nu har individen utvecklat en identitet som är knuten till sekten och formar på så sätt en viss lojalitet och stabilitet för den.
Nylund (2004) menar på att vi lever i en tid där allt är mer fragmentiserat. Traditioner och normer försvagas, vilket gör individen mer exponerad till att komma i kontakt med miljöer som i normala fall hade gått emot dennes mening. Nylund (2004) hänvisar till samhälls- och normupplösningar, och tyder på att människans ontologiska trygghet försvagas och stödjer sig därför på det sjufaldiga schemat i människans rekrytering till en sekt.
Tidigare forskning ger inte alltid en rättvis bild av sekter, detta eftersom begreppet ofta står inför kritik från sociologer. Olson (2006) i sin studie behandlar just detta. En studie, vars handling redovisar statistik från en undersökning som skildrar människors negativa, alternativt positiva attityder till individer som har gått med i en sekt. En hypotes Olson (2006) lyfter är att forskning inom detta område behandlar negativa datainsamlingar utifrån individens interpersonella företeelser, som på så sätt visar att det finns en hel del antipati mot sekter. Olson (2006) har i syfte att studera om sekten som typologi är negativ, eller om begreppet avses som negativt. För detta syfte har Olson (2006) ställt frågan till allmänheten i Nebraska om hur bekväm den ena individen skulle vara om dennes granne gick med i en sekt, alternativt termen New Religious Movement (NRM), eller en “kristen kyrka”. Studiens resultat visar att allmänheten har skarp antipati för begreppet sekt, men ett gemensamt godkännande av termen NRM och “kristen kyrka”. Vidare redovisas det att människors uppfattning om sekter, religiösa rörelser och “kristna kyrkor” stödjer sig på människans negativa attityder för sekten. Detta menar Olson (2006) inte är överraskande, då sekter som exempelvis People’s Temple och Rajneesh Rörelsen lämnat ett stort avtryck i människors subjektiva linser och medför till att människor ser bort från kunskapsläget.
2.4
Sammanfattade beskrivningar
Följande kapitel har behandlat teoretiska motiv och faktorer till varför människan eftersträvar eller söker sig till olika organisatoriska och kollektivistiska kulturer, likaså för hur individen bekräftas i sitt medlemskap. Roy Wallis, Bryan Wilson, Abraham Maslow, Max Weber, Anthony Giddens, Karl-Erik Nylund och Paul Olsons
redogörelser har skildrat just detta. Det teoretiska ramverket ligger således till grund för studiens syfte samt forskningsfrågor, då de behandlar de gemensamma nämnarna och
identifierar sektbegreppet och de psykosociala faktorerna till varför människan anknyter till sekten, och hur denne rekryteras till en.
Det är i studiens syfte att främst presentera sekten som begrepp eftersom det har en bärande konstruktion till studiens empiri och analysdel. Den exakta definitionen av sekten och sektmedlemskapet utgår många gånger från en generalisering som
omvärlden har uttryckt. (Nylund, 2004) Att applicera en beskrivning av begreppet blir således användbart till studiens forskningsfråga; Hur definierar forskning sekten? Detta ökar förståelsen för sektens hierarkiska nivåer, samt hur “organiserade grupperingar” bedriver organisationen och dess varumärke av den egna verksamheten. Vidare är det en typ av avgränsning för att kritisk granska syftet. Att redogöra detta leder därav till studiens andra forskningsfråga; Vilka psykosociala faktorer gör att människan ansluter till en sekt?
Modellen Maslow (1943) benämner som behovsteori faller in i följande kontext. Modellen definieras som en uppsättning av individens konkurrerande behov och motivation i dess tillvaro. Detta gör det passande att applicera vid undersökandet av människors motiv till varför denne ansluter till en sekt. Vidare Webers (1978) tes om samhällets utveckling som tar avstamp i människans emotionella och ekonomiska utveckling, och därav Giddens (2010), som likt Maslow och Weber faller in i det psykosociala ramverket. Giddens tes om globalisering och dess effekt på omvärlden redogör för människans inre och yttre förändringar. Att applicera Maslow, Weber och Giddens redogörelser för studiens psykosociala faktorer är fördenskull nödvändigt att beskriva.
Nylunds (2004) redogörelser för hur olika “organiserade grupperingar” bedriver olika slags verksamheter är väsentligt att diskutera för studiens tredje forskningsfråga; Hur rekryterar sekten anhängare? Nylunds (2004) beskrivningar är således ett verktyg för att bedriva en grundlig och djupgående analys för studiens syfte.
Objektivitet i en studie som avser att studera sekter är betydande. Olson (2006) behandlar just detta fenomen i denna kontext. För att lyfta objektiva argument är det för studiens validitet att lyfta kritik, alternativt uppskattning av sekten för människors negativa samt positiva attityder gentemot individer som gått med i en sekt.
3
Metod
I följande kapitel redogörs metodval som gjorts för studien för att bygga en förståelse för läsaren samt ge en inblick i hur de valda metoderna, tillsammans med argument för sin lämplighet, implementerats i studien.
3.1
Forskningsdesign
Till denna studie har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats applicerats. Det finns olika metoder den forskande kan tillämpa i en vetenskaplig studie, det är således viktigt att betona att kvalitativa och kvantitativa metoder har olika mål. Forskningsdesignen i denna studie är ett redskap som har i syfte att “upptäcka” ett fenomen. Syftet utifrån två dokumentärfilmer är att skapa förståelse för ett mer komplicerat fenomen; varför människan ansluter till en sekt och dess maktmedel. Denna forskningsdesign gör att en kvalitativ metod är att föredra eftersom metoden tyder på människors handlingar och uttryck som inom den kvalitativa ramen är vanligt förekommande (Yin, 2013). Eftersom studien studerar två typer av sekter utifrån människors utsagor och livsberättelser är en kvalitativ metod i denna studie tillämpad. Detta går i linje med Yin (2013) som menar på att kvalitativa metoder frambringar fördjupad förståelse för människors handlingar och antaganden som blivit till orsak för dennes beslut och dåd i de sammanhang de befunnit sig i, vilka i denna studie är sekten och sektmedlemskapet. Den kvalitativa metoden uppmärksammar på en företeelse, en händelse vars beskrivningar vilar på individens subjektiva linser. Subjektivitet inom kvalitativa studier är betydande eftersom den delger material av en viss händelse och handling individen har realiserat. (Yin, 2013)
Till studiens förhållningssätt har en deduktiv ansats valts. Det innebär att studien har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. En deduktiv ansats, är inom
vetenskapliga studier att sätta befintlig teori på prov (Yin, 2013), där vi som
uppsatsförfattare ställer de teoretiska ramverken och tidigare forskning på prov mot respektive dokumentärfilm. Yin (2013, s.97) menar på att ett deduktivt förhållningssätt i en studie är att utifrån generella principer och befintlig teori, som i denna studien utgörs av Abraham Maslow, Max Weber, Anthony Giddens, Karl-Erik Nylund och Paul Olson, försöka dra slutsatser av människors utsagor. Att tillämpa en kvalitativ metod med en
deduktiv ansats bidrar till att kunna tolka och skapa en bild av det studerade, som i syftet är varför människan ansluter till en sekt och dess maktmedel.
3.2
Kvalitativ textanalys
Att studera och förstå samhälleliga faktorer och villkor som kan påverka individens handlingsmöjligheter samt motiv för att utföra saker, är av intresse för samhällsforskare (Ahrne & Svensson, 2011, s.10). Begreppet samhälle innefattar en rad olika begrepp som grupper, organisationer, regler, normer, kulturer och ritualer. När samhället studeras söker vi kunskap om bland annat ovanstående fenomen, hur människor påverkar varandra, hur vi förändras och utför saker gemensamt (ibid). För att studera dessa samhälleliga fenomen har vi inför denna studien samlat in empiriskt material, som enligt Ahrne & Svensson (2011) kan utföras på tre olika sätt;
1. Fråga människor om vad de tänker, tycker och gör vissa saker. 2. Vi kan observera och iaktta.
3. Vi kan nyttja dokument som har tagits fram av andra personer, exempelvis läsa texter eller ta del av bilder.
Eftersom tillgång till intervjupersoner är begränsat, samlas empiriskt material genom att nyttja dokument och bilder som har tagits fram av andra personer och forskare. Det är enligt Järvsö (2009) svårt att etablera en första kontakt med sekten eftersom en sekt är ofta isolerad i den mån att utomstående inte välkomnas. Detta resulterar i att
intervjupersoner för denna studie är svåra att hitta. En individ som har avlägsnat sig från sekten eller från en destruktiv gruppering skäms många gånger för sitt tidigare
medlemskap eftersom de ofta utför handlingar som i normalt tillstånd hade gått emot dennes uppfattning. Likaså är människan i en sekt mentalt isolerad från omgivningen (Järvsö, 2009) och detta gör det svårt för uppsatsförfattarna att samla in material. När informanter till en studie är bristfälliga kan en kvalitativ textanalys av dokument tillämpas eftersom den behandlar empiriskt material en studie behöver omfatta (Ahrne & Svensson, 2011). Till följd har respektive uppsatsförfattare tillsammans bestämt att nyttja dokument som har producerats av andra forskare, som i denna studie är två dokumentärfilmer. Det finns ett flertal olika dokumentärfilmer som har intervjuat
sektmedlemmar samt avhoppare och ger en personlig och kvalitativ inblick och skildring i individers upplevelser med sekten. Att studera helheten av sekter är utmanande, och även om dokumentärfilmer inte tjänar till att undersöka sekter fullständigt, är det tillräckligt för att synliggöra hur någonting sker inom en
marginaliserad särgrupp. Det är tillfredsställande nog för att se vem, vad, när, var och hur människans praktiker inom sekten utspelas. Det är således möjligt i en visuell metodik att fånga individens upplevelser av något som i denna studie är sekten. På så sätt följer en visuell syn på människors ilska, glädje eller missnöje som påträffas inom sekten. (Fors & Bäckström, 2015) Detta avser att komplettera tillgång till det
begränsade materialet studien besitter.
En visuell metodik är relativt ny eftersom metoden utvecklats i samband med tekniska framsteg, den visuella metodiken har således utvecklats de senaste tjugofem till trettio åren (Ahrne & Svensson, 2011, s.165). Den visuella metodiken skall ge en
bakgrundsupplysning om den kontext och handling sektmedlemmar befunnit sig i (Fors & Bäckström, 2015). En kvalitativ textanalys tillämpas för att analysera respektive dokumentärfilmers innehåll utifrån teman som går i linje med studiens forskningsfrågor. En kvalitativ textanalys syftar på att analysera en skriven eller verbal information. I denna studie har en kvalitativ textanalys i syfte att analysera verbal information,
innehåll, mening samt avsikt. Detta genom att tolka, koda samt kategorisera innehållet i dokumentärfilmerna utifrån studiens syfte och forskningsfrågor. Genom att koda och kategorisera innehållet i filmerna i likhet med studiens forskningsfrågor medför till att vi förhåller oss till studiens syfte (se bilaga 1). På så sätt har en oönskad snedvridning eliminerats.
3.3
Filmurval
Genom specifika datainsamlingsenheter är målsättningen i denna studie att arbeta med relevant material för studiens syfte. (Yin, 2013) Vi nyttjar material från två
dokumentärfilmer; Jonestown: Terror in the jungle och Wild Wild Country, som är i relation till studiens syfte. Ett avsiktligt urval har applicerats vid val av dokumentärfilm, för att den empiriska undersökningen ska vara så nära det som sker i praxis (Yin, 2013). Ett avsiktligt urval enligt Yin (2013, s.93) innebär att vi medvetet söker efter särskilda intressenter och grupper som ska diskutera studiens syfte och forskningsfrågor.
Filmurvalet innehåller material om människors handlingar och attityder inom sekten. Livsberättelser från människor som har avlägsnat sig från sekten har en betydande roll i att analysera studiens empiri. Olika beskrivningar från före detta sektmedlemmar beskriver deras anknytning samt upplevelser inom sekten. Likaså redogörs det för hur och under vilka omständigheter som människan rekryterats eller attraherats till sektens maktmedel. Således har en narrativ beskrivning om en eller flera individer som har avlägsnat sig från sekten beskrivits i linje med studiens forskningsfrågor (Yin, 2013, s.228-234).
Czarniawska (1997) dokumenterade i sin studie organisationer i sin naturliga miljö för att studera arbetare i verksamhetens dolda arbete. Czarniawska (1977) redogör en narrativ metod för att studera just detta, med fokus på hur individer och grupper förstår företeelser och handlingar. Studien tyder på att narrativa berättelser skapar gemensamma referensramar för människans aspekt av olika sammanhang. En narrativ ansats kan appliceras som ett alternativ för just kvalitativa studier av mänsklig handling, som i denna studie är sekten och sektmedlemskapet. Den narrativa beskrivningen blir således ett studieobjekt, med fokus på hur individen förstår händelser och handlingar inom respektive sekt. Uppsatsförfattare skall således fånga människans berättelser genom etnografiska tekniker som observation och intervju. Denna metoden, enligt Czarniawska (1997) är mycket väl lämpad för att studera subjektivitet, kultur samt individens inflytande på det mänskliga tillståndet. Att redovisa det insamlade empiriska materialet i enlighet med Czarniawska (1997) bekräftar valet av en narrativ beskrivning eftersom den grundar sig i specifika händelser och handlingar som är betydande för studiens givna syfte.
Studien undersöker två dokumentärfilmer; Jonestown: Terror in the jungle och Wild Wild Country, vilka sammanlagt behandlar 9h 19 minuter av empiriskt material. Filmurvalet har sin grund i fyra principer för att avgränsa dokumentärfilmerna som ska ingå i den empiriska datainsamlingen. Följande kriterier är;
1. Dokumentärfilmerna behöver ha basis i sekter och sektmedlemskap.
2. Dokumentärfilmerna skall behandla sekter som har formats utifrån samhällets existentiella problem; Socialt, politiskt- och ekonomiskt tryck, vilka orsakar till dysfunktionella förhållanden.
3. Dokumentärfilmerna skall ha tydliga och skarpa skildringar från individer som ingår eller avlägsnat sig från sekten.
4. Dokumentärfilmerna skall behandla avvikande och kontroversiella sekter som lämnat ett stort avtryck.
De ovan nämnda kriterierna har i syfte att finna empiriskt material som gör det möjligt att studera dokumentärfilmerna i linje med studiens syfte samt forskningsfrågor. De fyra nämnda principerna har haft en betydande del i att hitta rätt dokumentärfilm för vår studie. Tillvägagångssättet för detta har haft sin utgångspunkt i sökmotorn Google, där uppsatsförfattarna har använt sig av sökorden “cult documentaries”, för att sedan hitta databasen Indiewire. Denna databas redovisar 13 olika dokumentärfilmer som skildrar just det fenomen vår studie avser att undersöka. Uppsatsförfattarna har utifrån de fyra nämnda principerna avgränsat sig till två dokumentärfilmer; Wild Wild Country eftersom den behandlar mycket material och är i stor grad informativ i dess ämne och följer många avhoppares livsberättelser och resor inom marginaliserade särgrupper. Vidare Jonestown: Terror in the jungle, som vi anser är relevant utefter de fyra nämnda principerna ovan. Sekten i Jonestown: Terror in the jungle är ett distinkt och skarpt exempel på hur människor i grupp kan utföra absurda handlingar. Detta är enligt
respektive uppsatsförfattare ett exempel som är intresseväckande för utomstående läsare att ta del av.
Granskning av dokumentärfilmer har skett separat, detta på grund av pandemin och de rådande omständigheter vi alla står inför. Däremot har respektive
uppsatsförfattare haft en mall att utgå ifrån vid granskning av dokumentärfilmer (se bilaga 1). Vi har således utgått ifrån samma punkter och antecknat delar och moment i respektive filmer i ett gemensamt dokument. På så sätt har vi utifrån vår givna
analysmall gått i linje med studiens syfte och forskningsfrågor, och kritiskt granskat och tolkat två dokumentärfilmer. Uppsatsförfattarna ägnade sammanlagt fem arbetsdagar till att granska dokumentärfilmerna. Allra först granskas respektive dokumentärfilm för sig själv, detta för att först anteckna tidsangivelser för beskrivningar och miljöer som utspelas. Därefter granskas vardera film igen för att gå tillbaka till de momenten som har antecknats och kontrollera att de förhåller sig som korrekt till studiens syfte och
forskningsfrågor. Det skrivna materialet sorteras i liknande mall som teorikapitlet berör, för att sedan gå tillbaka och se vad som motsvarar studiens givna syfte.
3.4
Empirisk datainsamling
För att förstå samhälleliga faktorer och villkor som påverkar människans handlingar, är första steget i denna studie tematisering: vad ska studeras och varför (Ekström & Larsson, 2010, s.59). En god mängd av information och material har sammanställts inför vår egna studie, för att på så sätt granska och analysera insamling av information, och alternativt för att sammanställa och noggrant undersöka livsberättelser om varför människan ansluter till en sekt och hur denne rekryteras till en. Det innebär att vad som skall studeras är människans anslutning samt rekrytering till sekten. Tidigare forskning och teorier har en betydande roll i att få fram detta fenomen. Dess förkunskap stödjer sig på läsning av vetenskapliga artiklar och teorier. Varför är således ett förtydligande av studiens syfte; varför människan ansluter till en sekt. För att bedriva en empirisk undersökning måste material samlas in. Olika slag av samhällsvetenskaplig forskning begär olika slag av metoder. En kvalitativ forskning har utmärkande drag och
utmaningar vid val av datainsamling (Yin, 2013, s.133). Inom den kvalitativa ramen finner vi fyra typer av datainsamling; Intervjuer, Observationer, Insamling och
granskning, Känslointryck.
I denna studien nyttjar vi material som har tagits fram av andra forskare. Det blir inom den kvalitativa ramen en insamling och granskning av dokumentärfilmer som är relaterad till studiens syfte och problemformulering. Ett insamlat eller granskat objekt ger studien bakgrund till språkliga och visuella material. Detta omfattar den fysiska samt sociala miljön av sekten och dess anhängare, dock också ytterst värdefull
information om saker som inte går att observera direkt i den fysiska miljön. (Yin, 2013) Det som Yin (2013, s.152-154) hänvisar till som känslointryck, nämligen en insamling av olika upplevelser och handlingar, är i en kvalitativ studie väsentligt att diskutera eftersom känslor i en fysisk miljö kan vara svårt att analysera för den som inte besitter rätt kunskap. Insamling av dokument är betydande, dock är det också mycket
tidskrävande eftersom sådana objekt utgör en annan form av underlag och kan vara mycket viktigt för en kvalitativ studie. Att samla in material om sekten och
form. Det är för den skull som respektive uppsatsförfattare i enlighet med Ekström & Larsson (2010, s.59) bestämmer vad som ska studeras och varför, för att eliminera tidsförlust och oönskad snedvridning vid forskningsområdet. För att behandla fylligt material och utsagor har en preliminär bild skapats av det som avses att studera (ibid). Detta genom att samla in antalet tillgängliga dokument av sektens omfattning. På så sätt har vi genom ett avsiktligt urval definierat det exakta objektet som kommer att vara centralt och passande i studiens resulterande material, detta för att minimera oönskad snedvridning (Yin, 2013).
Sektavhoppare är svåra att nå, dels för det trauma som många avhoppare upplever efter ett sektmedlemskap och dels för att de många gånger skäms för sitt medlemskap. Därför samlas empiriskt material genom att nyttja dokument och bilder som har tagits fram av andra forskare. Att etablera en första kontakt med sekten är enligt Järvsö (2009) svårt, då sekten ofta inte välkomnar utomstående. Det blir således svårt att generalisera svar för resultatet, och för den skull har dokument och bilder som har tagits fram av andra forskare nyttjats (Yin, 2013, s.133). Genom detta förstärker vi den teoretiska basen, då styrkan har sin princip i att teorierna kan användas för att studera ett fenomen. För att stärka samt stödja studien, utöver den empiriska insamlingen har studien sin bas inom förkunskaperna på tidigare forskning och teorier, som i enlighet med Yin (2013) är ett tillvägagångssätt för att fördjupa studien mer eftersom det delger en kombination av personliga samt objektiva aspekter, och dels för att diskutera problemformuleringen ur olika perspektiv. Att använda sig av en eller flera olika källor för att bestyrka att materialet är tillförlitligt benämns som triangulering. Triangulering är en metod som kan tillämpas inom olika typer av forskning, och inte bara för den kvalitativa. Metoden praktiseras för att stärka studiens äkthet samt för kvalitén i det faktum som en studie redovisar för omvärlden (Yin, 2013, s.86), genom att maximera sin variation av tillvägagångssätt. Triangulering har på så sätt applicerats i denna studie genom en empirisk datainsamling från två dokumentärfilmer, vetenskapliga artiklar samt litterära källor för att fånga olika dimensioner av samma fenomen, likaså för att stärka studiens ståndpunkt ur olika aspekter (Yin, 2013, s.87).
3.5
Dokumentundersökning
Dokumentundersökning i form av tidigare forskning och litteratur inom ämnet har valts för att underbygga samt kartlägga vår teori och därmed vår studie. I vår studie har dokumentundersökning använts i form av sekundärdata, där tidigare forskning inom sekter bedrivits. Detta fungerar som bra referensinformation inom vår egna
undersökning då det är relevant för det fenomen som ska undersökas (Jacobsen, 2002, s.185). Det är dock viktigt att avse dokumentets trovärdighet, och frågor som bör tas i beaktning vid val av dokument är; hur materialet presenteras samt vilka val som ligger bakom den. (Jacobsen, 2002, s.186) Dokumenten utgör en betydande del i denna studie eftersom det rör sig om upplysningar samt fakta insamlade av andra forskare inom samma forskningsområde. Detta är betydande eftersom det delger oss information och god ingång till forskningsområdet som många gånger är ett känslomässigt och
komplicerat område.
Även Yin (2013) menar på att granskning av dokument; fallstudier och liknande, är relevant och användbart i en studie som ämnar att studera ett visst fenomen. Således har en dokumentundersökning applicerats eftersom det delger information och tillgång till skriftligt samt djupgående material som därigenom kan ställas upp mot varandra för att stärka studiens resultat och analysdel (Yin, 2013). En förundersökning är viktig för att kartlägga det vi ämnar att undersöka. En kartläggning av forskningsområdet gav respektive uppsatsförfattare en överblick av forskningsläget, vilka till stor grad har haft sin roll i att avgränsa studien till varför människan ansluter till en sekt.
Olika sökinsatser har sammanställts vid kartläggningen. Detta med stöd av elektroniska resurser via Google Scholar och ResearchGate. Sökorden för sökinsatsen var
nyckelorden “Organisering”, “Sekter”, “Destruktiva grupperingar”, “Ledare”, “Makt”, samt olika böjningar av de olika termerna. På så sätt har vi valt artiklar som är av intresse och relevant för studien och för vår egna förundersökning. Att applicera vetenskapliga artiklar till vår undersökning bidrar med lärdom från andra
uppsatsförfattare och forskares erfarenheter. Vidare är vetenskapliga artiklar ofta
referensgranskade, vilket innebär att de har granskats av en sakkunnig forskare (Harboe, 2013). Artiklar som anses vara föråldrade har vi valt att inte använda, eftersom det anses vara bristande att använda information som inte är aktuellt i nuläget (ibid).
teman i annan forskning samt studier. Detta tillvägagångssätt faller in på studiens deduktiva ansats, att vi utifrån en given princip sätter teorin på prov.
3.6
Metoddiskussion
För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. En intressant aspekt hade varit ifall studiens resultat blivit annorlunda om en kvantitativ metod hade applicerats, alternativt en kombination av både kvalitativ och kvantitativ. Att slå samman kvantitativa och kvalitativa tillvägagångssätt i en studie ger därmed större möjlighet att generalisera material på ett urvalsunderlag samtidigt som djupare förståelse för fenomenet kan behållas (Yin, 2013). Detta förslag väger således in att kombinerade metoder eventuellt resonerar mer generaliserbart resultat. Dock inför vår egna studie hade vi inget alternativ som hävdar att detta är rätt eller fel, däremot kan det vara av intresse för eventuell vidareutveckling att se hur ett kombinerat
tillvägagångssätt hade bedrivit resultatet (Yin, 2013).
Studiens forskningsfrågor och problemformulering medför vissa svårigheter eftersom intervjupersoner är svåra att hitta. Enligt Järvsö (2009) är det många
sektavhoppare som känner skam för sin tidigare delaktighet. En sekt är dessutom oftast isolerad i den mån att utomstående inte välkomnas, Järvsö (2009) menar på att
medlemmar samt avhoppare har fått lära sig att misstro samhället, en första kontakt är således svår att etablera. Att intervjua samt kombinera med observation är ett bra sätt att få fram djupgående kvalitativt material (Jacobsen, 2002), därför har studien på bästa möjliga sätt använt intervjuer i form av sekundärdata, och observerat innehållet i dokumentärfilmer.
Studien bygger även på tidigare forskning som bedrivits inom sekter, detta fungerar som bra referensinformation för vår undersökning. En negativ aspekt av sekundärdata är att forskningen eller informationen inte är anpassad efter
frågeställningen, alternativt att den är äldre och därmed inaktuell. Att samla in egen primärdata var inte aktuellt för vår studie eftersom det krävs en viss kunskap inom forskningsområdet för att göra omfattande undersökning, i kombination med den begränsade möjligheten.
Film som forskningsmetod har använts sedan tekniken möjliggjorde
brothers patienter i ett sjukhus i mål om att utveckla metoder för att kunna visualisera samt diagnostisera psykisk ohälsa (Keller, 2017). Film producerar visuell evidens som kan porträttera och fånga mänskligt beteende i alla dess former (Keller, 2017). Vidare ett bredare samt visuellt perspektiv på hur någonting sker, det vill säga människors praxis inom en viss kontext (Bruzzi, 2006). Detta utgör dokumentärfilm i form av kvalitativ textanalys, en central del som metod i studien. Det är av vikt att poängtera att dokumentärfilmer ger en intim och nära skildring av personer från olika samhällsskikt och bakgrunder. Känslointryck, en insamling av olika upplevelser och attityder är i en kvalitativ studie väsentligt att diskutera (Yin, 2013, s.150), och genom en
dokumentärfilm går det att noggrant observera med möjligheten att spola tillbaka eller se om dokumentärfilmen.
Dokumentärfilmer har ibland en viss tendens till att beskriva en händelse utifrån en personlig eller politisk åskådning för att påverka den enskilde eller gruppen. Bruzzi (2006) menar på i sin artikel att dokumentärfilmer inte alltid framhåller någon självklar sanning i de material de illustrerar för omvärlden eftersom dess syfte kan modifieras när filmer sätts i förhållande med varandra. Bruzzi (2006) menar på att dokumentärfilmer bygger på denna regel, alternativt att filmer är en framställning av andra och således innebär att de mer eller mindre inte är opartiska i sin produkt. Dock understryker Bruzzi (2006, s.46) vikten av att en lyckad dokumentärfilm är beroende av att representera sanning i sin produkt så objektivt som möjligt och hänvisar till Zapruders film om Kennedys mord som ett tydligt exempel på hur en framgångsrik dokumentärfilm kan beskriva en händelse utan att på något sätt missvisa. Detta innebär, med Bruzzi (2006) som utgångspunkt, att vi har stor förståelse för det material som dokumentärfilmerna delger. Det är en princip som har tagits till hänsyn, att det alltid finns en tanke och syfte från andra informationskällor. Således har respektive dokumentärfilmer med
utgångspunkt i det givna analysmallen (se bilaga 1) observerats för att se vart det empiriska materialet leder oss i linje med studiens syfte samt forskningsfrågor.
3.7
Etiska principer i dokumentärfilmer
Ellen Maccarone i Ethical Responsibilities to Subjects and Documentary Filmmaking (2010) tyder på i sin studie att dokumentärfilmer har ett tydligt etiskt ansvar i de
material som visualiseras. Maccarone (2010) i sin studie överväger beteenden som är moraliskt och etiskt betydelsefulla vid tillverkning av dokumentärfilmer.
Dokumentärfilmer är en praxis av sociala kulturer, som ur ett visst perspektiv behandlar en visuell handling av hur den verkliga händelsen inträffat. Maccarone (2010) tyder på att det är i filmproducentens ansvar att stävja skador på verbala och visuella material som presenteras. En dokumentärfilm är en visualisering av en sann historia, ofta ur den ena individen eller gruppens perspektiv. Respektive dokumentärfilm behandlar just detta. Det är en skyldighet för filmproducenter att beakta sin position som skapare och ta hänsyn till att individer i dokumentärfilmer inte manipuleras eller oetiskt utnyttjas för producentens önskan. Med utgångspunkt i detta har respektive uppsatsförfattare förståelse för materialen dokumentärfilmerna delger. Vi har på så sätt kritiskt observerat respektive dokumentärfilm och dess intervjupersoner.
I denna studie ligger de etiska principerna som skall uppmärksammas utanför vår makt. Dock har vi möjlighet till att utse vad det empiriska materialet ska
uppmärksamma på, och en utgångspunkt i detta har varit de fyra principerna som har presenterat i punkt 3.3 (se s.18). Maccarones (2010) överväganden i etiska normer är något respektive uppsatsförfattare tagit hänsyn till vid val av dokumentärfilm. Detta eftersom vi vill undersöka fenomenet så nära det som sker i praxisfält, utan att skada människors etiska principer. Vi menar på att dokumentärfilmerna har analyserats med en tydlig fokusering på en bestämd kvalitativ textanalys (se bilaga 1), detta dels för att hålla oss inom det givna syftet och dels för att inte riskera någon form av vilseledande material.
4
Empiri
Följande kapitel presenterar empiri från sektavhoppare i dokumentärfilmerna
Jonestown: Terror in the jungle och Wild Wild Country. En narrativ beskrivning följer för att skildra människors förståelser för händelser och handlingar. Efter en grundlig analys har likheter i de olika berättelserna påträffats. Den empiriska undersökningen kommer dock inte redovisa för likheter i sekten som organisation, utan istället kommer det redogöras för individen i respektive sekt och dennes redogörelser för hur och under vilka omständigheter som människan blev rekryterad till sekten.
Jonestown: Terror in the jungle skildrar Jim Jones, ledaren av sekten People’s Temple som slutade i ett massjälvmord av 900 personer. Wild Wild Country skildrar Rajneesh Rörelsen och Bhagwan Shree Rajneesh, senare känd som Osho, en
kontroversiell ledare som drev anhängare till att begå mordförsök åt honom. Osho grundande, tillsammans med sin sekt, en helt ny stad.
4.1
Sekten för individen
Dokumentärfilmen Jonestown: Terror in the jungle beskriver avhoppares första kontakt med kyrkan People’s Temple som ett välkomnande och positivt sammanträffande. Många ansluter till kyrkan i syfte av ett stödsystem och i viss mån ett ontologisk trygghet. En före detta medlem beskrev följande:
“The community that he had developed in People’s Temple was what I’d been looking for all along. /../ It was full of life. There was a message of equality for all people”
Beskrivningar tyder på att individen gick med i en kollektiv som hade förtroende för ett samhälle där människor av olika etniska grupper kunde leva och aktivt arbeta för kyrkans livsåskådning i gemenskap med varandra. Avhoppare menar på att detta resulterar i att kyrkan ger medlemmarna en viss trygghet samt en plats i samlingen. Samtliga intervjuer har ett tydligt syfte med att berätta människans historia och anknytning till kyrkan. Trots kyrkans förödande slut, kom det upp i diskussion under flera intervjuer att ingen av de intervjuade känner någon form av ånger inför kyrkan.
Trots att frågorna i intervjuerna inte berörde kyrkans avsikt eller mening redogör avhoppares beskrivningar att kyrkan för individen var en kollektiv vars emotionella behov tillfredsställs. En avhoppare beskriver mättnaden av gemenskap och tillhörighet, vilka de har haft avsaknaden för innan medlemskapet. Det fanns ett budskap om jämlikhet för alla människor, oavsett etnicitet. Jones prediktering om social jämlikhet och rättvisa attrahera en stor folkgrupp, inklusive idealistiska ungdomar som strävar efter att medverka i något meningsfullt. People’s Temple var en samling och en mötesplats där olika former och typer av folkgrupper, kan bli till en.
Jones fascinerades av idén att citera Bibeln, där Jesus ber människor att lämna sitt förflutna och följa honom. Jones, enligt samtliga avhoppare beskrev sig många gånger i högre makt; han var en spirituell och politisk guru som talade till olika typer av klasser. Avhoppare förklarar att Jones spelar den karaktärmänniskan som de sökte efter. Om individen vill ha religion kan Jones forma den. Om individen vill ha socialism, kan Jones gestalta den. Om individen vill ha en fadersfigur, kan Jones bli dennes far. Två avhoppare beskrev följande:
“Jim was really captivating. As a child, I just thought , “Wow, here’s a man who has this speaking ability that is so dynamic /../ he would address each kind of grouping within People’s Temple, to get us engaged. If you wanted him to be a minister, he would talk about the Bible. If you wanted him to be political, he was absolutely going to include that.”
Avhoppare beskriver att Jones alltid söker efter människans behov och drifter. Kyrkan People’s Temple blev således ett motiverande faktor för människors anseende.
Människor blev många gånger känslomässigt tillfredsställd av Jones, och på så sätt utforma Jones en sfär runt om honom. Detta enligt avhoppare utmynna i att Jones fick så pass stor kontroll över sina följare att de var villiga till att underkasta sig för sekten, och flyttade således tillsammans med Jones till Guyanas djungel.
Dokumentärfilmen Wild Wild Country skildrar en sekt skapad av den kontroversiella ledaren Bhagwan Shree Rajneesh, senare känd som Osho. Sekten bildade en utopisk stad i Oregons öken som kom att bedrivas som ett fullt fungerande samhälle. Bhagwan var en mystisk och andlig ledare som lyckades skapa en rörelse som
sträckte sig internationellt, Bhagwanrörelsen under 1980-talet och Oshorörelsen under 1990-talet. Medlemmarna utgjordes av personer från alla samhällsskikt; hemlösa till advokater. Avhoppare beskriver en längtan efter samhörighet, att kunna relatera till andra människor och skapa ett band. Två avhoppare beskriver följande:
“There was this huge sense of “Finally, I’ve made it” /../ People talking to people. People sitting and having a cup of tea. People hugging. I just wanted to be there. I felt like I had arrived. I felt like after a life of being somewhere where I felt I don’t belong here..including my family. I felt like I had come home.”
4.2
Psykosociala faktorer som gör att människan
ansluter till en sekt
Dokumentärfilmen Jonestown: Terror in the jungle redogör för nya religiösa rörelsers framträdande på 60-talet i USA där ökningen av fattigdom och rasism ledde till negativa sociala förändringar. En före detta medlem beskrev följande:
“People were passionate, people were engaged. They were talking about that there was this injustice in the world and, you know, discrimination /../ And so that moved me.”
Den negativa utvecklingen fick många människor oavsett etnicitet eller religion att söka till nya kollektivistiska rörelser. Detta blev en form av drivkraft för människor att gå med i Jim Jones kyrka People’s Temple. 1960-talet, en era där många minoritetsgrupper stred för att hitta sin plats i omvärlden ledde till människors oro och tvivel.
Avhoppare tyder på att kroppens födelse må vara biologiskt, men människans jag är social. Intervjuerna menar på att det sociala självets framväxt kommer från
människans omgivning; familjen eller vänskapen som blir en del av det sociala
sammanhanget. Det framkommer i samtliga intervjuer att det kollektiva sammanhanget formar människans förståelse för sig själv i kraft av andra. Före detta medlemmar beskrev följande:
“You have never met a man like Jim Jones before. Jim was really captivating. He had this way of really reaching into your emotions /../ before joining the People’s Temple, I was a teenager. Just kind of a little lost soul, floating around”
Att följa en samling som tänker och återspeglar människans uppfattning om dess tillvaro har varit givande. Den kulturella upplevelsen har enligt avhoppare format en identitet knuten till Jim Jones, dock i större omfattning till People’s Temple. Avhoppare hänvisar till att Jones apostoliska samt utopiska syn på socialism har haft en stor
inflytande på ett flertal folkgrupper som uppmärksammades av olika samhällsklasser; från hemlösa till den välutbildade eliten samt de privilegierade tjänstemännen.
Slutsatser av liknande observationer kan dras från Wild Wild Country, där
avhoppare ofta refererade till en samhörighet och behovet av att kunna relatera till andra människor. Att skapa ett band med personer utanför familjen. Ökningen av fattigdom och rasism främjade uppkomsten av nya religiösa rörelser enligt Jonestown: Terror in the jungle, där avhoppare i Wild Wild Country istället beskriver Vietnamkriget som en bidragande faktor till att söka andlighet och svar inifrån. Den gemensamma nämnaren är en form av lidande, förlust och en sämre tillvaro.
En framgångsrik jurist, samt avhoppare från Rajneesh Rörelsen refererar till globalisering som fenomen i moderniseringens kaotiska framfart, och hävdar i den mening att i takt med moderniseringen letade avhopparen efter en andlig och fredlig plats.
“I really..when I get up in the morning, I’d think, “What am I doing?”, you know? What am I doing? /../ working too much. For what? I then decided enough is enough. I resigned my partnership. /../ So I went to India.”
Avhoppare menar på att människan i sin tillvaro hamnar i tomrum och meningslöshet, som utan spiritualitet inte kan bli hel. Västvärlden, hade i deras perspektiv valt
materialism; ett symptom av modernisering. En skenande värld som har sin utgångspunkt i att omvärldens globalisering leder till förändringar i människans tillvaro.
