Rädsla/oro

Enligt Ogbodo et al. (2020) faller gestaltningsramen rädsla/oro in på nyheter som skrivs på ett dramatiskt och oroväckande sätt med syftet att bidra till mer panik i samhället.

Det som har kännetecknat ramen rädsla/oro har fyllt kriterierna för nyhetsvärde vilket kan förklara varför denna ram har framträtt mest.

Det som passade in i ramen rädsla/oro var artiklar som använde sig av bilder på tomma hyllor, rusande kunder till butiker eller människor som bunkrar livsmedel.

Värdeladdade ord användes som “spökstad”, “kris”, “coronaoron”, “butiksdöden”,

“brist, “slutsåld”, “oro”, “rusning”, “läkemedelsbrist”, “gapande” och “tomma hyllor”.

Enligt Strömbäck (2019) publicerar nyhetsmedier händelser som är dramatiska,

oväntade och spännande eftersom det bidrar till ett högt nyhetsvärde. Detta kan vara en anledning till att dessa ord används. Artiklarna handlade om brist på livsmedel,

människors konsumtionsbeteende och människors oro över att livsmedel ska ta slut. Av de källor som kom till tals inom denna kategori var det mestadels verksamhetspersoner

Ett exempel är från artikeln “I en del butiker gapar hyllorna för bunkervaror tomma –

”ökat tryck”, publicerad 2020-03-04 i Svenska Dagbladet. Rubriksbilden visar en livsmedelsaffär där en butikschef visar tomma hyllor för en kund. I artikeln gestaltas inledningen till intervjupersonen som att butiken står helt tomt vilket kan tolkas skräckinjagande.

”Här och var gapar hyllorna tomma. Det är tydligt att kunder har valt att köpa mer än vanligt av vissa varor.” (Svenska Dagbladet, 2020-03-04, I en del butiker gapar hyllorna för bunkervaror tomma – ”ökat tryck”).

Språket är liknande genom artikeln där tomheten i butikerna utmålas som ett problem.

Detta kan förmedla en oro till läsaren och samhället att det finns ett problem med att livsmedel tar slut. Trots att artikeln innehåller ett par kommentarer från butikschefer som menar att det inte bör finnas en större oro, att varor fylls på kontinuerligt väljer artikeln att främst framhäva livsmedelsbristen. Att använda en bild med tomma hyllor när artikeln innehåller kommentarer från butikschefer som inte ser ett liknande problem kan anses som att reportern tar ställning i frågan. Det blir ett medvetet val av reportern att använda sig av bilder på tomma hyllor vilket signalerar att det finns en

livsmedelsbrist.

Liknande gestaltning av oro och alarmerande toner förekommer även i artikel ”Nu bunkrar stockholmarna upp med mat” publicerad 2020-03-14 i Dagens Nyheter. När rubriken inleder med att stockholmarna bunkrar med mat förmedlas att det finns ett beteendemönster hos en större del av befolkningen. Det kan tolkas som att det är ett större problem än vad det egentligen är. Även rubriksbilden består av en kund med sin kundvagn som står bredvid tomma livsmedelshyllor. Miljöbeskrivningar genom artikeln framställer situationen rådande livsmedelsförsäljningen som urartad med att det är brist på livsmedel.

”Flera hyllor gapade dessutom tomma efter torsdagens stora försäljningsökning. Både torrvaror och förbrukningsartiklar som toalettpapper har sålt som smör” (Dagens Nyheter, 2020-03-14, Nu bunkrar stockholmarna upp med mat.)

I artikeln “Webbutik säljer handsprit-för 749 kr per flaska”, publicerad 2020-03-17 i Expressen framkommer det gestaltningen rädsla/oro i form av att uppmärksamma att priser på handsprit har ökat i och med coronapandemin. Rubriksbilden tar en större plats i artikeln. Det är en bild på en stor handspritsflaska där det illustreras hur någon tar handsprit i handen. Även den förhöjda prissumman framhävs genom att den är inringad med rött, vilket kan framställa summan som något ovanligt och chockerande.

”Samtidigt som desinfektionsmedel är så gott som slut – till och med på sjukhusen – säljs flaskor till ockerpris på nätet.” (Expressen, 2020-03-17, Webbutik säljer handsprit-för 749 kr per flaska).

Denna mening tyder alltså på att handsprit är slut framöver och kan tolkas som att det är en rådande kris. Det är slut överallt, även på sjukhusen. Det utmålas som att vården har en bristande del i sin beredskap vilket kan förmedla oro. Det finns ingen antydan på hopp i artikeln, utan det utmålas som ett problem som inte går att lösa.

Eftersom ramen rädsla/oro var mest förekommande kan det haft en negativ påverkan av hur samhället har uppfattat fenomenet livsmedelsförsörjning i samband med

coronapandemin. Ogbodo et al. (2020) menar att nyhetsmedier borde gestalta nyheter utan att bidra negativa, alarmerande och dramatiska toner. När nyhetsmedier väljer att göra tvärtemot kan det bidra till mer panik i samhället vilket kan påverka människors psykiska mående och hälsa. Ordval i artiklar har enligt Ogbodo et al. (2020) en stor betydelse av hur samhället kommer att bilda sin uppfattning om situationen. Detta är en aspekt som Entman (1993) nämner, att kommunicerande texter har en påverkan på människor.

5.2.2 Konflikt

Semetko och Valkenburg (2006) menar att ramen konflikt är när två parter är oense. Det kan vara en konflikt mellan myndigheter, medborgare och grupper. Denna typ av ram var en av de mindre framträdande gestaltningsramarna. Det som föll i ramen konflikt bestod av artiklar som använde sig av bilder på två olika parter, exempelvis kunder som bunkrar gentemot verksamhetsansvariga. Artiklarna handlade mestadels om hur olika typer av verksamheter hanterade den höjda försäljningen av livsmedel. Av de källor

som kom till tals inom denna kategori var det mestadels verksamhetspersoner och medborgare som hade en form av kritik gentemot varandra. Värdeladdade ord användes som ”skitdyr”, “egoistiska”, “irrationell”, “chockhöjde”, “hetsköper”, “panikhamstring”,

“motdrag”, “maxtak”, begränsar” och “rasande”.

Ett exempel är artikeln ”Skitdyrt papper får kund att rasa”, publicerad 2020-03-24 i Aftonbladet som innehåller en stark och tydlig konflikt mellan två parter. Kunden gestaltas som arg och upprörd där citaten är värdeladdade medan verksamhetschefen gestaltas som oskyldig som menar att det inte går att rå för prishöjningen. Trots att båda aktörerna får komma till tals i en jämn fördelning kan artikeln tolkas ta kundens parti.

Detta framkommer av beskrivelser av de tomma hyllorna, människor som hamstrar, samt rubriksbilden som visar det nya förhöjda priset på toapappersrullar.

”Coronakrisens framfart Sverige ha fått folk att hamstra såväl handsprit som toalettpapper. I flera butiker gapar hyllorna som annars huserar toalett- och hushållspapper tomma. Men inte på Ica i

Väste-malmsgallerian. Här finns toalettpapper till försäljning. Per rulle. För 29,90 kronor styck” (Aftonbladet, 2020-03-24, Skitdyrt papper får kund att rasa).

Det fanns även kritik från verksamhetschefer och myndigheter som ansåg att människor hanterade livsmedelskrisen på ett negativt sätt. I artikeln “Apotekens motdrag mot hamstringen: Maxtak för antal paket”, publicerad 2020-03-19 i Aftonbladet gestaltas en konflikt mellan människor och verksamhetsansvariga inom apoteken. I artikeln finns det en bild på värkmedelstabletter men bildtext som understryker att det inte får köpas mer än tre paket värkmedelstabletter. Första meningen i ingressen visar tydligt konflikten i artikeln. Artikeln berättar endast apotekens sida av konflikten. Hur människors

konsumtion av medicin tvingar dem att begränsa försäljningen.

“Nu sätter apoteken stopp för hamstring av värktabletter” (Aftonbladet, 2020-03-19, Apotekens motdrag mot hamstringen: Maxtak för antal paket).

Liknande form av konflikt framkommer även i artikeln “Psykolog: Egoistiska och irrationella beteenden sprids ganska enkelt”, publicerad 2020-03-21 i Svenska

Dagbladet där det förklaras vad orsaken av människors konsumtion av livsmedel beror på. I rubriksbilden visas det en äldre man som sträcker åt sig en vara från en gles livsmedelshylla. Rubriken och bilden i artikeln kan bidra till en negativ gestaltning av människor eftersom texten kan tolkas kritisk och bilden utpekande. Artikeln inkluderar olika psykologer som framför sin åsikt angående fenomenet livsmedelsförsörjning. Det är psykologerna som får komma till tals. Människors beteende kritiseras genom artikeln vilket kan tolkas som att det är deras fel när det kommer till livsmedelskrisen.

”Hamstrar du kan du omedvetet inspirera andra att hamstra. Hur du agerar sänder ut ett signalbeteende. Skryt inte om hur mycket handsprit du samlat på dig hemma.” (Svenska Dagbladet, 2020-03-21, Psykolog: Egoistiska och irrationella beteenden sprids ganska enkelt).

Artiklarna inom ramen konflikt visar att den finns en tydlig konflikt där den ena parten skuldbeläggs. Själva krishanteringen angående livsmedelsbristen faller bort och det som uppmärksammas är konflikt mellan två parter, där det tävlas om vem som har rätt. Detta gör så att verklighetsbilden av en situation kan påverkas, eftersom nyheten är utformat på ett specifikt sätt. En anledning till dessa former av nyheter får ta utrymme i

nyhetsmedier kan grunda sig i nyhetsvärderingsteorin där det menas att dramatiska, oväntade och spännande händelser bidrar till sensation (Strömbäck, 2019).

5.2.3 Hopp

Gestaltningen hopp syftar på nyheter som försäkrar människor trygghet i den rådande krisen (Ogbodo et al., 2020). Denna gestaltningramen var den näst mest förekommande i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det som föll i ramen hopp var artiklar som använde sig av bilder på fyllda livsmedelshyllor, glada medborgare

och verksamhetspersoner. Hoppfyllda ord användes som “förberett”, “lösning”, “ingen påverkan”, “ingen brist”, “lugn”, “fylls på”. Artiklarna kunde innehålla MSB; s

(Myndigheten för säkerhet och beredskap) uttalanden om att människor inte behöver konsumera mängder av livsmedel eller verksamhetschefers uttalanden om att det finns gott om livsmedel eller produkter. Av de källor som kom till tals inom denna kategori

var det mestadels verksamhetspersoner och myndigheter som hade en lugn betoning gentemot ämnet livsmedelsförsörjning.

I artikeln “Pappersfabriken: ”Finns ingen anledning att hamstra toarullar”, publicerad 2020-03-19 i Dagens Nyheter får läsaren en försäkran att toalettpappret inte kommer ta slut trots att nyhetsmedier och sociala medier publicerar bilder på att detta.

Rubriksbilden illustrera hur toalettpapper produceras i en fabrik på löpande band.

Genomgående i artikeln förklaras det att det produceras toalettpapper i mängder och människor ska vara lugna. Redan i rubriken och inledningen framkommer det en lugnande ton till läsaren.

”Det är ovanligt lite trafik på E45:an genom Lilla Edet, men vid

lastområdet vid Essitys pappersbruk kommer och åker de många och långa lastbilarna med hög frekvens.” (Dagens Nyheter, 2020-03-19,

Pappersfabriken: ”Finns ingen anledning att hamstra toarullar”).

I artikeln “Stängda gränser har inte påverkat matleveranserna”, publicerad 2020-03-17 i Svenska Dagbladet får läsaren en försäkran om att det inte kommer bli livsmedelsbrist i landet trots att gränserna är stängda. Rubriken i samband med en bild i artikeln som illustrerar fyllda livsmedelshyllor bidrar till en hoppfull gestaltning. Olika butikskedjor får komma till tals som försäkrar att matvaror kommer fortsätta importeras och att det är människors konsumtionsbeteenden som kan bidra till att hyllorna inte hinner fyllas på.

Nyhetsartikeln informerar att livsmedel finns på lagret vilket gestaltar en betryggande och hoppfull ton.

”Stängda gränser i Sveriges närområde påverkar inte tillgången till matvaror i butikerna, försäkrar branschen.” (Svenska Dagbladet, 2020-03-17, Stängda gränser har inte påverkat matleveranserna).

I artikeln “MSB: Det finns ingen anledning att bunkra”, publicerat 2020-03-09 i Svenska Dagbladet menar myndigheten MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) att konsumenter inte behöver handla mer än vanligt.

”Coronaviruset har fått oroliga människor världen över att bunkra mat och mediciner tills hyllorna gapar tomma. Men xx, enhetschef för den

operativa avdelningen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, manar till lugn. ” (Svenska Dagbladet, 2020-03-09, MSB: Det finns ingen anledning att bunkra).

I artikeln framgår det att MSB menar att bilder på tomma hyllor är det som bidrar oro i samhället. Det som är intressant är att journalisten har valt att använda en bild som illustrerar en tom hylla. Däremot finns det en tydlig rubrik som menar på att det inte behövs att bunkra och i artikeln förklaras det att MSB inte ser störningar i varuflöden.

Artikeln väljer att lyfta fram att det inte finns en anledning till människor att oro sig.

Detta bidrar till en helhetsbild av artikeln som gör att den faller inom ramen hopp.

Enligt dagordningsteorin menas det att nyhetsmedier väljer vad för frågor som ska exponeras vilket resulterar sig i vad samhället borde anse som samhällsproblem (Shehata, 2019). Eftersom hopp var den näst främsta använda ramen i morgonpress visar det att läsarna har fått ta del av ämnet livsmedelsförsörjning i både negativa och positiva aspekter. Detta kan ge en mer rättvis bild att krisen, att det kanske inte är ett lika allvarligt problem som det har framställts. Eftersom Ogbodo et al. (2020) menar att gestaltning har påverkan på samhället och medborgare kan denna form av nyheter bidra till en inre ro hos medborgarna vilket kan ha en positiv påverkan på hur de väljer att ta emot information och hantera en kris.

6 Diskussion

Syftet med denna studie var att undersöka hur svenska nyhetsmedier har valt att

rapportera om livsmedelsförsörjning i samband med coronapandemin under perioden 26 februari till 25 mars 2020. I undersökningen har de fyra största svenska tidningarna valts ut, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen. Under den här delen kommer det att diskuteras hur studiens frågeställningar har besvarats. Därefter presenteras slutsats och sedan förslag på vidare forskning.

6.1.1 I vilken grad uppmärksammades livsmedelsförsörjning i svenska