Vidare forskning

Förslag på framtida forskning kan vara att undersöka mer om hur ämnet

livsmedelsförsörjning har skrivits i nyhetsmedier under tidigare kriser. Baserat på tidigare forskning har livsmedelsförsörjning en betydande roll under kriser. Enligt Eriksson och Stenius (2020) och Roos (2020) visas att konsumtionen av livsmedel ökar och att människors beteendemönster ändras. Det hade varit intressant med en större undersökning, möjligtvis på en internationell nivå där nyhetsmediers roll i samband med ämnet livsmedelsförsörjning i kriser granskas.

I denna undersökning har det framkommit att nyhetsmedier främst använt

verksamhetsansvariga som källor till frågor rådande ämnet livsmedelsförsörjning.

Eftersom information ska nå ut till samhället snabbt under kriser anser vi att det är förståeligt att verksamhetsansvariga varit den mest framträdande källan. Detta kan däremot ha en negativ aspekt i att informationen kan variera rådande samma ämne. Det hade varit intressant att utföra en enkätintervju om hur journalister väljer ut sina källor under kriser. Detta för att få en förståelse över vad det är som avgör vilken källa som kommer till tals.

Referenser

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Övers.; 3 uppl.). Liber (Orginalutgåvan publicerad 2016)

Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. (4 uppl.). Studentlitteratur.

Entman, R. M. (1993) Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. Journal of Communication; Autumn (vol. 43), 51–58.

https://is.muni.cz/el/1423/podzim2018/POL256/um/Entman_1993_FramingTowardclari ficationOfAFracturedParadigm.pdf

Eriksson, N., & Stenius, M. (2020) Changing Behavioral Patterns in Grocery Shopping in the Initial Phase of the Covid-19 Crisis—A Qualitative Study of News Articles.

Scientific Research Publishing Inc, 8(5), 1946–1961. 10.4236/ojbm.2020.85119

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (5 uppl.).

Stockholm: Wolters Kluwer

Folkhälsomyndigheten. Antal fall av covid-19 i Sverige. Hämtad 2020-11-19 från https://experience.arcgis.com/experience/09f821667ce64bf7be6f9f87457ed9aa Ghersetti, M. & Andersson Odén, T. (2010). Pandemin som kom av sig: om

svininfluensan i nyhetsmedier och opinion. Göteborg: Institutionen för journalistik, nyhetsmedier och kommunikation, Göteborgs universitet.

https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25720.pdf

Ghersetti, M., & Odén, T. (2019). Krisjournalistik. I M. Karlsson, J. Strömbäck (Red), Handbok i journalistikforskning (2 uppl., s. 269–278). Studentlitteratur.

Göteborgs Universitet (2020) Förtroende för svenska nyhetsmedier under Corona pandemin 2020 (29:10-1:10:00) Göteborgs Universitet.

https://www.gu.se/sites/default/files/2020-10/3.%20Medieförtroende%20i%20pandemitider.pdf

Johansson, B., Odén, T. (2017) Struggling for the Upper Hand. Taylor & Francis online, volym (19), 1489–1506

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1461670X.2017.1279980

Karlsson, M., & Johansson, B. (2019). Kvantitativ innehållsanalys. I M. Ekström, B.

Johansson (Red), Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (3 uppl., s 171–191).

Studentlitteratur.

McCombs, M., Shaw, D. (1972) THE AGENDA-SETTING FUNCTION OF MASS MEDIA. Public Opinion Quarterly, Volume 36, Issue 2, SUMMER 1972, Pages 176–

187. https://doi.org/10.1086/267990

Medieakademin. (2020). Förtroendebarometern 2020. Medieakademin.

content/uploads/2020/03/Presentation_fortroendebarometern_2020.pdf?fbclid=IwAR1H BmiFvTey7TnLUrCORZkvcNM-1JmZenfXJseUGvuU3t54fkscsBxcSHY

Nord, L., & Strömbäck, J. (2005). Hot på agendan (KBM-rapport, 2005:7).

Krisberedskapsmyndigheten. https://rib.msb.se/filer/pdf/21537.pdf

Ogbodo, J. N., Onwe, E. C., Chukwu, J., Nwasum, C. J., Nwakpu, E. S., Nwankwo, S.

U., Nwamini, S., Elem, S., & Iroabuchi Ogbaeja, N. (2020). Communicating health crisis: a content analysis of global media framing of COVID-19. Health promotion perspectives, 10(3), 257–269. https://doi.org/10.34172/hpp.2020.40

Onwe, E. C., Chukwu, J., Nwamini, S. C., Nwankwo, S. U., Elem, S., Ogbaeja, N. I., Nwasum, C. J., Nwakpu, E. S., & Ogbodo, J. N. (2020). Analysis of Online

Newspapers’ Framing Patterns of COVID-19 in Nigeria. European Scientific Journal, ESJ, 16(22), 217. https://doi.org/10.19044/esj.2020.v16n22p217

Orvesto Konsument (2019). Räckviddsrapport ORVESTO Konsument 2020:2. Kantar Sifo.

https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport_orvest o_konsument_2020_2_2.pdf

Roos, J, M. (2020) Individuella skillnader i hamstring och social distansering under coronapandemin i Sverige. Göteborgs Universitet. SOM-institutet.

https://www.gu.se/sites/default/files/2020-12/14.%20Individuella%20skillnader%20i%20hamstring%20och%20social%20distanse ring%20under%20coronapandemin%20i%20Sverige.pdf

SAGE Research Methods. (2010). Triangulation. Hämtad 2020-12-07 från https://methods.sagepub.com/reference/encyc-of-research-design/n469.xml

Semetko H, Valkenburg P. (2006). Framing European politics: a content analysis of press and television news. J Commun. 2000;50(2):93–109.

https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.2000.tb02843.x

Shehata, A. (2019). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I M. Karlsson, J.

Strömbäck (Red), Handbok i journalistikforskning (2 uppl., s 337–348).

Studentlitteratur.

Strömbäck, J (2014) Makt, Nyhetsmedier och Samhälle (2 uppl). Studentlitteratur Strömbäck, J. (2019). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. I M. Karlsson, J. Strömbäck (Red), Handbok i journalistikforskning (2 uppl., s 171–181).

Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2017) God forskningsed (VR1708). Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Bilagor

Bilaga 1 Kodschema

V1. Tidning: 1) Aftonbladet 2) Dagens Nyheter 3) Svenska Dagbladet 4) Expressen Kodinstruktion: Den tidning artikeln är publicerad i.

V2. Utrymme: 1) Liten 2) Mellan 3) Stor 4) Kolumn 5) Uppslag 6) 1 ½ sida

Kodinstruktion: Hur stort utrymme texten fyller. Artikeln är liten om den täcker upp till 1/3 sida, mellan om den täcker en halv sida, stor om den täcker en hel sida, kolumn om artikeln går längst kanten, uppslag om artikeln fyller båda sidorna, 1 ½ sida om artikeln täcker en och en halv sida.

V3.Tidsperiod: 1) 26 februari - 4 mars 2) 5 mars - 12 mars 3) 13 mars - 20 mars 4) 21 mars - 25 mars

Kodinstruktion: Datum på när artikeln är publicerad.

V4. Genre: 1) Nyhetsartikel 2) Reportage 3) Tips 4) Krönika 5) Ledare 6) Undersökning/Enkät 7) Insändare 8) Framsida 9) Notis

Kodinstruktion: Nyhetsartikel motsvarar en journalistisk nyhetstext. Reportage motsvarar en artikel med miljöbeskrivningar och längre texter. Tips motsvarar texter som tipsar läsaren om bunkring. Krönikor och ledare är alltid utmärkta i tidningarna. Undersökning/enkät innehåller motsvarar intervjuer som för fram en statistik. Insändare motsvarar texter inskickade av privatpersoner. Framsidan på tidningen motsvarar första sidan i tidningen. Notis motsvarar en mindre text som brukar innehålla ortsangivelse.

V5. Gestaltningsram: 1) Konflikt 2) Rädsla/oro 3) Hopp 4) Övrigt

Kodinstruktion: Med konflikt menas ”konflikt mellan individer, grupper, institutioner för att locka publik” (Semetko & Valkenburg, 2006, vår översättning). Exempel “Jag är missnöjd över hur detta har hanterats”. Med rädsla/oro menas dramatiska texter som kan bidra till att människor får panik (Ogbodo et al., 2020, vår översättning). Exempel “Det är vansinnigt hur människor handlar upp all mat”. Med hopp menas texter som ger trygghet under kriser (Ogbodo et al., 2020, Vår översättning). Exempel “Det finns ingen anledning att oroa, mat

kommer fortsätta att levereras”. Med övrigt menas artiklar som inte kan identifieras med ramarna konflikt, rädsla/oro och hopp, har inte specifika toner.

V6. Ton på artikel: 1) Negativ 2) Uppmanande 3) Alarmerande 4) Informativ

Kodinstruktion: Texten anses negativ om det finns ett missnöje över en situation. Texten anses uppmanande om den uppmanar människors ageranden i samband med

livsmedelsförsörjning, som exempelvis bunkring. Texten anses alarmerande ifall den varnar för något som har/kan hända. Texten anses informativ om den inte innehåller specifika toner.

V7. Ton på rubrik: 1) Negativ 2) Uppmanande 3) Alarmerande 4) Informativ

Kodinstruktion: Rubriken anses negativ om det finns ett missnöje över en situation. Rubriken anses uppmanande om den uppmanar människors ageranden i samband med

livsmedelsförsörjning, som exempelvis bunkring. Rubriken anses alarmerande ifall den varnar för något som har/kan hända. Rubriken anses informativ om den inte innehåller specifika toner.

V8. Verksamhetsansvarig: 1) Nämns 2) Nämns inte V9. Myndighet: 1) Nämns 2) Nämns inte

V10. Myndighetsperson: 1) Nämns 2) Nämns inte V11. Expert/ Forskare: 1) Nämns 2) Nämns inte V12. Makthavare: 1) Nämns 2) Nämns inte V13. Medborgare: 1) Nämns 2) Nämns inte V14. Skribent: 1: Nämns 2) Nämns inte

Kodinstruktion: Vilka källor och typ av människor som får komma till tals i artikeln. Med verksamhetsansvarig menas intervju med en person som är chef över en butik/verksamhet.

Med myndighet menas intervju/citat med myndighet. Med myndighetsperson innebär intervju/citat från en person som jobbar för en myndighet. Med forskare/experten innebär en intervju med en person som är speciellt insatt i ett ämne. Med makthavare innebär om intervjupersonen är politiker, statsminister eller har annan hög position. Med medborgare innebär privatpersoner som intervjuas. Med skribent innebär att texten är skriven av en journalist, krönikör eller ledarskribent.

V15. Typ av bilder: 1) Bilder på tomma hyllor 2) Bilder på konsumenter 3) Bilder på livsmedel 4) Övrigt 5) Bild finns ej

Kodinstruktion: Om artikeln innehåller bilder och vad för typ av bilder. Bild på tomma livsmedelshyllor innebär bilder på tomma hyllor. Bilder på konsumenter innebär bilder på människor som handlar. Bilder på livsmedel innebär bilder på livsmedel. Övrigt innebär att bilden innehöll något annat motiv som exempelvis porträttbild. Med bild finns ej menas att det inte finns en bild.