Resultat av kvantitativ undersökning

Tabell 1. N=93. Visar vad för utrymme artiklar har i respektive tidning.

Att analysera utrymmet på artiklarna har relevans med att det ger en helhetsbild av i vilken grad de olika tidningarna valde att uppmärksamma fenomenet

livsmedelsförsörjning. Det visar även i vilken grad det stod på dagordningen i de olika tidningarna. Artikeln var liten om den täckte upp till 1/3 helsida, mellan om den täckte

½ helsida, stor om den täckte en hel sida, kolumn om artikeln gick längs kanten, uppslag om det tog två helsidor och 1 ½ sida om artikeln täckte en helsida och en halv helsida.

Det som kan utläsas av denna tabell är att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet hade storlek liten på närmare än hälften av deras artiklar. Aftonbladet och Expressen

publicerade främst kolumner vilket motsvarar närmare hälften av deras artiklar.

Denna tabell visar att artiklar om livsmedelsförsörjning fyllde upp ett utrymme i tidningarna. Det intressanta är att både i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet fick ämnet livsmedelsförsörjning större utrymme än i Aftonbladet och Expressen. En anledning till att ämnet livsmedelsförsörjning inte tog större plats i kvällspress kan grunda sig i att det var starten av coronautbrottet i Sverige vilket kan resultera sig i andra rapporteringar tog större utrymme. Morgonpress lät livsmedelsförsörjning fylla ett större utrymme i form av nyhetsartiklar i storleken liten. Enligt Shehata (2019) menas att det som nyhetsmedier väljer att rapportera om bidrar till en verklighetsbild för medborgare om vilka samhällsproblem som är viktiga, vilket förklarar vad som är på dagordningen (Shehata, 2019). Genom att rapportera om ämnet livsmedelsförsörjning med att det finns brist på varor kan nyhetsmedier signalera att det är ett

samhällsproblem.

Tabell 2. N=93. Visar vilket datum det rapporterades mest om ämnet livsmedelsförsörjning.

Det som kan utläsas från denna tabell är att respektive tidning publicerade mest artiklar

En anledning till att det publicerades fler artiklar under denna tidsperiod kan vara att det framkom ett mönster av ökad konsumtion av livsmedel i samhället, vilket även Eriksson och Stenius (2020) har nämnt. Dagordningen gällande ämnet livsmedelsförsörjning påvisar att det blev populärt att publicera om nyheten mellan 13–20 mars, men att det avtog veckan efter. Detta kan grunda sig i teorin nyhetsvärdering där det förklaras att nyheter tappar sitt värde efter en viss tidsperiod, även om det anses som en sensationell nyhet. Nyheten kan därför ha förlorat sitt publiceringsvärde (Strömbäck, 2019).

Tabell 3. N=93. Visar vad för toner artiklar har som mest i respektive tidning.

Tabell 4. N=93. Visar vad för toner artiklarna har som mest i respektive tidning.

Negativ ton har applicerats om texten/rubriken visar att det finns ett missnöje över en situation. Texten/rubriken anses uppmanande om den uppmanar människor till

fenomenet livsmedelsförsörjning. Texten/rubriken anses alarmerande om den varnar för något som har hänt eller ska hända. Texten/rubriken anses informativ om den inte innehåller specifika toner.

Det som kan utläsas av dessa tabeller är att alla tidningar förutom Aftonbladet hade främst en alarmerande ton i sina artiklar. Aftonbladet innehöll främst artiklar med negativa toner. Gällande rubriker hade respektive tidning främst alarmerande toner, förutom Svenska Dagbladet som främst innehöll rubriker med informativa toner.

Att nyhetsmedier under kriser har en tendens till att publicera material som består av alarmerande toner grundar sig i att det har sensationsvärde vilket visats i tidigare forskning som Ghersetti & Odéns (2010). Nyhetsmedier kan tendera till att publicera dramatiska händelser mer än att vara sakliga. Meningar, ord, bilder som används kan bidra till en verklighetsuppfattning för läsarna (Ogbodo et al., 2020).

Trots att artiklar och rubriker innehöll främst alarmerande/negativa toner var det inte långt ifrån informativa toner. Tidningarna valde alltså att lyfta fram alarmerande och informativa artiklar i ungefär samma grad vilket balanserar innehållet. Däremot hade Expressen en större grad av alarmerande rubriker. Detta kan bero på att kvällspressen drar sig mer åt sensation som även Ghersetti & Odén (2010) nämner.

I denna tabell visas vilka typer av källor som har framkommit mest i respektive tidning.

Detta för att få ett perspektiv på vad för källor som får uttala sig om fenomenet livsmedelsförsörjning. Tabellen visar att respektive tidning hade verksamhetsansvarig som den mest förekommande källan. Aftonbladet hade en däremot en jämn fördelning mellan källan verksamhetsansvarig och medborgare.

Tidningarnas beslut i att främst använda verksamhetsansvariga som källor kan grundlägga sig i det ska finnas en källa som kan ge ett snabbt och informativt svar på om det är brist på livsmedel eller inte. I helhet brister det i att myndigheter får komma till tals vilket kan ha påverkat nyhetsrapporteringen. I tidigare forskning nämner Nord &

Strömbäck (2005) att när nyhetsmedier använder sig av olika källor kan det påverka myndigheters tillförlighet till nyhetsmedier. Detta eftersom källor kan variera och påverka information (Nord & Strömbäck, 2005). Även Johansson & Odén (2017) menar att beroende på hur en nyhet formas skapar det ibland inte en verklig bild av en händelse

Tabell 6. N=93. Visar vad för textgenre artiklarna har som mest i respektive tidning.

Denna tabell visar att nyhetsartikel var den främsta textgenren hos Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen medan Dagens Nyheter innehöll främst textgenren

reportage. De resterande textgenrer hade en jämn fördelning mellan tidningar.

Det som går att utläsa av denna tabell är att respektive tidning har placerat ämnet livsmedelsförsörjning högt på dagordningen eftersom det publiceras i flera olika typer

av nyhetstexter. Ämnet livsmedelsförsörjning tar upp en betydande roll i rapporteringen och nyhetsmedier ger den uppmärksamhet. Detta kan appliceras i dagordningsteorin som enligt Strömbäck (2014) menas med när nyhetsmedier ger frågor olika mängds uppmärksamhet. Rapporteringen om fenomenet livsmedelsförsörjning kan därför anses som information samhället bör ta del av.

Tabell 7. N=93. Visar vad för ramar artiklarna gestaltas inom som mest i respektive tidning.

Med konflikt menas texter där det framkommer att två parter är oense. Med rädsla/oro menas texter där det framkommer en dramatisk händelse som kan väcka en inre oro.

Med hopp menas texter där det framkommer positiva toner och lösningar på en situation. Med övrigt menas texter som inte går att identifiera med de tre fastställa gestaltningsramarna.

Det som kan utläsas av denna tabell är att rädsla/oro förekom mest i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och i Aftonbladet var det jämnt mellan rädsla/oro och övrigt. Expressen är den tidning som haft gestaltningen rädsla/oro som mest i sin rapportering.

Nyhetsmediernas roll i kriser har undersökts sen tidigare som visar att det kan finnas tendenser till att nyhetsrapporteringar kan bidra mer oro i samhället än att fokusera på

bilder, rubriker gestaltas och ramas in vilket kan grunda sig i gestaltningsteorin (Esaiasson et al., 2017).

Att Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen har valt att prioritera fenomenet livsmedelsförsörjning på dagordningen (se tabell 1) i form av gestaltningen rädsla/oro kan det anses som att de har haft en påverkan på människor och bidragit till oro i samhället. Detta grundar sig i hur rapporteringar har gestaltats. Aftonbladet har som visats en jämn fördelning av rädsla/oro och övrigt vilken kan tolkas som att de inte har bidragit till rädsla/oro i samma grad.

Tabell 8. N=93. Visar vad för typ av bilder i artiklarna som förekommer mest i respektive tidning.

Kategorin övrigt bestod av bilder som inte hade relevans till ämnet

livsmedelsförsörjning. Aftonbladet innehöll en jämn fördelning av bilder som i föll i kategorin tomma hyllor och övrigt. Dagens Nyheter innehöll mest bilder på livsmedel.

Svenska Dagbladet innehöll mestadels bilder på tomma hyllor. Expressen innehöll mestadels bilder som föll under kategorin övrigt. Generellt visar tabellen att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet innehöll mindre bilder, däremot när bilder förekom var det en jämn fördelning av vad som framkom i bilderna. Medan i Aftonbladet och Expressen var det större kontraster mellan vad som framkom i bilderna.

Enligt Strömbäck (2019) menas det att nyheter har ett högt publiceringsvärde om det innehåller något dramatiskt, spännande och oväntat. Tidigare forskning har även visat att kvällspress föredrar att rapportera sensationella nyheter meden morgonpress innehåller saklig information (Ghersetti & Odén, 2010).

Bilder utöver kategorin övrigt kan därför ha ett publiceringsvärde. Bilder på tomma hyllor, konsumenter och livsmedel i samband med fenomenet livsmedelsförsörjning kan anses som något oväntat och dramatiskt när människor i Sverige är vana vid fulla butikshyllor. Att kvällspress innehöll flest bilder kan även grunda sig

nyhetsvärderingsteorin där sensationella nyheter har ett publiceringsvärde.