DEN RADIKALA ESTETIKEN

Modellen urskiljer tre sociala sfärer – eller med sociologisk terminologi institutioner – som formar och använder det este- tiska på olika sätt.

Inom skolan dominerar den modesta estetiken, men den är inte allenarådande. Skolan är inte någon homogen institution utan rymmer i sig ”en mångfald perspektiv”. Det finns t.ex. inslag av både marknadsestetik och radikal estetik inom sko- lans väggar. Den humanistisk-estetiska kulturen bildar en för- enande länk mellan konsten och det estetiska i och utanför skolan. Den bärs upp av universitet, skola, bibliotek, museer, teatrar, dagskritik o.s.v. Spännvidden är mycket stor inom den kulturen mellan den modesta och den radikala polen.

Finns det inga förbindelser mellan den modesta estetiken och marknadsestetiken? Sedan gammalt har de varit varandras antagonister. Skolans hallstämplade kultur har i själva verket behövt populärkulturen som den fiende som legitimerat den oförsonliga kulturkampen. Men ju mer skolan betraktas som en marknad eller en del av marknaden desto större blir chan- sen alternativt risken att förbindelserna blir mycket täta mellan skolan och marknadsestetiken. I så fall uppstår den intressanta frågan vad det är för motståndare som skolans kultursyn ska definiera sig i förhållande till.

Modellen är en renodling av vissa skillnader som vi har beskrivit i den här skriften. Det innebär bland annat att man

inte utan vidare kan sätta likhetstecken mellan den radikala es- tetiken och konsten. Den radikala estetiken finner man hos vissa viktiga sidor av konsten i det moderna samhället. Jag återkommer snart till vilka sidor det handlar om. Det finns för- bindelser mellan konsten och marknadsestetiken. De lånar av varandra och bearbetar varandras formspråk. Man kan också med viss rätt säga att de är delar av samma omfattande kul- turindustri. Det begreppet skapades visserligen en gång för att beteckna populärkulturens produktionsform, men sedan dess har det blivit allt märkbarare att också konsten lever på en marknad.52

De tre centrala begreppen har inte bildats på riktigt samma sätt. När det gäller den modesta och den radikala estetiken har vissa sidor av skolans och konstens estetiska tänkande och praktik skilts ut och fått definiera begreppen. När det gäller marknadsestetiken handlar det om omfattande och olikartade estetiska praktiker som främst har det gemensamt att ekono- mins och maktpolitikens villkor dominerar. Den kommer att expandera på egna villkor inom skolan om den bara får chan- sen.

*

Vi har nu kommit till själva kärnan, en precisering av vad konsten har givit i arv i form av en radikal estetik. Begreppet är i högsta grad aktuellt i dag men dess innebörd skiftar.53 _Jag

vill lyfta fram två viktiga sidor av konsten i den moderna värl- den.

Konstens värld har i en långsam process under de senaste århundradena utvecklats till en speciell social form, en institu- tion, ett system eller en sfär (termerna är många). Den repre- senterar ett särskilt sätt att komma samman och skapa en be- stämd form av gemenskap. Den har också utformat normer för hur vi ska förhålla oss till det som accepteras som konst. Det var i 1700-talets Europa som det växte fram föreställningar och ”regelverk” som gav konsten en särställning. Konsten blev en avskild sfär med en egen frihet, en särskild yttrandefrihet – den konstnärliga friheten.

Konsten blev en viktig del av det offentliga samtalet som idealt sett borde kunna föras öppet och jämlikt. I realiteten fanns det stora hinder för att förverkliga detta ideal om allas lika rätt till yttrandefrihet – och det är en öppen fråga om det med tiden har blivit bättre eller sämre beställt med den sa-

ken.54 _{Hur som helst manar idealet till försvar och vitalisering}

av de former av offentlighet som finns men också till skapande av nya former av offentlighet. Skolans estetiska verksamheter skulle kunna bli en del av denna förnyelse.

Skolan skulle kunna vara en demokratisk offentlighet med en egen yttrandefrihet. En klass eller en skola är inte större än att de kan fungera som en klassisk deltagardemokrati. Men tack vara de nya medierna och multimedierna skulle skolorna också kunna fungera som en modern medieoffentlighet.55

Den konstnärliga estetiken är för det andra ett formspråk som hela tiden utvecklas och ifrågasätter sig självt. Konstens metod kan beskrivas med ord som öppen, frågande, kritisk. Konsten kan röra vid det tabubelagda, motsägelsefulla, ifråga- sättande, ge plats åt osäkerheten. Den kan ge världen mång- fald, komplexitet och konkretion. Det betyder inte att konsten överallt och alltid lever upp till sina egna normer. Men de finns där som alltid närvarande möjligheter och förväntningar.

Konstens metod är att hela tiden fråga: Hur ska verklighe- ten beskrivas? Genom nationella historiemålningar, genom realistiska avbildningar, mångdimensionellt som hos postim- pressionisterna eller kubisterna, som en värld av former och

54 _{Bourdieu (2000) s. 65 ff.}

färger utan entydig referens till en bestämd verklighet. Verk- ligheten kan framställas på olika sätt och det sker genom en kombination av vad som framställs och hur det framställs. Alla framställningar av verkligheten har en bestämd form och det kan göra en radikal skillnad vilken form de har. Mening ska- pas inte bara genom vad vi säger utan också genom hur vi sä- ger det.

Estetiken som social form kan utmana skolans kultur. Den öppnar skolan för diskussioner och dialoger, den ställer krav på hur man utvecklar sina tankar och känslor.

Estetiken som formspråk kan utmana skolans kunskaps- syn. Den sätter ett rejält frågetecken inför läroboks- kunskapernas entydighet och förenklingar, inför färdiga och fasta kunskaper.

Estetik i dessa betydelser är radikal därför att den har radi- kala anspråk och radikala möjligheter.

Litteratur

Arendt, Hannah (1986), Människans villkor. Vita activa, Göteborg: Röda bokförlaget.

Armstrong, Isobel (2000), The Radical Aesthetic, Oxford: Blackwell.

Bourdieu, Pierre (2000), Pascalian Meditations, Cambridge: Polity Press.

Graff, Gerald (1987), Professing Literature. An Institutional

History, Chicago & London: The University of Chicago

Press.

Kumar, Amitava ed., (1999), Poetics/Politics. Radical Aes-

thetics for the Classroom, New York: St. Martin´s Press.

Lewis, Justin (1990), Art, Culture, and Enterprise. The Poli-

tics of Art and the Cultural Industries, London & New

York: Routledge.

Sørensen, Birgitte Holm red. (2001), Multimediedidaktik og

læring – børns og unges multimedieproduktion, Köpen-

hamn: Gad.

Willis, Paul (1990), Common Culture. Symbolic Work at Play

in the Everyday Cultures of the Young, Buckingham: Open

University Press.

Woodmansee, Martha (1994), The Author, Art, and the Mar-

ket. Rereading the History of Aesthetics, New York: Co-