Ramfaktor: Tradition och förväntning

Ulf P. Lundgren menar att ramfaktorteorin kan beskriva förändring och utveckling inom skolans värld (se s. 11). Traditioner skulle kunna ses som något relativt beständigt, men som med tiden ändå kan förändras. Skoltraditionen Lucia kan kopplas ihop med utveckling, men även förväntningar av alla dess slag. För att undersöka traditionen närmare, innehåller den här delen av intervjuerna en

redogörelse för hur luciatraditionen utspelar sig på olika skolor, vilka förväntningar omgivningen har på den, samt hur dessa två delar samspelar och inverkar på musiklärarnas arbete med Lucia i skolan.

6.5.1 Luciatraditionen

Hur traditionen Lucia utspelar sig på skolorna runtom i landet varierar. Enligt intervjuerna med de sex musiklärarna kan antalet deltagare i ett luciatåg bestå av allt mellan 9-120 elever. De flesta, fem av sex, tillfrågade lärare har ett frivilligt deltagande. Klaras skola har obligatoriska luciatåg, vilket beror på att skolan har en estetisk profil. Även lokalen för föreställningen skiljer sig åt, även om de flesta använder sig av aulan på skolan. Annas skola har ingen aula och därför ges föreställningen istället i kyrkan. Åsas luciatåg uppträder i en stor idrottshall. Vanligast verkar vara att årskurs 9 står för Lucia på skolorna. På Annas skola är det årskurs 8 som står för stommen och sedan fyller hon på med elever från årskurs 9 och 7. På Klaras skola är det årskurs 7 och 8 som står för Lucia, eftersom årskurs 9 är på praktik under perioden. Antalet föreställningar varierar mellan 1-3 stycken och de går vanligtvis av stapeln på luciadagen. På Björns skola har de tre föreställningar direkt efter varandra på morgonen, medan Elins skola ger en föreställning kvällen innan och en på luciamorgonen. Anna har bara en föreställning på kvällen. Antalet åskådare av musiklärarnas luciatåg kan vara allt mellan 150-450 personer, beroende på hur stor skolan är.

När Elin, Björn och Klara började arbeta på sina skolor var Lucia redan en del av traditionen. På Klaras skola har Lucia varit en självklar del ända sedan skolan öppnade i slutet på 60-talet. Alla musiklärarna har deltagit i utvecklingen av traditionen på sin skola.

6.5.2 Press att arrangera luciatåg

Vi pratar om huruvida musiklärarna känner någon press från rektor och kollegor eller någonstans utifrån att göra ett fint luciatåg. När jag frågar hur stödet från rektor och kollegor ser ut svarar fyra av sex musiklärare att rektorn är ett stort stöd. Alla känner av en press att göra ett fint luciatåg. Men varifrån pressen kommer ifrån skiljer sig åt. Åsas luciatåg är skolans ansikte utåt vilket skapar höga förväntningar från allmänheten. Tre av sex berättar att den största pressen sätter de på sig själva, för att de vill visa upp någonting bra. Isak och Björn vill ge sina elever bästa möjliga förutsättningar för att få delta i ett fint tåg. Björn säger att pressen han känner från rektor och kollegor är viktig för att föreställningen ska bli minnesvärd.

Fyra av sex musiklärare säger att det är eleverna som förväntar sig och driver på att det ska bli Lucia varje år. Anna tror att eleverna själva känner av en press från sina föräldrar att delta. Klara säger att eleverna skulle tycka att det var konstigt om de på högstadiet plötsligt inte fick delta, eftersom Lucia är en tradition som utövas inom skolans alla stadier. Isak tror att eleverna skulle bli upprörda om det inte blev Lucia. Björn har erfarit hur det kan bli i praktiken.

För åtta år sedan gick jag en utbildning på hösten och då sa jag till cheferna att jag nog inte kommer att orka med Lucia i år och då letade de efter någon annan och min kollega sa ju direkt nej. Då försökte man se om man kunde hyra in någon och det blev ingenting. Det slutade med att eleverna i nian protesterade då, med plakat och grejer (Björn)!

När jag frågar hur pressen de känner inverkar på förberedelserna inför Lucia, svarar hälften av musiklärarna att de lägger ner mycket tid på att det ska bli bra. Elin försöker börja med Lucia tidigare varje år, men hinner aldrig. Isak lägger ner mycket tid på att översätta pianospelet till sin gitarr, eftersom han inte spelar piano. Klara känner sig tvungen att använda ordinarie tid till Lucia, vilket påverkar undervisningen i hennes andra ämne negativt.

6.5.3 Lucias existens

Jag undrar vad musiklärarna själva tycker om Lucia och om traditionen bör vara kvar eller inte. Alla tycker om Lucia och tycker att det är roligt att arbeta med. Fem av sex tillfrågade tycker därför att det är en självklarhet att det ska vara kvar. Björn har delade känslor och tycker att Lucia lika gärna kan bytas ut mot något annat. Han tycker att traditioner är till för att förändras. Enbart om man tror på det man gör och ser en vinst eller poäng med Lucia tycker han att man ska fortsätta. Fyra av sex musiklärare tycker att traditionen är viktig och något vi borde värna om. Enligt Anna ökar Lucia elevernas intresse för musikämnet. Hon tycker om att körsången får ta mer plats, eftersom det är bevisat att körsång får oss att må bra. Anna säger även att man vinner mycket i relationen till eleven. Elin tycker att Lucia ger eleverna möjlighet att växa och hitta inre motivation. Klara vill att mer tid avsätts för Lucia, så att samarbete kan ske med andra ämnen. Hon menar att samtal kan föras om texternas innehåll på språklektioner, samhällskunskapen kan prata om Lucias effekter på samhället, eleverna kan baka lussebullar inom hemkunskapen eller göra kransar och glitter på bilden. Isak menar att Lucia är ett sätt att mötas över kulturer.

Jag hade elever i mellanstadiet, som hade anpassat sina slöjor efter luciatåget. De hade köpt vita slöjor med glitter i. Det blev skitfint! Så sjöng de de traditionella sångerna. Jag blir upprörd när man ifrågasätter luciatåg pga att vissa kulturer inte skulle delta. Att man

använder det så att det blir någon form av politisk diskussion. Där är det ju lite hur man lägger fram det. Det går att överbrygga den här motsättningen, om det ens är en

motsättning (Isak).

Jag undrar om musiklärornas kollegor vill ha kvar luciatraditionen. Alla musiklärare säger att de upplever att de vill det. Fem av sex påpekar att kollegorna, trots det, helst inte vill lämna ifrån sig elever från sina lektioner, för luciaövning. Klaras kollegor kommer från många olika kulturer, men ändå upplever hon att alla vill ha kvar Lucia. Åsa tycker att kollegorna vill lägga sig i

luciaförberedelserna för mycket, medan Isak känner att kollegorna stöttar honom. De försöker minska pressen på honom och är nöjda bara det blir ett luciatåg. Annas kollegor verkar tycka att det är ett trevligt sätt att umgås med eleverna på.

Man får kliva ifrån sitt ämne och alla mål. Man får investera i relationen till dem. Det vinner man ju så otroligt mycket på i längden. Så för den sakens skull, så tror jag att de flesta är väldigt positiva till att ha det kvar (Anna).

Jag frågar vad musiklärarna tror skulle hända om de skulle välja att lägga ner Lucia på den skola de jobbar på. Alla sex svarar att eleverna skulle protestera. Tre lärare tror att det hade blivit Lucia ändå, om skolan hade lyckats ordna någon som vill hålla i det. Isak tror att arbetslaget skulle tycka att han svek dem, eftersom det är hans jobb. Klaras teori är att ekonomiska skäl blir avgörande för en del musiklärare. Hon menar att kompensationen för all övertid som musiklärarna gör, uteblir.

Klara lade själv ner Lucia i år och då blev eleverna oroliga och undrade vad de skulle göra istället. Anledningen till att det lades ner var, i det här fallet, brist på frivilliga elever. Rektorn tyckte att hon skulle göra det ändå, men två elever räcker inte för ett luciatåg, menar Klara. Fyra av sex

musiklärare säger att eleverna ser det som en tradition och menar att de skulle ha ifrågasatt varför de inte skulle få göra det, när förra årets elever fick det.

Om man ser att man skulle sluta med lucia, det tar ju några år innan traditionen är över, det tar ju ett tag tills man inte har kvar elever på skolan som har gjort det, nån gång. Så ett par år man nog får leva med att de är lite sura över att de inte får göra det. Men jag tror också att många lärare skulle sakna det, för att det är så mysigt. Det tycker jag med. Många vill ha ett luciatåg (Anna).

När jag frågar musiklärarna om de känner till att Lucia läggs ner på en del skolor, visar sig alla sex vara väl medvetna om diskussionen. Hälften har själva varit med om att Lucia läggs ner. Björn kan räkna upp flera skolor i sin omnejd som har valt att inte längre arrangera något luciatåg. Alla sex

musiklärare tror att det beror på musiklärarens engagemang. Isak säger att det kanske inte ens finns en musiklärare på skolan som vill arbeta med Lucia.

En alternativ orsak kan ju vara en ledning som är rädd. Alltså okunskap. Som är rädd för vad andra ska tycka. Med olika kulturer och sånt. Först och främst tror jag det handlar om olika förutsättningar, för att ha ett luciatåg. Man tror att man inte får ha luciatåg inom olika kulturer. Det är vad jag kan tänka mig i alla fall (Isak).

Fyra av sex menar att elevernas intresse kan vara en avgörande faktor. Björn menar att om eleverna inte ser någon poäng med det, kommer de heller inte att ställa upp. Åsa säger att elever har fått för mycket att säga till om och menar att de inte känner sig coola i ett lucialinne. Det blir också allt svårare att få dem att komma efter skoltid, eftersom de hellre vill gå på sina fritidsaktiviteter. Anna tror att elevernas intresse minskar eftersom Lucia har kristna förtecken.

6.5.4 Kapitelsammanfattning och vidare analys

Traditionen ser olika ut i landet. Tågen är ofta frivilliga och allt från lokal via antal elever, till åskådarantalet varierar kraftigt. Niorna står vanligen för Lucia på skolan.

Två tredjedelar har bra stöd från rektorn. Alla känner press på sig beroende på allmänhetens förväntningar. Hälften sätter press på sig själva och en tredjedel känner press från eleverna. Två tredjedelar säger att eleverna är de drivande för att luciatåget ska bli av. De skulle bli upprörda om de inte fick delta. Hentschel (2017) menar att elever är traditionsbundna och vill att Lucia ska vara som det alltid har varit (se s. 5). Två tredjedelar av mina informanter har samma uppfattning och säger att eleverna ser det både som en tradition att delta och som en skoltradition.

Samtliga tillfrågade musiklärare tycker om Lucia och vill ha kvar traditionen. Två tredjedelar hänvisar till att traditionen är viktig. En lärare menar att det är bevisat att körsång får oss att må bra. I Skolinspektionens rapport (2015) säger sig eleverna uppskatta musikämnet av samma anledning (se s. 8). En lärare säger att Lucia är ett sätt att mötas över kulturerna, något som är i linje med skolans uppdrag, som beskriver att eleverna bland annat ska lära sig värdet av kulturell mångfald (se s. 7). Musiklärarnas kollegor vill ha kvar traditionen. Men de vill inte lämna ifrån sig elever från sina lektioner, vilket ställer till med problem för musiklärarna.

Samtliga informanter säger att eleverna skulle protestera om Lucia lades ner. Alla säger samstämmande att elevernas intresse avgör Lucias existens. Anledningar att det läggs ner på vissa skolor kan vara bristande intresse från elever, att det inte är coolt att delta, att de hellre vill gå på

fritidsaktiviteter eller att Lucia har kristna förtecken. Men enligt läroplanen ska skolans undervisning vara icke-konfessionell (se s.6)