Syfte och frågeställningar i fokus

Den här delens disposition börjar med en sammanfattning av resultatet. Därefter diskuteras

resultatet av de tre ursprungliga frågeställningarna. Efter detta följer en diskussion kring hur syftet har uppnåtts och de slutsatser som kan dras av den här studien, samt förslag till möjliga åtgärder. Avslutningsvis leds diskussionen in på vad som kan vara intressant framtida forskning.

7.2.1 Resultatet i korta drag

Att göra kvalitativa intervjuer med sex musiklärare verkar ge en relativt bra bild av hur det ser ut ute i skolorna idag. Detta med tanke på att de utvalda lärarna är arbetsverksamma över hela riket. Den data som insamlats har visat på vilka delar av arbetet med Lucia som kan skapa dilemman för musiklärare. Ett av huvudmålen med den här studien var att försöka definiera olika dilemman som kan uppstå för musiklärarna i samband med luciafirandet i skolan. Här följer en redogörelse av de svar som är gemensamma för alla sex informanter. Musiklärarna känner bra stöd från rektorn, även om de känner press på sig att göra bra ifrån sig och visa upp ett fint luciatåg. Det främsta problemet visar sig dock vara tidsbrist, vilket skapar en snöbollseffekt av konsekvenser i form av bland annat sprickor i relationen till kollegor, övertid som inte kompenseras för, samt inskränkningar på reguljär undervisning. Alla musiklärare ställer sig dock positiva till att behålla Lucia som tradition i skolan.

7.2.2 Hur upplever musiklärare luciafirandet i skolan?

Lärargärningen är inte ett lätt uppdrag. Direktiven är massiva, samtidigt som tillräckliga förutsättningar för att efterfölja dem inte alltid finns tillgängliga. I min ramfaktorteoretiska ekvation, talar jag om musiklärarnas faktiska möjligheter, det vill säga det som blir möjligt att utföra av de direktiv som lärarna har att efterfölja, efter att det som hamnar utanför alla ramar, såsom förutsättningar och begränsningar, har eliminerats. De förutsättningar och begränsningar, eller ramfaktorer, som råder ute i de svenska skolorna skiljer sig vida. Enligt utsagorna både från mina informanter och Skolinspektionens rapport, Musikundervisning i grundskolan årskurs 7-9,

upplever en övervägande del av musiklärarna sig ha alltför mycket att göra, på den tid som finns tillgänglig (Skolinspektionen, 2019). Hade musikämnet tilldelats mer tid, skulle möjligheterna för vad som går att utföra överensstämma bättre med läroplanens krav (Skolverket, 2020b). I nuläget är tiden en bristvara, vilket gör det svårt för musiklärarna att utföra sitt arbete på ett adekvat sätt (Skolverket, 2020d). När det här är musiklärarnas utgångsläge, kanske det inte är så underligt att Lucia, som oftast hamnar utanför ramtiden för arbetet, blir ett omdiskuterat ämne. Trots detta ställer sig musiklärarna nästan obefogat positiva till att behålla Lucia som ett inslag i sin undervisning. Alla mina informanter säger att de vill ha kvar traditionen i skolan, dels för att de vill värna en tradition som de tycker så mycket om, men även för att de tycker att det är ett givande område att arbeta med. Alla tycker även att det, trots det merarbete som Lucia medför, är värt det.

7.2.3 Hur motiverar musiklärare Lucias vara eller icke vara i skolan?

Lucia är inte alltid en obligatorisk del av undervisningen. Ibland är deltagandet frivilligt för eleverna. Ett frivilligt deltagande innebär att inte alla elever får någon luciaundervisning, vilket innebär att musikläraren inte kan bocka av delar ur läroplanen för detta moment. Resultatet blir då att Lucia hamnar utanför ramarna för vad som skall hinnas med under en termin. I första hand måste musikläraren planera för de delar av undervisningen som är obligatoriska inom musikämnet, d.v.s. de delar där alla elever deltar. I grundskolans senare år har eleverna rätt till 80 timmar musik (Skolverket, 2020). Utslaget på de tre årskurser som ingår i högstadiet, blir det inte så många undervisningstimmar att spela med. Det innebär att om Lucia ska rymmas som en obligatorisk del av undervisningen, måste området inkludera många delar av läroplanen. Idag är Lucia dels ofta frivilligt att delta i, samtidigt som det saknas i läroplanen, vilket gör det svårare att motivera varför luciafirandet överhuvudtaget är en skolangelägenhet. Om deltagandet däremot obligatoriskt och om det uttryckligen skulle stå med i läroplanen, skulle det kunna motivera Lucias vara. Då skulle momentet Lucia snarare bli avhängig lärarens planering.

Innan jag utförde mina intervjuer inför den här studien, hade jag en tanke om att diskussionen kring huruvida Lucia borde vara kvar eller inte, kunde bero på vad musiklärare hade för tankar kring Lucia som tradition. Därför ville jag reda ut varifrån den kom, vilket visade sig vara lättare sagt än gjort. Det finns inga vetenskapliga dokument som visar på några exakta data, som kan ge någon som helst klarhet (Rehnberg 1965). Luciatraditionen består av en blandning av olika figurer och element och varför ett protestantiskt land som Sverige, firar ett katolskt helgon i skolorna varje år, förblir därmed ett mysterium. Det är heller inte klart exakt hur traditionen spreds till att bli en del av den svenska skolan. Det visar sig emellertid att musiklärarna visserligen tycker att Lucia är en

mycket vacker tradition som vi därför bör bevara, men att de i första hand har sina elever i åtanke och vad de får ut av att delta. Musiklärarna motiverar Lucias vara med att eleverna växer som personer och lär sig sociala färdigheter. De menar att Lucia är viktigt eftersom de lärdomar som eleverna får genom sitt deltagande, handlar om kapitel ett och två i läroplanen. Där står det att skolans mål bland annat är att eleverna ska lära sig grundläggande demokratiska värderingar, att visa respekt, att utveckla en känsla för samhörighet, solidaritet och att ta ansvar (Skolverket, 2020b). Musiklärarna upplever att eleverna hinner utvecklas mycket inom dessa delar, trots att Lucia pågår under en mycket begränsad tidsperiod.

Min ursprungliga teori var att anledningen till att Lucia läggs ner på skolor idag, skulle kunna vara att tiden inte räcker till, eller eventuellt att det skulle kunna bero på olika religiösa skäl. Dessa är mycket riktigt anledningar som, mina informanter menar, spelar in. Men de tror snarare den huvudsakliga anledningen vara dels inställningen hos den som leder det, i det här fallet

musikläraren, i kombination med inställningen hos eleverna. Om det inte finns tillräckligt med engagerade elever, räcker det inte till ett luciatåg, eftersom de flesta skolor har ett frivilligt

deltagande. För att få engagerade elever, behövs en engagerad lärare, menar de. Anledningen till att skolor lägger ner Lucia, skulle då kunna härledas till att det finns för få engagerade musiklärare. Även om alla musiklärare som jag har intervjuat själva säger att de tycker om att hålla i Lucia, tror de att anledningen till att Lucia läggs ner är att musiklärare inte tycker om det. Om deras teori stämmer, misstänker jag att denna paradox skulle kunna bero på att dessa sex individer, anmälde intresse för deltagande i min studie, eftersom de själva tillhör just kategorin engagerade

musiklärare.

Vad eleverna anbelangar, anser musiklärarna att de skulle ifrågasätta varför de inte får delta i Lucia, om det skulle läggas ner. Anledningen skulle vara att Lucia är en tradition som eleverna har sett fram emot, efter att i varje tidigare grundskoleårskurs ha fått bevittna niornas luciatåg. En musiklärare har erfarit vad som händer i praktiken, när Lucia läggs ner. Hans elever protesterade på skolgården, med plakat. Det tyder på ett engagemang från elevernas sida, vilket stämmer överens med musiklärarnas påstående om att eleverna är drivande när det kommer till Lucia. Läraren hade då inte möjlighet att hålla i projektet, vilket innebär att eleverna, i det här fallet, inte behövde en engagerad musiklärare i spetsen. Om det här var ett undantag eller inte, är svårt att säga med det underlag jag har.

7.2.4 Hur definierar musiklärare de eventuella dilemman som kan uppstå i

samband med luciafirandet i skolan?

Eftersom musikämnet inte är starkt inramat för vad som skall ingå innebär det att läraren har ett relativt fritt tolkningsutrymme av läroplanen (Linde, 2012). När därtill Lucia uttryckligen inte står med som ett krav, mer än att traditioner bör uppmuntras, betyder det att ett sådant projekt kan väljas bort, till förmån för sådant som tydligt måste ingå (Skolverket, 2020b). Att musiklärare så ofta ändå väljer att arrangera Lucia, måste därför bero på att de ser fler fördelar med att behålla än att förkasta traditionen.

Tidsbrist är ett återkommande ämne, i samtal med informanterna och det drabbar inte bara musiklärarna på skolan, utan problematiken sprider sig över alla ämnen, eftersom musiklärarna tvingas låna tid från annan undervisning. Det innebär att andra lärare på skolan förlorar elevnärvaro även på sina lektioner. Om det drabbade ämnet har få timmar på schemat, blir frånvaro ett delikat problem. I intervjuerna vittnar musiklärarna om hur Lucia ger upphov till ständiga diskussioner och konflikter med andra lärare. Även om kollegorna ser Lucia som ett självklart inslag under

höstterminen, åläggs allt ansvar på musikläraren att få tiden att gå ihop.

Den ramfaktor som är mest begränsande för Lucia, bör gå att utröna ur informanternas svar. Under intervjuerna talar musiklärarna om att det behövs mycket tid att öva på och berättar hur de pusslar med schemat för att hitta tider som fungerar, att det är svårt att hitta lokaler att öva i, hur Lucia sammanfaller med tider för betygssättning när tiden ändå är knapp och de vittnar om konflikter som uppstår när de tvingas låna elever från andra lärares lektioner. Även om det finns flera faktorer som upplevs begränsande, verkar tid i förhållande till innehållet i läroplanen vara de tydligaste två ramfaktorerna. Mellan dessa två sker en nära samverkan. Att bara tala om tiden eller läroplanen var för sig, ger ingen fingervisning om var problemet med Lucia må ligga. Samspelet mellan dessa två kan däremot ge förståelse för att relationen dem emellan spelar roll för vad som får plats inom ramarna.

För att få tiden att räcka till skulle ett mer ämnesöverskridande arbetssätt kunna frigöra mer tid för musikläraren. I förlängningen skulle det kunna bidra till att musiklärarna känner sig mindre otillräckliga och att eleverna fick känna att musikläraren har tid att se vad de kan (se s. 10). I mina intervjuer framkommer förslag om hur Lucia borde kunna implementeras i stora delar av

verksamheten, vilket korresponderar med musiklärarnas svar i Skolinspektionens rapport

Musikundervisning i grundskolan årskurs 7-9 (Skolinspektionen, 2019). Frågan är bara om

avsätta mer av sin tid för ämnet. Ämnesinnehållet torde vara omfattande inom alla ämnen, även om timplanen inte är fullt lika knapphändig för dem. Men det är besynnerligt att musiklärare vars ämne är det som har minst tid i timplanen, åläggs att göra så stora sidoprojekt, som Lucia är, oftast helt ensamma och utanför sin ramtid. Kanske hänger det ihop med ämnets status, att det förväntas vara ett luciatåg varje år, men det läggs inte tillräckligt med energi på att utforma de förutsättningar som krävs för att musiklärarna ska kunna hålla i det. I intervjuerna framhåller mina informanter att yrkets status behöver höjas. Om mer tid hade tilldelats ämnet och belastningen på musiklärarna därmed hade minskat, hade i förlängningen kanske till och med fler musiklärare orkat stanna kvar inom yrket. Musikläraryrket behöver utbildade musiklärare, som kan landa i styrdokumenten, för att ämnets status en gång för alla ska kunna höjas och jag tror inte att det är en nackdel om fler stannar kvar.

7.2.5 Syfte och slutsats

Anders Persson beskriver ramfaktorteorin som ”fysiska, tidsmässiga, organisatoriska och läroplansmässiga begränsningar för involverade aktörer” (Persson, 2014, s. 393). De svar som erhållits utifrån intervjuerna med mina informanter pekar på precis de här faktorerna som problematiska när det kommer till att hålla i ett luciatåg. Det handlar framförallt om fysiska faktorer: brist på övningslokaler; tidsmässiga: svårigheter att hitta tider att öva på; organisatoriska: schematekniska hinder och läroplansmässiga begränsningar i form av ett alltför stort ämnesinnehåll.

Tids- och läroplansmässiga begränsningar framträder vara de största problemen för att arrangera ett luciatåg. Min slutsats är alltså att det är de här två ramfaktorerna som främst ger upphov till de dilemman som är kopplade till luciafirandet i skolan.

7.2.6 Förslag på åtgärder

Samtliga musiklärare förklarar att de lägger ungefär 2-3 timmar i veckan på att öva, under de fem sista veckorna innan Lucia. Detta ger en fingervisning om hur mycket tid de behöver för att hinna med att arrangera ett luciatåg. Om musiklärarna hade fått mer tid på schemat, åtminstone 2-3 timmar extra varje vecka, hade konflikter med kollegor kanske minskat, de hade inte behövt använda sin dyrbara tid till att pussla med sitt eget och andras schema, de hade fått bättre förutsättningar för att hinna med sin egen undervisning, planering och betygssättning, vilket i förlängningen innebär att de hade haft större möjligheter att arrangera Lucia, som de tycker så mycket om.

Eleverna i årskurs 8-9 läser totalt 11 ämnen. Om vi fördelar tiden lika, som i timplanen är utsatt för Elevens val, dvs 177 timmar, över vardera ämnet, blir det ungefär 16 timmar per ämne (Skolverket, 2020d). Om musikämnet skulle kunna få lika mycket som de andra ämnena, trots sin ringa plats i timplanen, skulle den tiden kunna användas uteslutande till Lucia under årskurs 9. Om vi säger att övningen inför Lucia sker under de sista fem veckorna, skulle det ge utrymme för drygt 3 timmar extra i veckan. Det skulle ganska exakt motsvara den extra tid, som musiklärarna säger sig behöva för att kunna utföra ett luciatåg, utan att störa någon annan kollega.

Lucia skulle kunna gå att väga in under diverse olika kunskapskrav och göras om till ett obligatoriskt moment i skolan. Dels skulle elevdeltagandet öka och det skulle kanske dessutom skapa mindre friktion kollegor emellan, genom att Lucia då skulle få en naturlig plats inom ramtiden för musiklärarnas eget arbete.

En annan lösning hade varit att skala ner på innehållet i läroplanen, men personligen tycker jag att det är viktigt att eleverna får en gedigen musikutbildning och hittar ingenting som jag finner onödigt eller överflödigt i varken läro- eller kursplanen, som de ser ut idag (Skolverket, 2020b).

In document LUCIA – ETT KÄRT BESVÄR (Page 45-50)