Rapporter från myndigheter med koppling till delmål 1, planerings- underlag.
För den förklarande texten som i de flesta fall finns under rapporternas tit- lar har varje myndighet själv bidragit till.
Banverket
Framtidsplan för järnvägen 2004-2015
Markanvändning i järnvägens närhet (2004)
Föreliggande planeringsunderlag är i första hand tillämpbart på frågor som berör områden som järnvägen går igenom och de frågeställningar som kan uppkomma på grund av järnvägens närvaro. Kommunen är i allmänhet medborgarnas företrädare i olika planeringsfrågor medan Banverket före- träder transportköparna och statens intresse att transportnätet ska fungera i hela landet. Banverkets utgångspunkt i det samspelet är att järnvägen ska vara en så god granne som möjligt med sin omgivning.
Järnvägens roll i transportförsörjningen
Som sektorsansvarig myndighet för järnvägstrafiken håller Banverket på att ta fram en rapportserie som behandlar järnvägens roll i transportför- sörjningen. Ett viktigt syfte med rapportserien är att den ska vara lättläst och inte alltför omfattande, men ändå innehålla många intressanta fakta- uppgifter som kan användas i olika sammanhang för att bättre förstå järn- vägstrafikens utveckling i olika delar av landet. Rapportserien består av två delar som vardera innehåller åtta olika rapporter. Sex av rapporterna behandlar regional persontrafik och indelningen framgår av bilden nedan. De två andra rapporterna behandlar långväga persontrafik och godstrafik.
Boverket
Bostadsnära natur – vägledning och inspiration (2007)
Boverket har under 2007 tagit fram en modell och vägledning för hur man kan säkra tillgången till bostadsnära natur inom ramen för kommunal fy- sisk planering. Idag växer alla städer och tätorter, och förtätning och stadsutbredning tar nästan alltid bostadsnära natur i anspråk. Bostadsnära natur är grönskan, vattnet, berget och djurlivet som omger huset, och utgör en entré till både staden och vidare ut i naturen. Det är den del av stadens grönområden som ligger närmast bostaden och närheten är särskilt viktig för grupper som barn, funktionsnedsatta, äldre och sjuka. Därför bör bo- stadsnära natur vara nåbar inom 300 m avstånd från bostaden. Vägled- ningen handlar om att tillgodose tillgången på, nåbarheten till och kvalite- ten på den bostadsnära naturen. Modell och vägledning har tagits fram ef- ter samråd med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Folkhälsoinstitutet och rapporterades till regeringen den 1 juni. En inspirationsskrift kommer att publiceras i september 2007.
Landskapets upplevelsevärden – Vilka är de och var finns de? (2007)
Vi vistas alla dagligen i olika landskap av olika anledningar; några av oss för att vi söker specifika aktiviteter, andra bara för att förflytta sig från en plats till en annan. Gemensamt för vistelserna är att landskapet påverkar oss och ger oss olika upplevelser. I projektet ”Landskapets upplevelsevär- den” söker vi få svar på vad som är viktigt för människor när de vistas ute och hur utbudet är av olika typer av kvaliteter. Med rapporten vänder vi oss bland annat till myndigheter, kommuner och forskare.
Lär känna din ort! – metoder att analysera orter och stadsdelar (2006)
Sverige har 1936 tätorter och städer. Men många gånger är våra bilder av dem rätt ofullständiga och kanske tidsmässigt föråldrade. Våra uppfatt- ningar är inte heller gemensamma – vi har delvis olika bilder. En dialog om den egna orten blir därför en oväntad upptäcktsfärd som kan leda till konkret utveckling av nyupptäckta möjligheter. Samtidigt kan befintliga kvaliteter ses med nya ögon och tas till vara. Men en förnyelse av synen på den egna orten kan naturligtvis vara en jobbig kamp mot gamla väl in- ridna käpphästar och den egna hemmablindheten. Så frågan är - vågar du utveckla din egen bild av orten?
Rapporten betonar vikten av att göra breda ortsanalyser av våra tätorter, mindre städer och i stadsdelar i större städer.
Rapporten ”Lär känna din ort!” är en vägledning om hur man kan göra en ortsanalys. I rapporten presenterar vi olika metoder för en ortsanalys samt en spelplan, tänkt som ett hjälpmedel i processen.
Vad händer med kusten? Erfarenheter från kommunal och re- gional planering samt EU-projekt i Sveriges kustområden. (2006)
Rapporten beskriver vad som sker i den fysiska gränszon där hav möter land. Vårt kustområde är unikt ur kultur-, natur- och rekreations- synpunkt. Kusten är befolkningstät ur ett svenskt perspektiv. Här bor mer än en tredjedel av befolkningen. Under de tio senaste
åren har 97 procent av landets folkökning skett inom fem kilometer från kusten. Rapporten är svaret på ett regeringsuppdrag med bland annat frågan hur väl samhällsplaneringen är i samklang med EU-kommissionens principer om en integrerad kustzonsförvaltning.
Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen. En vägledning (2006)
Nu gäller nya bestämmelser om miljöbedömningar i miljöbalken. Be- stämmelserna ska enligt Plan- och bygglagen och miljöbalken tillämpas för översiktsplaner och detaljplaner. Rapporten ”Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen – en vägledning är” resultatet av ett re- geringsuppdrag. Uppdraget var att i samråd med Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och landsting ge råd och vägledning för tillämp-
planer och Boken om MKB. Det är Boverkets förhoppning att vägled- ningen blir till hjälp för handläggare vid länsstyrelser och kommuner.
Är regionförstoring hållbar? (2005)
Vi reser allt längre för att komma till arbetet eller när vi ska handla. Denna utveckling med allt större funktionsregioner har konsekvenser för familjen och samhället både ekonomiska, sociala och kulturella. Vad kan regionens storlek ha för betydelse för olika effekter som uppstår i samhället? Det är en av frågorna som rapporten försöker besvara. Här har vi samlat tre del- studier som tar upp barnens perspektiv på att föräldrarna arbetspendlar, ekonomiska effekter för familjen och miljöeffekter i samhället. Här finns också en sammanfattande analys av resultatet.
Angeläget möte mellan regionalt utvecklingsarbete och fysisk översiktsplanering (2005)
Denna rapport är ett underlag för Boverkets redovisning av regeringsupp- draget att redovisa förslag till metoder för att stärka arbetet med regionala utvecklingsprogram. I rapporten har gjorts en utförlig beskrivning och analys av tre särskilt utvalda planeringsexempel (Örnsköldsvik, Göteborg, Vimmerby) av generellt intresse som gäller regionalt utvecklingsarbete och fysisk översiktsplanering. Medborgarinflytande och det avgörande i att få god förankring av lokalt och regionalt utvecklingsarbete lyfts fram särskilt. Problematiken att få en ändamålsenlig behandling av fysiska strukturer i de regionala utvecklingsprogrammen tas också upp i rappor- ten.
Planeringsportalen. En förstudie om gemensam portal till geogra- fisk information för samhällsplanering och hållbar utveckling. (2005)
Hållbara städer och tätorter i Sverige – förslag till strategi (2004)
Nu lyfter vi kvaliteten i våra städer och tätorter! På uppdrag av regeringen har Boverket tagit fram ett förslag till strategi för hållbar utveckling av Sveriges städer och tätorter: ”Hållbar utveckling av städer och tätorter i Sverige – förslag till strategi”. Det ska vara gott att leva för alla i våra stä- der och tätorter. Kommuner, regioner och staten har ett stort ansvar i att balansera olika enskilda och allmänna intressen genom en aktiv samhälls- planering. Det är viktigt att alla kommuner har egna målsättningar frö sina tätorters kvalitetsutveckling. I en global värld är lokal identitet och kultu- rell förankring viktigt för både invånare, företag och besökare. Staten kan stödja kommunernas arbete med att skapa vackra, trygga tätorter. Bra stä- der har bra boendemiljöer med god tillgång till handel och samhällsservi- ce, parker och tätortsnära natur. Städer som är attraktiva för människor är attraktiva för företag. En kvalitetsrik stadsutveckling gynnar företagsut- vecklingen och nyskapandet inom näringslivet. Genom dialog och samar- bete kan vi lösa vår tids utmaningar och skapa gemenskap, god livsmiljö och stadsstukturer som passar in i vår tids globala förutsättningar.
Strategier för regional utveckling – kapplöpning mellan regio- ner (2004)
Här redovisas Boverkets granskning av befintliga regionala utvecklings- program och liknande dokument som länsstrategier med flera för de län som idag har aktuella program av detta slag. Analysen har utförts med ut- gångspunkt från Boverkets kompetens och ansvarsområden med inrikt- ning på fysisk planering och boendefrågor. Med rapporten vill vi visa på möjligheterna till och vinsterna av en ökad samverkan i den regionala ut- vecklingsplaneringen mellan fysisk samhällsplanering och ekonomisk ut- vecklingsplanering.
Bo lokalt – planera regionalt! (2004)
Bostadsförsörjningen och boendet har en stor betydelse för en regions ut- veckling. Projektet ”Bo lokalt – planera regionalt!” visar vilket utgångslä- ge olika aktörer inom Stockholm – Mälarregionen har. Projektets sam- manlagda resultat ska ses som en sammanfattning av planeringsförutsätt- ningarna för att lösa bostadsbehovet i Stockholm-Mälarregionen. Kom- munernas behov av regionalt planeringsunderlag för bostadsförsörjning är större än det som idag kan tillgodoses. Ett bättre planeringsunderlag efter- frågas också av marknadens aktörer, som ett stöd för beslut om invester- ingar och finansiering av bostadsbyggande. Ur denna aspekt har även kommunens översiktliga planeringsinstrument stor betydelse. Allt ifrån strategier, bostadsförsörjningsprogram, riktlinjer för bostadsförsörjningen och fysisk planering. I denna rapport redovisas som exempel tre scenarier där sambandet mellan bebyggelse och utbyggnad av kommunikationer be- lyses.
Planeringsunderlag. Delmål 1 – Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. (2003)
Stadsplanera (2002)
Stadsplanera - istället för trafikplanera och bebyggelseplanera handlar om planeringen av staden och stadens trafik. Olika förutsättningar för en god stadsmiljö beskrivs i var sitt kapitel. Förutom stadens liv i all sin mångfald handlar det om tillgänglighet, stadens struktur och energi, skönhet och trevnad, grönska, miljö och frisk luft, stadens ljud och buller samt trafik- säkerhet och trygghet. Många goda exempel och nedslag presenteras i bo- ken.
Planera med miljömål - en vägvisare. (Boverket och Naturvårds- verket 2000).
Planera med miljömål - en idékatalog. (Boverket och Naturvårds- verket 2000).
Vägverket
Handbok för bättre kommunala tjänsteresor.(2006)
Handboken beskriver bland annat metoder för att effektivisera kommu- nens fordonsägande, antal fordon, val av fordon, körsätt, planering av re- sor samt vägval. Vinsterna för kommunen handlar om: minskade kostna- der, minskad miljöpåverkan, bättre arbetsmiljö, ökad trafiksäkerhet och bättre service. Handboken fokuserar på planering av resor inom hemtjäns- ten för att potentialen till förbättringar ofta är stor här. Men sättet att arbeta kan användas minst lika framgångsrikt inom andra områden, exempelvis dagcenterverksamhet, skolskjuts, avfallshantering och parkförvaltning. Handboken baseras på erfarenheter från många kommuner, inte minst pi- lotkommunerna Mark och Orust.
Säker trafik – Nollvisionen på väg. (2006)
Trafiksäkerhetsarbetet i Nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Ansva- ret för säkerheten delas mellan dem som utformar och dem som använ- der vägtransportsystemet. Sedan nollvisionen etablerats i Sverige har an- talet dödade minskat i vägtrafiken.
Vägverkets medverkan i samhällsplaneringen (2005)
Vägverket har regeringens förtroende att som ansvarig för hela vägtrans- portsystemet verka för en hållbar utveckling i samverkan med kommuner och regionala organ. Målet är ett långsiktigt hållbart och samhällsekono- miskt effektivt transportsystem, som är tillgängligt för så många som möj- ligt, oavsett kön, ålder eller funktionshinder. Vi vill också bidra till en hög transportkvalitet, säker trafik och en god miljö.
Klimatstrategi för vägtransportsektorn.(2004)
Vägtransporterna står för en allt större del av utsläppen av klimatgaser. I denna rapport redovisar Vägverket hur trenden kan brytas och hur kli- matmålen för vägtransportsektorn kan nås. Analysen visar att det går att nå även tuffa mål. Det som krävs är ett hårt och målmedvetet arbete och i vis- sa fall betydande uppoffringar. Åtgärder för att nå de långsiktiga målen (2020 resp 2050) måste sättas in snarast men med dessa åtgärder nås inte målet för 2010 fullt ut. För att även klara detta krävs kraftfulla, tidsbegrän- sade ekonomiska styrmedel. Analysen visar även att flera av de åtgärder som ofta lyfts fram i debatten har relativt liten påverkan på de kortsiktiga målen. Detta gäller exempelvis; alternativa bränslen, överföringar till andra transportslag samt samhällsplaneringsåtgärder för minskat trans- portefterfrågan.
Miljöbilsdefinition – Avrapportering av 2004 års regeringsupp- drag att ta fram en definition av miljöbilar. (2004)
Från och med 2005 ska minst 25 procent av alla av staten nyinköpta bilar utgöras av miljöbilar. Vägverket gavs under 2004 i uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket och Rikspolisstyrelsen ta fram ett förslag till defini- tion av miljöbilar. Vägverkets förslag (hösten 2004) till miljöbilsdefinition för de statliga myndigheternas inköp av dessa miljöbilar finns i denna rap- port.
SUMO – System för utvärdering av mobilitetsprojekt (2004)
SUMO är ett nytt system för planering, uppföljning och utvärdering av projekt som genom ”mjuka åtgärder” såsom organisatoriska rutiner eller informations- och kunskapshöjande aktiviteter eller kommunikation, vill påverka attityder och beteenden. SUMO kan användas för att beskriva hur åtgärder ska genomföras. SUMO är anpassat för att utvärdering av åtgär- der och kan användas för att ta fram effektsamband.SUMO ger dig möj- ligheten att planera, genomföra och följa upp mobilitetsprojekt på ett ef- fektivt sätt. Med denna metod blir det alltså möjligt att mäta den typ av be- teendepåverkande projekt som tidigare betraktats som svåra eller omöjliga att följa upp. I denna rapport beskriver vi hur man gör.
Handbok – Miljökonsekvensbeskrivning inom vägsektorn. Del 3: Analys och bedömning. (2004)
Handboken ger en inblick i de metoder som vanligen förväntas användas vid analys och bedömning av skilda miljöeffekter och miljökonsekvenser. Den ska användas tillsammans med Sammanfattande del, del 1, Regler och bestämmelser, och del 2, Metodik.
Åtgärder för att uppnå vägtrafikens koldioxidmål (2003)
I rapporten presenteras åtgärder för att minska utsläppet av koldioxid från vägtransportsektorn. Ett scenario för koldioxidutsläppet år 2010 med och utan dessa åtgärder presenteras och jämförs med riksdagens mål för trans- portsektorn. En diskussion förs även om utsläppen efter 2010.
Översikt av åtgärder för bättre luftkvalitet (2002)
Miljökvalitetsnormer infördes i miljöbalken som en följd av direktiv från EU. Syftet med normerna är att undvika, förebygga eller minska de skad- liga effekterna på människors hälsa eller i miljön. En första uppskattning har visat att det kommer att bli problem på vissa håll att uppfylla miljö- kvalitetsnormerna. Vårt arbete har därför i första hand gått ut på att samla in åtgärder och göra en första grov bedömning av vilka effekter åtgärderna ger på halterna av kvävedioxid, partiklar, och bensen, men även på utsläp- pen av koldioxid och VOC.
I åtgärdsbeskrivningen redovisas varje åtgärd kortfattat med tillhörande miljöeffekter och övriga effekter. Referenser anges. Dokumentets inne- hållsförteckning är kopplad till alla åtgärder och det är därmed enkelt att digitalt orientera sig.
Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen - ett allmänt förhåll- ningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet (2002)
Avsikten med rapporten är att ge planeringsarbetet en inriktning som bor- gar för ett brett angreppssätt där den bästa åtgärden för att lösa en brist ska hittas. Rapporten ger en allmän beskrivning av fyrstegsprincipen och dess tillämpning inom Vägverket samt exempel på hur åtgärdsanalyser kan gö- ras.
Fyrstegsprincipen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsana- lyser för vägtransportsystemet och inte som en strikt modell som ska till- lämpas i något specifikt planeringsskede. Den lanserades ursprungligen för att hushålla med investeringsmedel, men har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtran- sportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder ska planeras i följande ordning: Steg1: Åtgärder som påverkar transport- efterfrågan och val av transportsätt. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Steg 3: Vägförbättringsåtgärder och steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.
Vägverkets underlagsmaterial för tillämpning av PBL och MB (2001)
Kollektivtrafik. Exempel på samverkan mellan aktörer vid inven- tering, planering och genomförande av infrastrukturinvester- ingar. (2000)
Rapporten visar exempel på olika typer av investeringar, planering och ut- byggnad av infrastrukturen inom kollektivtrafikområdet, där en betydelse- full samverkan skett mellan olika myndigheter och förvaltningar. Syftet är att stimulera till efterföljd.
Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik (2000)
Cykelstrategin pekar ut två övergripande mål: cykeltrafiken ska bli säkrare cykeltrafikens andel av resorna ska öka. För att nå målen krävs satsningar på cykeltrafiken i kombination med en medveten samhällsplane-
ring. Utifrån de åtgärder som pekas ut i den nationella cykelstrategin bör det vara rimligt att fram till år 2010 öka cykeltrafikens andel av alla resor med en tredjedel. Den nationella cykelstrategin tar sin utgångspunkt i Nollvisionen och bygger på åtgärder som innebär en ökad trafiksäkerhet.
Hållbar tillgänglighet (1999)
Denna rapport utgör en av underlagsrapporterna för det strategiska ana- lysområdet "Storstädernas transporter". SIKA (Statens Institut för Kom- munikationsAnalys) har i uppdrag från regeringen att i samarbete med tra- fikverken utföra denna strategiska analys som ett underlag för transport- infrastrukturplaneringen 2002-2011.
Rapporten handlar om förutsättningarna för att i de svenska storstäderna, d.v.s. regionerna kring Stockholm, Göteborg och Malmö, tillämpa princi- perna i EU-kommissionens rapport European sustainable cities, särskilt begreppet Hållbar tillgänglighet (sustainable accessibility)
Hållbarhetsrådet
Status för Lokal Agenda 21 – en enkätundersökning 2004 Verktyg för hållbar regional utveckling (2006)
Checklistor, indikatorer och expertgrupper är de vanligaste verktygen som regioner använder för att integrera hållbar utveckling i sitt arbete för regi- onal tillväxt. Det visar en färsk kartläggning som Hållbarhetsrådet gjort tillsammans med NUTEK.
Gör din kommun hållbar (2006)
Kommunerna använder helst översiktsplanen som verktyg i sitt arbete för en hållbar utveckling. Det visar en undersökning som Hållbarhetsrådet gjort och sammanställt i en ny skrift.
Varifrån ska vi ta energin? Hållbart vetande om effektiv förnybar energi. (2006)
Vi är på god väg i Sverige, men etableringen av förnybar energi, som bio- bränslen, solenergi och vindkraft måste öka - likaså energieffektivi- seringen. I Hållbarhetsrådets skrift Varifrån ska vi ta energin? ges goda exempel och forskningsresultat.
Vart är vi på väg? Visioner, vetenskap och ett vinnande vägval för ett hållbart transportsystem
En skrift om hållbart transportsystem som tar upp olika alternativa driv- medel, hur bilpooler fungerar, man kan påverka folks resvanor och goda exempel bland annat (Institutet för ekologisk hållbarhet).
Stockholms regionplane- och trafikkontor
Båtpendling på inre vattenvägar (Promemoria nr. 3, 2005) Regionplane- och trafiknämnden har fått i uppdrag av landstingsfullmäk- tige att utreda om det är möjligt att utveckla båttrafik på Stockholms inre vattenvägar. Syftet med utredningen är att ta reda på om det kan vara samhällsekonomiskt motiverat att utveckla båttrafik som gör det möjligt att pendla till sin arbetsplats på Stockholms inre vattenvägar. I analysen tas hänsyn till pågående och planerade byggnationer i sjönära områden fram till år 2015.
Verktyg för vattenplanering. Översyn av metoder för kartlägg- ning av kustvatten och stränder samt beslutsstöd för vattenvård
(Promemoria nr.5, 2005)
I RUFS påpekas behovet av att stärka hänsynen till vattenfrågorna i sam- hällsplaneringen och att utarbeta bättre planeringsunderlag för att kunna avväga vattenaspekter mot exploateringsintressen. Ett antal olika metoder för kartläggning av kustvatten och stränder samt beslutstöd för vattenvård finns eller håller på att utvecklas inom Sverige. I promemorian beskrivs ett 30-tal metoder översiktligt, i syfte att underlätta val av rätt verktyg och sporra till fortsatt utveckling av verktygen.
Hållbar utveckling i RUFS 2001. En analys av resonemang och perspektiv inför kommande regional utvecklingsplanering
(Promemoria nr.7, 2005)
Hållbar utveckling beskrivs ofta som ett samspel mellan den levande mil- jön (ekosystemen), det sociala och det ekonomiska systemet. Denna pro- memoria beskriver RUFS 2001 ur ett hållbarhetsperspektiv och försöker klargöra hur hållbarhetsperspektivet speglas i planen.
regionala utvecklingsplaneringen i framtiden kan ges ett tydligare hållbar- hetsperspektiv. Studien gör däremot inte anspråk på att bedöma om ut- vecklingen i regionen är ”hållbar”.
Regionalt miljöarbete – utvärdering av arbetet med regionalt miljöhandlingsprogram för Stockholms län. (Promemoria nr. 8,
2005)
De tre regionala parterna Länsstyrelsen i Stockholms län, regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län (RTK) samt kommunförbundet Stock- holms län (KSL) driver i samarbete med länets övriga aktörer ett långsik- tigt miljöarbete för Stockholmsregionen. Arbetet har tidigare resulterat i två regionala miljövårdsprogram och nu i ett regionalt miljöhandlingspro-