Planeringsunderlag

Full text

(1)Boverket. Planeringsunderlag. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007.

(2)

(3) Planeringsunderlag Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007. Boverket juni 2007.

(4) Titel: Planeringsunderlag - Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö 2007 Utgivare: Boverket juni 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 300 Tryck: Internt Boverket ISBN: 978-91-85751-32-7 Sökord: utvärderingar, uppföljningar, åtgärder, delmål, miljöarbete, hållbar utveckling, god bebyggd miljö, miljömål, miljökvalitetsmål, planeringsunderlag, kulturhistorisk värdefull bebyggelse, buller, energianvändning, samhällsplanering, länsstyrelser, kommun, miljöanpassade transporter, transportbehov, grönstruktur, estetik. Diarienummer: 214-533/2007 Foto och illustrationer i inlaga: Mirja Ranesköld om ej annat anges. Foto omslag: Mirja Ranesköld Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format.. © Boverket 2007.

(5) 3. Förord Boverket har särskilt ansvar för God bebyggd miljö, ett av 16 miljökvalitetsmål som antagits av riksdagen. Den här rapporten är ett av flera underlag till Boverkets samlade utvärdering som presenteras i rapporten "God bebyggd miljö - Fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet 2007" (Boverket 2007). Den är i sin tur ett av underlagen till den fördjupade utvärdering som Miljömålsrådet ska redovisa till regeringen 2008. Eftersom detta är en underlagsrapport kan det finnas skillnader i de åtgärdsförslag som är redovisade här och hur de är formulerade jämfört med den samlade rapporten om God bebyggd miljö, som utarbetats senare. En God bebyggd miljö förutsätter att vi planerar på goda grunder. En stor mängd planeringsunderlag tas kontinuerligt fram i kommuner och län. I vilken omfattning stämmer de överens med delmålets formulering? Vilka underlag baserar vi våra beslut på när det gäller fysisk planering? Används de i efterföljande planering? Enbart förekomsten av underlagsmaterial i form av program och strategier kan inte garantera att de också används. Men det visar i alla fall på att det funnits en vilja och en process - alltså ett engagemang och tro på att planeringen ska bygga på goda underlag. Delmålet om Planeringsunderlag spänner över många aspekter. Strecksatserna inom delmålet kan delvis bli motstridiga. Men samhällsplaneringen handlar om avvägningar och om att ta ställning i varje enskilt fall samt att fråga sig vad som är bäst på lång sikt utifrån de förutsättningar som råder idag. Rapporten har skickats på bred remiss och därefter har inkomna synpunkter beaktas. Rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp ledd av Mirja Ranesköld och i övrigt bestående av Kerstin Andersson, Järda Blix, Patrik Faming, UllaChristel Götherström, Anna Hall, Ann-Mari Jonsson, Bengt Larsén, Otto Ryding, Ylva Rönning, Olov Schultz samt Ulrika Åkerlund. Ansvarig enhetschef är Kerstin Hugne, Stads- och regionenheten. Vi vill rikta ett stort tack till alla som bidragit med material och synpunkter på rapporten.. Karlskrona i juni 2007. Micaela Schulman Chef för samhällsbyggnadsdivisionen.

(6) Planeringsunderlag. 4.

(7) 5. Innehåll Sammanfattning..............................................................................8 Bakgrund ......................................................................................10 Delmålets formulering ........................................................................ 10 Delmålet planeringsunderlag i relation till generationsmålet ............. 12 En god bebyggd miljö är en hel miljö – det ska vara gôtt att leva!..... 13 Avgränsning ............................................................................................ 14 PBL och God bebyggd miljö delmål 1 .................................................... 14 Delmålets koppling till övrig lagstiftning................................................ 15 Miljömålen i miljöbedömningar av planer.............................................. 15. Uppföljning – Så här ser det ut idag .............................................16 Varierat utbud, minskat transportbehov och miljöanpassade transporter – strecksats 1................................................................... 18 Två rapporter med koppling till handelsetablering och trafik ................ 20 Sammanställning av miljömålsenkät....................................................... 23 Sammanställning av intervjuer................................................................ 24 Reflektioner ............................................................................................. 26 Kulturhistoriska och estetiska värden – strecksats 2 ......................... 27 Sammanställning av miljömålsenkät....................................................... 29 Sammanställning av intervjuer................................................................ 32 Reflektioner ............................................................................................. 34 Grön- och vattenområden – strecksats 3........................................... 36 Sammanställning av miljömålsenkät....................................................... 37 Sammanställning av intervjuer................................................................ 38 Reflektioner ............................................................................................. 39 Energieffektivitet och förnybara energiresurser – strecksats 4.......... 41 Sammanställning av miljömålsenkät....................................................... 42 Sammanställning av intervjuer................................................................ 43 Reflektioner ............................................................................................. 45 Länsstyrelsernas reflektioner över svaren i miljömålsenkäten .......... 46 Det pågår utvecklingsarbete .............................................................. 48 Planeringsportalen.................................................................................. 48 Mall för uppföljning – Länsstyrelsen i Halland ...................................... 49 MERIVA-projektet................................................................................... 49 SYNAPS ................................................................................................... 50 Projekt Den goda staden ......................................................................... 50 Trast – trafik för en attraktiv stad ........................................................... 50 Programmet Uthållig kommun................................................................ 50 Konferensserie kring delmålet................................................................. 51. Utvärdering – varför ser det ut som det gör? ................................53 Den kommunala planeringsnivån....................................................... 54 Den regionala planeringsnivån........................................................... 56 Delmålen på regional nivå...................................................................... 57 Fler regionala aktörer idag..................................................................... 58 Färre regioner efter anvarsutredningen? ............................................... 59 Fem vattenmyndigheter ........................................................................... 60 Internationell samverkan – och påverkan .......................................... 60 Europeiska projekt utgör en ny grupp på arenan ................................... 60 Europeiska landskapskonventionen ........................................................ 61 Strategi för stadsmiljön på EU-nivå........................................................ 61.

(8) Planeringsunderlag. 6. Möjligheterna att nå delmålet........................................................63 Faktorer som bidrar till att delmålet nås ............................................. 63 Faktorer som försvårar att delmålet nås ............................................ 64 Fler frågor bör ses i ett regionalt perspektiv....................................... 64 Indikatorer hjälper till att visa riktningen ............................................. 65 Fördelning av ansvar för delmålet...................................................... 66. Förändring av delmålet......................................................................67 Ny strecksats om dricksvattenförsörjning .......................................... 67 Nytt målår – 2015 ............................................................................... 69 Hur många ska ha program och strategier för att målet ska uppnås?69 Förslag till åtgärder och styrmedel för att målet ska nås ...................71 1. Rätt kompetens föder strategier – ekonomiskt stöd hjälper upp ... 71 2. Fri tillgång till och utbyte av kommunalt och regionalt underlag .... 72 3. Lyft energifrågan till regional nivå .................................................. 72 4. Försörjning av dricksvatten behöver planeringsunderlag .............. 73 5. Nationellt mobilitetskontor stimulerar miljöanpassade transporter 73. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av åtgärderna ................74 Källor .................................................................................................75 Skriftliga källor ...................................................................................75 Elektroniska källor .............................................................................77 Muntliga källor ...................................................................................78 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6. Indelning av kommuner.....................................................81 Miljömålsenkät ..................................................................82 Intervjufrågor ställda till kommun ......................................92 Intervjufrågor ställda till länsstyrelse .................................96 Genomgång av PBL med fokus på planeringsunderlag ....97 Rapporter från myndigheter med koppling till delmål 1,planeringsunderlag. .............................................. 101.

(9) 7. Sammanfattning Det är osäkert om delmålet kommer nås till 2010. Fortfarande saknas i många fall program och strategier för de strecksatser som räknas upp i delmålet. Över 30 procent av kommunerna som svarade på enkäten, saknar underlag för miljöanpassade transporter samt grönstruktur. Strax över 15 procent saknar underlag för kulturmiljön samt drygt 25 procent saknar aktuell energiplan. Mindre kommuner saknar i högre grad planeringsunderlag. Förhållandena skiljer sig dock mycket åt i olika delar av Sverige och det finns olika behov av planeringsunderlag. Det väsentliga är att utgå från de lokala eller regionala förutsättningarna. Ligger man i en region där tillväxt sker eller i en region som är förhållandevis status quo? Mot bakgrund av att många kommuner idag inte grundar fysisk planering och samhällsbyggande på program och strategier enligt delmålet, föreslås målåret att förlängas med fem år, det vill säga till år 2015. Delmålet innehåller viktiga strukturbildande frågor. Det lyfter behovet av en funktionsblandad miljö, förutsättningar för miljöanpassade transporter, lyfter det historiska, det arkitektoniska, de gröna och blå strukturerna samt energiaspekten. Emellertid är det vid planering av mark- och vattenanvändning och olika verksamheter även av vikt att det finns underlag för dricksvattenförsörjningen. Boverket föreslår därför, efter samråd med SGU och Naturvårdsverket att en ny strecksats tillförs delmålet, nämligen: Senast 2015 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: – hur en hållbar vattenförsörjning skall tryggas. För att målet ska nås 2015, behövs åtgärder för att stimulera och entusiasmera arbetet med program och strategier. Boverket föreslår nedanstående åtgärder inom fem områden. 1. Rätt kompetens föder strategier – ekonomiskt stöd hjälper upp • Ge 50/50 ekonomiskt stöd för anställning av personal med planeringskompetens i de 100 befolkningsmässigt minsta kommunerna under begränsad tid. Detta i syfte att stimulera framtagandet av planeringsunderlag men även för att garantera att kommunens kompetens är tillräcklig för att vara en god beställare av konsultsatser inom området.. • •. Stimulera och premiera hembygds- och bygdeföreningar samt naturoch friluftsföreningar. Ge en förstärkning av såväl ekonomiska som personella resurser till länsstyrelsens sakområde ”hållbar samhällsplanering”.. 2. Fri tillgång till och utbyte av kommunalt och regionalt underlag. • Utnyttja digital teknik för att underlätta tillgången till underlagsmaterial. Ett sådant utvecklingsarbete sker i Boverkets projekt ”Planeringsportalen”. 3. Lyft energifrågan till regional nivå. •. Samordna och utveckla energifrågan även på regional nivå..

(10) Planeringsunderlag. 8. 4. Försörjning av dricksvatten behöver planeringsunderlag. •. Starta utvecklingsarbete kring hur program för vattenförsörjning kan tas fram, i syfte att främja framtagandet av sådana planeringsunderlag.. 5. Nationellt mobilitetskontor stimulerar miljöanpassade transporter. •. Inrätta ett nationellt mobilitetskontor med uppgift att vara arena för utveckling, attitydpåverkan och spridning av kunskap samt stimulans till samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer..

(11) 9. Bakgrund. Delmålets formulering Boverket ansvarar för samordning och uppföljning för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och dess delmål. Boverket ska rapportera till Miljömålsrådet som finns inom Naturvårdsverket och rapporteringen ska ske enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet utfärdar.1 Utöver den årliga uppföljningen ska en fördjupad utvärdering göras vart fjärde år. Senast det gjordes var år 2003. För miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har sju delmål fastställts. Ett av dessa är Planeringsunderlag som formulerats enligt följande. ”Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: Ny lydelse enligt prop. 2004/05:150. Tidigare lydelse enligt prop. 2000/01:130. • hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras,. • hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras,. • samma lydelse,. • hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas tillvara och utvecklas,. • hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl naturoch kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas,. • hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte öka,. • hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas.. • hur energianvändningen skall effektiviseras, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas..

(12) Planeringsunderlag. 10. Delmålets lydelse har ändrats i och med den nya propositionen. Förändringarna i den första satsen tydliggör vikten av planering för ett minskat transportbehov. I den tredje satsen anas behovet av naturvårdsprogram som också innefattar friluftslivets intressen. Fysisk planering och samhällsbyggande ska grundas på program och strategier för…. …varierat utbud och minskat transportbehov. …kulturhistoriska och estetiska värden. …grön- och vattenområden. …effektivare energianvändning och förnybar energi. Planering handlar om att väga samman flera olika sektorer och värden och göra avvägningar. Delmålet är komplext.. Bakgrunden till Planeringsunderlag står att läsa i miljöpropositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier. ”Frågor om att utveckla en god och hälsosam livsmiljö i städer, tätorter och annan bebyggd miljö är av central betydelse för samhällsplaneringen och förutsätter samordning mellan olika samhällssektorer och samverkan mellan berörda aktörer. Det gäller särskilt miljökvalitetsmålets preciseringar av naturoch kulturmiljö, biologisk mångfald, transporter och energianvändning, där åtgärderna för att uppnå målen berör många verksamhetsfält och ofta är sinsemellan beroende. Utvecklade program och strategier för sådana frågor ger underlag och utgångspunkter för en fysisk planering och ett samhällsbyggande som bidrar till att nå miljökvalitetsmålet.”2 Kommunernas och länsstyrelsernas roller betonas. ”Lokal anpassning utifrån platsens och regionens förutsättningar är av stor betydelse. Det är således i första hand en uppgift för kommuner och länsstyrelser att med stöd av centrala myndigheter ta fram sådana program och strategier.”3. 2 3. Prop 2000/01:130 Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier s. 179 Prop. 2000/01:130 s. 183..

(13) Bakgrund. 11. Delmålet planeringsunderlag i relation till generationsmålet Till miljömålet God bebyggd miljö i sin helhet, hör ett antal preciseringar i ett generationsperspektiv. Alltså en beskrivning av vad som ska vara uppnått när vi nått fram till åren omkring 2020-2025. Dessa listas nedan och är direkt hämtade från prop. 2004/05:150 sid181ff. •. Den byggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas.. •. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas.. •. En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse.. •. Boende och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön, uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft.. •. Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses.. •. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.. •. Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads- eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön.. •. Miljöanpassade kollektivtrafikssystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda.. •. Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.. •. Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar.. •. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och främst förnybara energikällor används.. •. Andelen förnybar energi har ökat och ska på sikt svara för den huvudsakliga energitillförseln.. •. Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet.. •. Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för naturoch kulturlandskapet bevaras.. •. Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar..

(14) Planeringsunderlag. •. 12. Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning.. Som synes är det många punkter som direkt har bäring på en bra fysisk planering både i tid och rum. Vikten av tydliga och breda planeringsunderlag att grunda besluten på är alltså väsentlig. Och dessa planeringsunderlag bör vara mer än en beskrivning av det befintliga – framför allt bör de visa vilken önskvärd utveckling som eftersträvas.. Planerar vi för framtidens generation?. En god bebyggd miljö är en hel miljö – det ska vara gôtt att leva! Delmålet ska hjälpa oss alla att nå fram till en god bebyggd miljö. Men vad innebär det? Utgångspunkten i delmålet är de ekologiska faktorerna. Att ta fram program och strategier för de olika ”sektorerna” kan vara relativt lätt. Det är den efterföljande avvägningen i den fortsatta planeringen som kan vara svår och där olika målsättningar kan motverka varandra. Det är inte ovanligt att det finns en mängd program, strategier, riktlinjer, handlingsplaner med mera som planeraren och beslutsfattarna ska ta hänsyn till. Men hur ska prioriteringen ske? En god bebyggd miljö kan bara skapas genom samverkan och genom att inta ett helhetsperspektiv på livsmiljön. Översiktsplanering enligt PBL syftar till att redovisa och beskriva olika allmänna intressen, göra avvägningar mellan dem och beskriva konsekvenser av skilda planförslag. Möjlighet till insyn och påverkan för medborgaren garanteras i lagen. En aktiv, kompetent och kontinuerlig översiktsplanering ger härmed en god grund för att nå målet om en God bebyggd miljö. Översiktsplanen lyfts.

(15) Bakgrund. 13. även fram av PBL-kommittén som det viktigaste planinstrumentet som genom sitt helhetsperspektiv kan bidra till att miljömålen belyses i förhållande till både mål för kommunens utveckling och sociala förhållanden.4 Genom uppdaterade planeringsunderlag inom till exempel trafik, bebyggelse, energi, natur, kultur, grön- och vattenfrågorna med flera, kan processen för att ta fram en ny översiktsplan snabbas på. En uppdatering och aktualisering kan också förenklas genom att tunga utredningsdelar ligger i planeringsunderlag som inte belastar själva plandelen. För att inrymma hela perspektivet, med alla viktiga och nödvändiga strukturer för en god bebyggd miljö där det är gott att leva, behöver miljömålsarbetet breddas till att integreras och genomsyras i det ordinarie planeringsarbetet. Det gäller att lyfta frågan och att engagera både planerare och miljösamordnare. Genom att se delmålet planeringsunderlag som just en planeringsfråga – och inte enbart något för miljöförvaltningen – kan vi komma närmare målet. Delmål 1, Planeringsunderlag, handlar om förutsättningar för att skapa en bra ekologisk miljö – Livsmiljön för det mänskliga släktet! PBL och God bebyggd miljö delmål 1. Miljömålet kan ses som en närmare specificering av en del av de krav som redan finns i PBL. En genomgång av PBL visar till exempel att lagen förutsätter att underlag motsvarande delmål 1 kommer fram under den inledande fasen i översiktsplaneringen. Lagtexten ställer dock inget klart uttryckt krav på program som utgångspunkt för arbetet, utan detta får betraktas som underförstått. När översiktsplanen ställs ut ska planförslaget bland annat åtföljas av ”sådant planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse för bedömningen av förslaget”. I praktiken kan planeringsunderlaget vara mycket olika genomarbetat, till exempel från en enkel redovisning av riksintressen för kulturmiljövården och inventerade kulturmiljöer till fullständiga kulturmiljövårdsprogram med strategier för bevarande och utveckling. För översiktsplaner och detaljplaner lyfts planprocessen fram, jämte samrådets funktion att förbättra beslutsunderlaget samt ge möjlighet till insyn och påverkan. Processen kännetecknas enligt PBL:s anda av dialog och öppenhet. Delmål 1 kan således sägas specificera en del av förväntningarna på planeringsunderlagets innehåll enligt lagen. Den naturliga vägen att både utveckla och värna en God bebyggd miljö, torde alltså främst vara att tilllämpa PBL:s planeringsinstrument samt att utveckla komplexa underlag för planering på såväl regional som lokal nivå. (Se en utförlig genomgång i bilaga 5.) Delmålets koppling till övrig lagstiftning. I denna utvärdering har vi koncentrerat oss på förekomsten av program och strategier för den fysiska planeringen enligt PBL, i huvudsak översiktlig planering.. 4. sid 215, Får jag lov? SOU 2005:77..

(16) Planeringsunderlag. 14. Delmålet spänner emellertid över flera sektorsområden som regleras i egen lagstiftning. En sådan utökning kan eventuellt göras vid nästa fördjupade utvärdering. De lagstiftningar som är berörda är till exempel Lagen om kommunal energiplanering, Väglagen, Lagen om byggande av järnväg samt förordningen om regionalt utvecklingsarbete. Miljömålen i miljöbedömningar av planer. Planer enligt PBL ska miljöbedömas om deras genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Syftet är att miljöaspekterna ska integreras i planarbetet på ett bra sätt. En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och av den ska det bland annat framgå hur relevanta miljömål har beaktats i planen. Det är också ett krav att planens faktiska betydande miljöpåverkan ska följas upp och kommunen ska i miljökonsekvensbeskrivningen tala om hur detta ska gå till. MKB-centrum/SLU har på Boverkets uppdrag genomfört en studie av hur nationella och regionala miljömål används när översikts- och detaljplaner utformas, konsekvensbedöms och följs upp. Studiens syfte har även varit att belysa om och hur uppföljningen av översikts- och detaljplaners genomförande, som en följd av miljöbedömningen, kan användas i uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen. Resultatet visar att miljömålen nämns i alla de 31 undersökta planerna men oftast i allmänna ordalag. Miljömålet God bebyggd miljö nämns i alla planerna. I de flesta av planerna har kommunen gjort en analys av måluppfyllelsen, men det går inte att utläsa av planhandlingarna om miljökvalitetsmålen faktiskt har beaktats i utarbetandet av planen. Med ”beakta” avses här att kommunen tagit målen under övervägande så att målen kunnat påverka planen eller medvetet fått stå tillbaka för andra intressen. I viss mån har målkonflikter identifierats men det finns också exempel på uppenbara målkonflikter som inte har belysts av planförfattaren. Studien visar att det kan vara problematiskt att använda den uppföljning som är en följd av miljöbedömningen för att också följa upp miljömålen. En anledning är att de planer som mest bidrar till att uppnå miljömålen förmodligen inte har krav på uppföljning. Uppföljningen som sker som ett led i miljöbedömningen visar troligen snarare vilka avsteg som görs från vägen till att uppnå miljömålen. Uppföljning finns endast angivet för 12 av de 31 studerade planerna..

(17) 15. Uppföljning – Så här ser det ut idag Kommunala program och strategier Procent 40 35 30 25. Miljöanpassade transporter. 20 Kulturmiljö. 15 Grönstruktur. 10 Energi. 5 0 Ja, för del Nej, men Ja, kommun- av kommun arbete pågår omfattande. Nej. Ej svar. Diagrammet visar en sammanställning av förekomsten av program och strategier för de olika strecksatserna i delmålet. Källa: Miljömålsenkäten 2006.. Länsstyrelsernas samarbetsorgan för miljömålsuppföljning (RUS) har i samarbete med Boverket ställt samman en miljömålsenkät. Den innehåller 16 frågor som är relevanta för delmål 1. Enkäten har skickats ut till kommunerna via länsstyrelserna. Svarsfrekvensen var 80 procent, dock har inte alla kommuner som svarat, svarat på alla frågor. Tidigare har denna typ av frågor hanterats inom Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME). De lyftes ur BME för att kvalitetssäkra att frågorna besvaras av rätt personer inom kommunen. Förekomsten av program och strategier för de olika strecksatserna har sjunkit sedan den förra fördjupade utvärderingen. Frågorna var emellertid då formulerade på något annat sätt. Som komplettering till den bilden har intervjuer skett med elva kommuner och i de flesta fall deras länsstyrelser samt med Stockholms Regionplane- och Trafikkontor. Relativt nya översiktsplaner, eller översiktsplaner i utställningsskede har varit ett av kriterierna för val av kommun – liksom vikten av att få en geografisk spridning över landet..

(18) Planeringsunderlag. 16. För att försäkra oss om att få med olika typer av kommuner, användes den kommungruppslista som Sveriges kommuner och Landsting ställt samman. Intervjufrågorna återfinns i bilagor 3 och 4. Boverket har även bett länsstyrelserna att reflektera över kommunernas svar i miljömålsenkäten. Det var en frivillig uppgift och tolv länsstyrelser svarade. Innan genomgången av alla strecksatserna i delmålet, nämns här några iakttagelser som i stort sett är gemensamma för dem alla. Länstillhörighet verkar spela roll för tillgången till program och strategier och faktiskt även för om man har svarat på enkäten. Kommunens storlek spelar också en roll. Små kommuner saknar oftare program och strategier samt kompetens i frågan. Bland små pendlingskommuner är dock tillgången på program bättre, generellt sett, jämfört med andra små kommuner..

(19) Uppföljning – Så här ser det ut idag. 17. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för.... Varierat utbud, minskat transportbehov och miljöanpassade transporter – strecksats 1. ... hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, .... En ökad integrering av olika funktioner är en förutsättning för att goda livsmiljöer ska kunna utvecklas och för hur en hållbar utveckling kan stödjas. Det handlar om att eftersträva funktionsintegrerade bebyggelsemiljöer där de boende inom gångavstånd kan nå ett flertal funktioner alltifrån affärer, arbetsplatser till kulturella och sociala mötesplatser.6 Miljövårdbered-. ... .... 6. Blandstaden – ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling. Bellander. FORMAS, Boverket, Miljödepartementet. 2005..

(20) Planeringsunderlag. I Tokyo åker 80 procent av medborgarna kollektivt till jobbet. I Los Angeles är det tvärtom. Där åker 80 procent bil till jobbet! (Architectural Review, Sept. 2006). ”Om samhälls- och andra tjänster flyttade närmare människors bostäder skulle fler välja att gå till fots. Så tendensen att sprida ut kommuner och städer på allt större ytor måste brytas och onödiga omvägar för fotgängare måste undvikas. En attraktiv och sammanhängande infrastruktur för fotgängare med hållplatser för kollektivtrafik bör ligga i fokus för att göra det bekvämare för fotgängare. /.../ Estetiskt tilltalande miljöer förhöjer upplevelsen av att gå till fots och då blir tidsaspekten av mindre vikt, det är därför viktigt att ge den estetiska aspekten ett högt värde vid stadsplanering.” (VTI aktuellt nr 3 2006). 18. ningen7 pekar på att en flerkärnig ortsstruktur kan minska transporterna med 25 procent. En omställning av transportsystemen är avgörande för att nå hållbarhet i samhället. Under en tioårsperiod, mellan åren 1994-2004, har personbilstrafiken på väg ökat med tolv procent och godstransportarbetet på väg med 26 procent.8 Regionförstoring pågår och arbetsmarknadsregionerna blir allt färre – men större. Människors attityder och vardagsbeteende är viktiga i arbetet med miljöanpassade transporter. I ett regeringsuppdrag9 föreslog Boverket att det skulle inrättas ett landstäckande mobilitetskontor som skulle ha till uppgift att vara arena för utveckling, attitydpåverkan och spridning av kunskap samt stimulera till samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer. Det är något som Lunds kommun också lyfter fram i sin Handbok i bilsnål samhällsplanering. Idag finns det flera olika aktörer och organisationer samt myndigheter som på regional och central nivå arbetar med beteendepåverkan utifrån olika utgångspunkter. Men det är en trög process och det behövs även andra insatser för att få till stånd en förändring. Kollektivtrafiken måste ses i sin helhet för att den ska fungera väl utifrån såväl ett nationellt som regionalt och lokalt perspektiv. Varje länk i transportkedjan är viktig och måste vårdas och utvecklas med omsorg så att resan är möjlig för alla resenärer. Detta ställer krav på våra städers planering.10 Det finns en potential att minska biltrafiken på korta sträckor. Miljövårdsberedningen har i en undersökning visat att om bilresor, som är under två kilometer, kan ersättas med promenader eller cykling skulle bilresandet minska med 30 procent. I Stockholm har cyklingen ökat med 100 procent under de sista tio åren. Även flera andra städer har god cykelplanering. På den nationella nivån styrs planering och utbyggnad av infrastruktur av riksdag och regering genom lagar och förordningar, riktlinjer och mål för olika politikområden samt genom de investeringsmedel som anvisas. Från och med 2006 års transportpolitiska beslut ska transportsystemens utformning och funktion bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen (det fjärde transportpolitiska delmålet). Regeringen förespråkar i propositionen11 att fyrstegsprincipen tillämpas i den fysiska planeringsprocessen. De fyra stegen innebär att överväga åtgärder som påverkar transportbehov och transportsätt; att överväga om transportsystemet kan nyttjas effektivare; att överväga begränsade ombyggnadsåtgärder samt att överväga större ombyggnads- eller nybyggnadsåtgärder. På den regionala nivån beslutar länsstyrelser eller regionala självstyrelseorgan om länstransportplaner som ska omfatta regionalt betydelsefulla anläggningar för samtliga trafikslag. Länstransportplanen ger en helhetsbild av länets infrastruktur eftersom även de nationella objekten ska redovisas i dessa planer. Kommuner och regionala intressenter är företrädda. 7. Strategi för minskat transportberoende. Miljövårdsberedningens promemoria 2006:2. Vägtransportsektor 2004. Sektorsredovisning. Vägverkets publikation 2005:28. 9 Hållbara städer och tätorter i Sverige – förslag till strategi. Boverket. 2004. 10 Planera för ökad kollektivtrafik – intervjuer med företrädare för kommuner och trafikhuvudmän. Boverket. 2003. 11 Prop. 2005/06:160 Moderna Transporter 8.

(21) Uppföljning – Så här ser det ut idag. 19. under framtagandet av länstransportplanerna. På regional nivå bedrivs även arbetet med framtagande av regionala utvecklingsprogram (RUP) som syftar till att lyfta fram och prioritera åtgärder som främjar länets och regionens utveckling. Processen för framtagandet av RUP är inte reglerad vare sig i tidpunkt, geografisk konkretion eller i underlag, även om det finns ett krav på att översiktsplaneringen ska beaktas. Länsstyrelsen har en samordnande roll när det gäller statens intressen. Planeringen för trafikanläggningar och den kommunala planeringen regleras i olika lagsystem vilket gör att det finns risk för samordningsproblem. Svårigheterna att samordna uppstår inte minst av tekniska skäl genom att processerna inte stämmer överens tidsmässigt och att de olika regelverkens krav är olika omfattande och har olika huvudfokus. PBLkommittén pekade på riskerna för dubbelprövning och dubblerade processer utan att någon ytterligare miljönytta tillförs. Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunen planera så att alla kan leva i goda bostäder. Ansvaret omfattar inte bara bostäderna i sig utan också boendemiljön, och det handlar inte bara om nyproduktion utan också i hög grad om insatser i de befintliga bostadsområdena. Det gäller alla invånares behov av bostäder men vissa grupper kan behöva uppmärksammas särskilt, till exempel äldre, funktionshindrade och ungdomar. Hur kommunerna ska bedriva sin bostadsförsörjningsplanering och vad planeringen ska omfatta, regleras inte närmare. Men kommunfullmäktige ska minst en gång per mandatperiod anta ”riktlinjer för bostadsförsörjningen”.. ”Om vi håller för sannolikt att ju längre avstånden blir i städerna desto högre blir energikonsumtionen för förflyttningar och desto sämre förutsättningarna för att gå och cykla, så visar utvecklingen beträffande livsmedelsbutiker, bibliotek och kassaservice att vi fjärmar oss från beslutade miljömål och då speciellt God bebyggd miljö. Utvecklingen går mot ökat och inte minskat bilberoende. Att bensinstationerna, med sina trafikorienterade lägen, i ökad utsträckning förmedlar annan service än bensin- och biltillbehörsförsäljning förstärker denna trend.”. Två rapporter med koppling till handelsetablering och trafik. Miljömålsrådet har finansierat två studier som har bäring på delmålets första strecksats. Nedan följer en sammanfattning av dessa. 1. Stadsbefolkningens avstånd till bibliotek, livsmedelsbutiker och postservice ökar. Boverket gav Mats Reneland, biträdande professor vid Tema Stad och Trafik, Arkitektur på Chalmers tekniska högskola i uppdrag att redogöra för hur befolkningens tillgänglighet till livsmedelsbutiker, bibliotek och postservice i Sveriges 45 största tätorter förändrats mellan åren 1980, 1995 och 2004. Studien12 visar att antalet livsmedelsbutiker har fortsatt att minska mellan 1995 och 2004 och att minskningstakten är högre än mellan 1980 och 1995. Av det som betecknas som livsmedelsbutiker är en ökande andel trafikbutiker, det vill säga bensinstationer med ett begränsat sortiment av livsmedel och i biltrafikorienterat läge. Som en följd av det minskade antalet livsmedelsbutiker har andelen tätortsinvånarna som har 400 meter eller mindre till närmaste livsmedelsbutik minskat liksom att medelavståndet ökat. Även antalet bibliotek har fortsatt att minska varför också andelen med 400 meter eller mindre till närmaste bibliotek minskat. Antalet postkontor minskade mellan 1980 och 1995. Postens stora omorganisation innebar att Svensk Kassaservice bil-. 12. Stadsbefolkningens avstånd till bibliotek, livsmedelsbutiker och postservice 1980, 1995 och 2004. Reneland..

(22) Planeringsunderlag. 20. dades samt att brev- och paketservice bland annat inhysts i andra verksamheter som bensinstationer och livsmedelsbutiker. Kassaserviceställena minskade kraftigt mellan 1995 och 2004 medan brevserviceställena ökade, vilket lett till ökade avstånd för befolkningen till kassaservice och minskade avstånd till brevservice. I kontrast till den negativa utvecklingen beträffande livsmedelsbutikerna och biblioteken, har den genomsnittliga minskningen av boendetätheten mellan 1980 och 1995 förbytts i en förtätning av de studerade 45 tätorterna mellan 1995 och 2004. Förtätningen är som högst i centrumnära områden. Som vi har konstaterat har dock förtätningen inte kompenserat för det minskade serviceutbudet utan medelavstånden fortsätter att öka, men de skulle givetvis ha ökat än kraftigare utan en förtätning. Om vi håller för sannolikt att ju längre avstånden blir i städerna desto högre blir energikonsumtionen för förflyttningar och desto sämre förutsättningarna för att gå och cykla, så visar utvecklingen beträffande livsmedelsbutiker, bibliotek och kassaservice att vi fjärmar oss från beslutade miljömål och då speciellt God bebyggd miljö. Utvecklingen går mot ökat och inte minskat bilberoende. Att bensinstationerna, med sina trafikorienterade lägen, i ökad utsträckning förmedlar annan service än bensin- och biltillbehörsförsäljning förstärker denna trend. På många tätortsbensinstationer kan man idag också köpa livsmedel, dricka kaffe och köpa korv, hämta brev och paket, lämna miljöfarligt avfall, köpa plantor och trädgårdsprodukter på försommaren samt julgranar i december med mera. Bensinstationerna verkar utvecklas mot att antingen bli bilsamhällets diversehandlare eller obemannade bensinpumpar. Bilanvändningen kan dock påverkas med andra medel, såsom attitydpåverkande, administrativa och ekonomiska åtgärder.. 2. Kvaliteten i beslutsunderlagen vid lokalisering av detaljhandel I miljömålsenkäten frågas det efter aktuella program eller strategier, i hopp om att den fortsatta planeringen grundas på dessa. Men så är emellertid inte alltid fallet. Kommunen kanske inte klarar att säga nej till en externhandelsetablering och förlora en mängd arbetstillfällen, både direkta och indirekta. Och det skulle ju dessutom vara oturligt om näringslivet valde grannkommunen istället! Boverket gav Dr Anders Hagson vid Tema Stad och Trafik, Arkitektur på Chalmers Tekniska högskola i uppdrag att redogöra för kvaliteten i de beslutsunderlag som tagits fram och använts vid beslut om lokalisering av större detaljhandelsetableringar under åren 2004 och 2005. Etableringar som stormarknad, varuhus, varumarknad och dagligvarumarknad valdes ut. I rapporten framgår det entydigt att det är vanligt att grannkommuner befarar negativa effekter på handeln i den egna kommunen både i centrum, i bostadsområden och i glesbygden redan tidigt i planprocessen. Vare sig missnöjda grannkommuner eller agerande från länsstyrelserna har fått den planerande kommunen att ändra på något; det har i inget fall lett till att projekt läggs ned, minskas eller omlokaliseras. Inte heller har grannkommunerna överklagat till regeringen. Översiktplanen ska visa hur kommunen anser att de allmänna intressen som anges i plan- och bygglagen och miljöbalken bör hanteras för att åstadkomma en från allmän synpunkt bra bebyggelseutveckling och.

(23) Uppföljning – Så här ser det ut idag. 21. markanvändning. En förutsättning för att översiktsplanen ska fungera som underlag i samband med stora handelsetableringar är att den innehåller analyser av invånarnas tillgänglighet till olika typ av detaljhandel, tydliga mål för hur situationen ska utvecklas framgent och strategier för att åstadkomma detta. I inget av de studerade planeringssituationerna sker referens till att området som detaljplaneläggs redovisats som ”stormarknadsändamål” i översiktsplanen. Däremot förekommer i hälften av fallen att detaljplanen inte överensstämmer med översiktsplanen. De allra flesta detaljplaner som görs är skräddarsydda för ett specifikt projekt och starkt genomförandeinriktade. Det gäller i än högre grad för stora handelsetableringar. Och självklart är det så att många sådana projekt inte kan förutses i en översiktsplan. Många kommuner har också föråldrade översiktsplaner som stämmer dåligt med kommunens nuvarande planeringssituation. Det betyder att man vid det parallella projekterandet och upprättandet av detaljplanen inte kan söka stöd i översiktsplanen för att pröva markens lämplighet för just det specifika projektet. Mot denna bakgrund måste det ses som positivt att hälften av kommunerna har valt att basera markanvändningsutvecklingen inom ett större område på ”program”, som genomförts med samråd, övergripande konsekvensutredningar och antagande. I rapporten hävdas att samordningen mellan trafikplanering och bebyggelseplanering i översiktsplanerna är dålig. Över tiden är det tydligt att statliga investeringar i trafikleder och vägar genom och förbi städer driver bebyggelseutvecklingen. Det är speciellt tydligt när det gäller handelsetableringar, som söker bästa möjliga ”biltillgängliga” lokalisering med ett bra ”skyltläge”. I rapporten ställs frågan om det går att åstadkomma en God bebyggd miljö i reformens betydelse med de planeringsverktyg man har att tillgå i plan- och bygglagen, eller om det endast kan bli ”stadsmässiga bostadsområden” och ”köpstäder”. Planerna löser alla de tekniska aspekter som gör dem ändamålsenliga för handelsändamålet. Däremot är planerna mycket flexibla och vaga när det gäller redovisning av bebyggelsens lokalisering till mark som är lämpad för ändamålet ur en allmän synpunkt..

(24) Planeringsunderlag. 22. Sammanställning av miljömålsenkät Finns aktuella kommunala dokument för minskat transportbehov och miljöanpassade transporter? Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 Ja, kommun- Ja, för del av omfattande kommun. Nej, men arbete pågår. Nej. Ej svarat. För att besvara frågan jakande ska kommunen ha ett eller flera dokument som sammantaget redovisar strategier och åtgärder för hur de fosilbränseldrivna transporterna i kommunen kan minska och de miljöanpassade och resurssnåla transportsätten stärkas samt hur transportbehovet kan minska. Dokumenten ska dessutom ange hur man genom fysisk planering kan bidra till detta. Det kan till exempel handla om planering av gångrespektive cykelvägnät, nät och knutpunkter för kollektivtrafik och lokalisering av bebyggelse i förhållande till transportsystem och service. Källa: miljömålsenkäten 2006.. Förklaring till några förkortningar: MöTs – Miljöanpassat Transportsystem TRAST – Trafik för en attraktiv stad ÖRIB – Öresunds -regionens Infrastruktur og Byutvikling SUTP – Sustainable Urban Transport Plan. I diagrammet ovan ser vi att över 30 procent av kommunerna saknar dokument som hanterar minskat transportbehov och miljöanpassade transporter. 80 procent av de kommuner som saknar dokument har under 25 000 invånare. Hälften av de kommuner som inte har program och strategier, tillhör de 100 befolkningsmässigt minsta kommunerna. I knappt 20 procent av kommunerna pågår det arbete. Majoriteten av dessa kommuner är ganska små och i några fall handlar det om revidering av äldre program. Det vanligaste är att man hanterar frågan i översiktsplanen. 20 procent av kommunerna har valt ett annat politiskt förankrat dokument. Bland dem som har program och strategier är det utbyggnad och lokalisering av kollektivtrafik man främst arbetar med. Exempel på annat som nämns är strategier för transporter, energi, klimat, samt strategier för samordning av varuleveranser och minskat bilskjutsande till skolorna, miljöplan och cykelplan. Utöver de efterfrågade programmen och strategierna pågår arbete i olika projekt som till exempel Vision Lundby, MöTs, TRAST, Uthållig kommun, Den Goda Staden, ÖRIB. Örebro är med i EU-projektet Bustrip med SUTP. Dessa arbeten kan leda fram till goda planeringsunderlag. Några, till exempel Gotland och Fagersta, nämner även att de tar fram underlag genom sitt arbete inom Agenda 21. Många kommuner hänvisar även till projekt som inte direkt är att betrakta som planeringsunderlag, men som bidrar till att främja delmålet. Det handlar om mindre, lokala projekt, resvaneundersökningar, bilpooler, rese- och transportpolicys. Dessutom pågår regionala MaTs-projekt i flera län..

(25) Uppföljning – Så här ser det ut idag. 23. I Frankrike minskas bland annat förutsättningarna för bilresor så här!. Sammanställning av intervjuer. Program och strategi för miljöanpassade transporter finns endast i två av de elva kommunerna som vi har intervjuat. Däremot behandlar flera av kommunerna frågan i sina översiktsplaner. En kommun efterlyser modeller för hur man kan minska energiåtgången för transporter. Program för gång- och cykelledsplaner finns i åtta av elva kommuner. I en kommun pågår ett sådant arbete. Flera kommuner har påbörjat detta arbete med anledning av att man har fått KLIMP eller LIP- medel, ofta i samarbete med Vägverket. I flera av kommunerna pågår en förtätning inåt mot de centrala delarna. Flera kommuner strävar efter att tillgodose anspråk på större ytor för handel i de centrala delarna. En av de större kommunerna har tagit fram ett särskilt handlingsprogram för ekonomiska och sociala frågor. I måldokumentet har man pekat ut ett antal mål: såsom att bibehålla den koncentrerade staden, miljöanpassade transportsystem, främja näringslivsomvandlingen och en tryggare stadsmiljö. Flera kommuner försöker aktivt att jobba för att godstrafiken ska ske på järnväg istället för på väg. En av kommunerna har långt framskridna planer på en kombiterminal. För att uppmuntra kollektivtrafikresandet anordnar en kommun varje år en kampanj med gratis resor med buss inom kommunen under en månad. Under den perioden brukar resandet fördubblas. När det gäller handelsetableringar upplever många av kommunerna svårigheter att styra externa handelsetableringar. Som kompensation för handeln i småorterna hjälper en kommun butiksinnehavarna genom att stödja leverantörer. Fem av elva kommuner har särskild policy när det gäller handelsetableringar. I två av kommunerna finns också politiska beslut som styr att större handelsetableringar ska ske i stadskärnan, varav en kommun har en särskild planberedskap för att anvisa stadsnära tomter när investerare dyker upp..

(26) Planeringsunderlag. 24. Flera av kommunerna lyfter upp miljökvalitetsnormerna som ett problem för att kunna uppnå syftet med delmålet. Vissa värden kommer i konflikt med varandra. En annan svår fråga som lyfts fram är balansen mellan tillgången till grönområden och förtätning. Flera länsstyrelser har förhoppningar om att frågan om miljöanpassade transporter kommer att hanteras i de kommande länstransportplanerna. Två länsstyrelser framför att många kommuner förlitar sig på Banverket och Vägverket när det gäller olika samhällsplaneringsfrågor om transporter. De menar att verken har helt andra resurser än vad kommunernas planeringsorganisationer själva har. För att främja bland annat landsbygdens utveckling i norra delarna av landet samordnas i vissa fall gods- och persontrafik. Till exempel stödjer postbilen affärer i glesbygd och busstrafiken fungerar även som godstransport. Flera länsstyrelser lyfter fram att frågan om att externa handelsetableringar måste hanteras mellankommunalt. I ett av länen pågår ett handelsprojekt som leds av länsstyrelsen. Projektet avser dels att ta fram ett planeringsunderlag för kommunerna dels hur länsstyrelsen förhåller sig till frågan vid granskning av planer. Exempel Trast i Eslöv – trafikstrategi för ett attraktivt Eslöv År 2004 valdes Eslövs kommun som en av tio pilotkommuner att använda planeringsverktyget TRAST – Trafik för en attraktiv stad. Trafikstrategin skall ge vägledning i såväl övergripande inriktningsplanering som i åtgärds- och genomförandeplanering. Att ta fram en trafikstrategi är ett sätt att ta ett samlat grepp inom trafikområdet så att de åtgärder och planer som genomförs bidrar till att uppfylla de mål som kommunen har satt upp för Eslövs framtida utveckling. Dokumentet är intressant läsning, där helheten fångats på ett bra sätt. Det finns en tydlig koppling mellan stadens karaktär och trafiken, något som sällan fångas i en trafikstrategi. Strategin beskriver den inriktning Eslövs kommun vill ge sitt arbete med trafikfrågorna de kommande åren och ger dessutom exempel på tänkbara åtgärder. Strategin är sedan indelad i åtta delstrategier som beskriver strategins inriktning och anger dess koppling till målen. Därefter följer en beskrivning av dels konsekvenserna av strategierna, dels ledning, planering och genomförande. Sist finns en bilaga med indikatortabell för uppföljning av arbetet..

(27) Uppföljning – Så här ser det ut idag. 25. Reflektioner. Formuleringen av strecksatsen är krånglig och inte helt logisk. Men den visar på att om det finns en variationsrik miljö, kan vi troligen finna det vi söker inom ett inte alltför stort avstånd. Underförstått handlar det om närhet och tillgänglighet. Mats Reneland konstaterar i sin rapport att vi fortsätter att gå mot en mer bilorienterad samhällsutveckling och bort ifrån närmandet av en god bebyggd miljö. Vidare framgår att trots att en förtätning har skett under knappt tio år i de studerade städerna, har avståndet till service fortsatt att öka. Boverket anser att genom att systematiskt arbeta med att konkretisera innebörden av ändamålsenliga strukturer, så som det står i PBL, skulle den andra väsentliga delen som handlar om hur saker och ting ligger i förhållande till varandra fångas in. Det vill säga vikten av att ny bebyggelse ska tillkomma i bra lägen, bland annat så att en bra och gen kollektivtrafik kan åstadkommas. Emellertid kvarstår problemet med svårigheten att styra över önskat varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Anders Hagson konstaterar att det sällan finns någon planberedskap, utan detaljplaner för handel, läs externhandel, upprättas i vissa fall på beställning av investeraren. Dessutom framkom det även i hans rapport att planerna som finns är mycket flexibla – i det här sammanhanget blir det till det negativa. Vi vet att över hälften av Sveriges kommuner har en översiktsplan från tidigt 1990-tal. I ett sådant inaktuellt dokument finns förstås inte mycket stöd att hämta. En trend som syns är att flera kommuner arbetar aktivt med att förtäta städerna inåt mot de centrala delarna. Detta är ju positivt utifrån aspekten på närhet till varierat utbud, service och arbetsplatser, men ibland på bekostnad av gröna eller blå områden. I stadsbyggnadsdebatten har länge efterfrågats bostadsmiljöer som inte är sovstäder utan har ett liv även på dagen. Flera kommuner nämner att när nya bostadsområden pekas ut i översiktsplanen är det viktigt att de kan försörjas med kollektivtrafik, men oftast utvecklas detta inte närmare. I en till ytan stor, men till invånarantalet liten kommun kan det naturligtvis vara svårt att ha ett kommunomfattande dokument som hanterar miljöanpassade transporter. Bland dem som har program och strategier har det visar sig att det är utbyggnad av kollektivtrafik som står i fokus. Mer sällan sker arbete med godstrafik och cykeltrafik. I våra intervjuer har det däremot framkommit att cykelplaner är frekvent i de minsta kommunerna. Hittills har knappast länstransportplanerna tagit upp hur transportbehovet ska minska och hur förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter kan förbättras, utan deras syfte har tills nu främst varit att lyfta fram angelägna infrastrukturprojekt i länet. Vi kan se att bidrag i form av LIP och KLIMP har gynnat arbetet med att ta fram program och strategier för framför allt gång och cykel. Emellertid innebär ökade satsningar på kollektivtrafik, cykelbanor, samåkning och så vidare inte att transportbehovet minskar. Det sker bara på ett mer miljövänligt sätt. Därför är det viktigt med fortsatt arbete med att påverka resan innan den sker, det vill säga arbeta mot ett hållbart resande. I enkäten ges exempel på en mängd olika sådana projekt som på lång sikt främjar delmålet..

(28) Planeringsunderlag. 26. Bjurums kyrka vid Hornborgarsjön.. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för... ... ... hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas tillvara och utvecklas, ... .... Kulturhistoriska och estetiska värden – strecksats 2 Kultur spelar idag en nyckelroll för om en stad ska betraktas som ett attraktivt och intressant alternativ som bostadsort, arbetsort eller för lokalisering av verksamhet. Studier visar på att en del kultursatsningar på olika sätt kan bidra till att generera värden i form av ekonomiska tillskott, sysselsättning, ökad attraktivitet och en förstärkt positiv image. Många kommuner arbetar i dag aktivt med att öka attraktiviteten och utveckla de unika resurser som finns i städerna och kommunerna för att få en bättre utveckling. I det arbetet spelar kommunernas unika kulturmiljöer och.

(29) Uppföljning – Så här ser det ut idag. 27. arkitektur en strategisk roll.13 Att förstå och synliggöra varför orten ser ut som den gör kan ge en utgångspunkt för lokala utvecklingsstrategier. ”Kulturism” har förutsättningar att bli kommunal- och regionalekonomiskt betydelsefull, inte minst genom att skapa arbetstillfällen. Kultur-isten söker inte bara finkulturen, utan dras också till folkkultur, upplevelser, stadsliv och atmosfär. Kulturmiljö kan beskrivas som spår av människors liv och verksamhet eller som vardagens utformning under olika skeenden. Kulturmiljön kan ha en grundläggande betydelse för vårt behov av skönhet, trygghet, gemenskap, identitet, kontinuitet och tillhörighet. För att kunna bedöma vad som är viktigt att bevara krävs att man tar fram kunskapsunderlag genom inventeringar och analyser.14 Kulturmiljöprogrammen ska beskriva och definiera de särskilda värden som angivits i miljökvalitetsmålet. De ska också klargöra vilka värdefulla miljöer och egenskaper som särskilt väl kan förmedla berättelser om platsens historia. Det kan handla om fysiska strukturer, mönster, områden och objekt som kan berätta något om naturförutsättningar, historiska skeenden och samhällsförhållanden av betydelse i en kommun eller region.15 Strecksatsen innefattar även estetiska värden, men vad är estetik? Hur ser något ut som är estetiskt tilltalande? Nästan alla har sina bestämda åsikter om vad som är vackert eller fult. I olika tider gäller olika estetiska ideal. Estetiska värden är något vi tillskriver olika föremål, byggnader eller miljöer. Det är en fråga om bedömningar, men olika komponenter som är värdefulla för bedömningen av estetiska värden i den byggda miljön kan beskrivas. Som exempel på detta tas upp hur bebyggelsen genom sin färgsättning, storlek och skala, materialval, fasadutformning, yttre rumsbildningar och markanslutning samspelar med sin omgivning och gestaltar de funktioner som ska tillgodoses. Utgångspunkten måste vara att helhetsbilden tillförs positiva värden och att egenskaper i den byggda miljön är värda att bevara inte förvanskas. Genom att bevara och utveckla det som redan finns läggs grunden för kvaliteter i morgondagens stadsmiljöer. Kvaliteter som i sin tur har betydelse för hur attraktiv en stad eller plats är.16. 13. Kultur, turism och stadsattraktivitet – kultur som attraktion och värdeskapare. Göran Cars. Institutionen för Samhällsplanering och miljö. KTH. Maj 2006. 14 Lär känna din ort! – metoder att analysera orter och stadsdelar. Boverket. Februari 2006. 15 Kulturmiljöprogram – en indikator för miljömålsuppföljning. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2005:3. 16 Stadsplanera – istället för trafikplanera och bebyggelseplanera. Boverket. 2002..

(30) Planeringsunderlag. 28. Sammanställning av miljömålsenkät Finns aktuella kommunala kulturmiljöprogram? Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Ja, kommunomfattande. Ja, för del av kommun. Nej, men arbete pågår. Nej. Ej svarat. För att besvara frågan jakande ska kommunen ha ett eller flera aktuella dokument som sammantaget tydliggör kulturvärdena, identifierar särskilt värdefulla områden samt anger strategier och förhållningssätt till hur kulturvärdena ska tas till vara och utvecklas. Källa: Miljömålsenkäten 2006.. Kulturmiljövärden Kulturmiljöprogram är de program som flest kommuner uppger att de har enligt miljömålsenkäten. Strax över 37 procent uppger att man har ett sådant program som är kommunomfattande och knappt 15 procent har det för en del av kommunen.. Handhyvlad panel i Hjo..

(31) Uppföljning – Så här ser det ut idag. 29. Det är lika vanligt att man arbetar med kulturmiljöfrågan direkt i översiktsplanen som att man har ett separat program. Men merparten är ofta föråldrade och innehåller vanligen inventeringar och beskrivningar och inte så ofta strategier och förhållningssätt. Programmen som tar upp efterkrigstidens miljöer är ovanliga. Gävle kommun arbetar emellertid med en sådan komplettering och Nybro kommun håller på att ta fram ett program – Nybros moderna kulturarv. Projektet utförs tillsammans med Kalmar läns museum och finansieras till stor del av Riksantikvarieämbetet. Kommunerna Lomma, Mölndal, Mönsterås, Älvkarleby och Piteå har, som vi noterat från enkäten, program från 2000-talet. Enkäten visar att 64 procent av kommunerna saknar antikvarisk kompetens. Lösningen blir då, enligt enkäten att den som har intresse för frågan istället får rycka in eller att man tar hjälp av länsstyrelsen eller av annan kompetens som stadsarkitekt, byggnadsingenjör eller kulturchefen. Länsmuseerna ses i kommunerna ofta som ersättning för antikvariekompetens. I Kristianstad finns till exempel samarbete med regionmuseet. Där är kommunen med och delfinansierar museet, som också fungerar som remissinstans och kunskapsbas för plan- och bygglovsverksamheten. Det är främst större kommuner som har egen kompetens. 57 kommuner som inte har egen kompetens, tillhör de 100 befolkningsmässigt minsta kommunerna. Många kommuner tar hjälp av länsstyrelsen eller av annan kompetens som stadsarkitekt eller byggnadsingenjör. Enkäten visar ett samband mellan anställningsform och arbetstid. Har man tillgång till kompetens genom avtal innebär det 0,5 årsarbeten eller mindre. Hos dem som har egen kompetens är det delvis likadant. Antingen är arbetstiden 0,5 årsarbeten eller mindre eller så är den 1 årsarbeten eller mer. Det är ungefär jämt fördelat mellan dessa alternativ. En förklaring till den låga arbetstiden trots egen kompetens kan vara att det är en del av en annan tjänst eller att det är en tillfällig lösning, till exempel en arbetsmarknadsåtgärd. Estetiska värden Finns aktuella dokument för estetiska värden? Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Ja, kommunomfattande. Ja, för del av kommun. Nej. Ej svarat. För att besvara frågan jakande ska kommunen ha ett eller flera aktuella dokument för estetiska värden i den bebyggda miljön, så som handlingsprogram för arkitektur och stadsmiljö, bebyggelse på landsbygden eller byggnadsordning, skyltprogram, ljussättning med flera. Källa: Miljömålsenkäten 2006..

(32) Planeringsunderlag. 30. Mindre än hälften av kommunerna har någon form av estetiskt program, för övergripande värden, kommunomfattande eller för del av kommunen. Andra förankrade politiska dokument som nämns är stadsmiljöprogram, centrumplan, kvalitetsprogram, arkitekturprogram, handlingsplan för konst i offentlig miljö samt informationshäfte ”Bygga på landet”. Gävle, Sollentuna, Stenungsund och Östersund svarar i enkäten att de tar upp de estetiska frågorna i samband med detaljplanearbete. I kommunerna Leksand, Svalöv, Timrå och Tyresö bevakar man frågan i samband med att man tar fram en fördjupning av översiktsplan. Gotland uppger att man håller på att ta fram ett program som ska belysa bebyggelseutformning i olika landskapstyper. Utöver detta är det vanligt att kommunerna har program för mindre delfrågor. Mest frekvent är skyltprogram, men därefter kommer gestaltningsprogram för möblemang, ljussättning och rumsgestaltning, grönska och färgsättning, samt återvinningsstationer. Fyra kommuner har angett att man har program för alla dessa alternativ som gavs i enkäten. Av kommentarer i enkäten framgår att de estetiska värdena oftast inte diskuteras förrän i samband med bygglov och detaljplanehantering. Man tar ”problemen” efter hand som de dyker upp och arbetar sällan långsiktigt i frågan. Det är elva kommuner som uppger att de saknar tillgång till arkitektkompetens. Några kommuner uppger i enkäten att de har vakanta tjänster och en kommun säger att man har en vakant tjänst i avvaktan på en pågående utredning om samverkan med annan kommun. Av dessa elva är alla små kommuner men sex kommuner, tillhör gruppen 100 befolkningsmässigt minsta kommunerna. Det är bara små kommuner som har kompetens genom avtal. Tidsmässigt handlar det om en omfattning på mindre än 0,5 årsarbeten. Hälften av dessa kommuner har invånarantal som understiger 10 000 invånare. De som har egen kompetens har i enkäten uppgett en sammanlagd arbetstid på ett år eller mer. Sju kommuner har uppgett att de både har egen kompetens och kompetens genom avtal. Storleken på dessa kommuner ligger nästan alla runt 20 000 invånare. En del kommuner har angett att de delar på tjänster. Till exempel så har Avesta, Fagersta och Norberg gemensam organisation och en gemensam stadsarkitekt..

No results found