Reaktioner på uppköpet och internkommunikationen

Både Jan Paju och Anders Månsson säger sig endast minnas vagt uppköpsprocessens förfa-rande och tillhöförfa-rande kommunikationsinsatser och deras tankar kring dessa. Jan Paju menar att detta är ett tecken på att kommunikationen kring händelsen var välfungerande och att över-gången till de nya ägarna fungerade smidigt och att han därmed inte funderade särskilt mycket kring detta efter att övertagandet var ett faktum. Anders Månsson anser att det faktum att Skandia inte var ett företag i kris samt medvetenheten om att medarbetarna, på grund av att Skandia var ägarstyrt, inte kunde påverka situationen, gjorde att han inte engagerade sig så djupt i informationen som gavs. När sedan övertagandet skedde var han av uppfattningen att Skandias verksamhet skulle klara sig bra i händerna på de nya ägarna, men bolaget hade även gjort det om det hade fortsatt vara självständigt.

4.4.4.1 Reaktioner innan övertagandet av Skandia

Enligt Hans G Svensson, Jan Paju och Anders Månsson var majoriteten av Skandias anställda emot uppköpet innan övertagandet hade skett. Ledningen argumenterade vid denna tidpunkt för ett självständigt Skandia och, enligt ovanstående respondenter, stora delar av företaget stod bakom denna vision. Enligt Jan Paju påverkades han och hans medarbetare innan uppkö-pet av stämningen som fanns inom Skandia där ett självständigt bolag sattes som det mest önskvärda. Motståndet mot affären ökades ytterligare av den mediala uppmärksamheten och

dess spekulerande i eventuella negativa scenarion samt av det faktum att det tycktes som att större delen av Sverige var emot uppköpet. Jan Paju säger att den allmänna uppfattningen inom bolaget var att ”de [Old Mutual] ska fan inte ta Skandia ifrån oss” (Jan Paju 070503). Samtidigt var själva uppköpssituationen, och osäkerheten den innebar, påfrestande anser Jan Paju. Även Anders Månsson säger att han var emot förvärvet till en början på grund av att han ansåg att Skandia var ett välmående företag som kunde klara sig väl på egen hand, samt för att han motsatte sig det faktum att Skandia, som ända sedan starten 1855 hade haft ett svenskt ägande, nu skulle bli uppköpt av ett okänt utländskt bolag.

Precis efter Hans-Erik Anderssons avgång var, enligt Hans G Svensson, Jan Paju och Anders Månsson, många på Skandia besvikna över resultatet och kände en osäkerhet inför den nya situationen eftersom Old Mutuals planer för vad som skulle hända med Skandia var okända. Dessa tre respondenter menar dock att besvikelsen avtog nästan direkt efter uppköpet och åsikterna bland medarbetarna snabbt byttes från att ha varit negativa till uppköpet till att ac-ceptera händelsen och istället börja se möjligheter i den nya situationen. Carl-Henrik Knuts-son och Gunilla SvensKnuts-son menar dock att den dramatik kring uppköpet som speglades i media inte märktes av internt. Enligt dem var reaktionerna blandade: vissa kände en oro över hur deras jobb skulle påverkas av förvärvet, men de allra flesta hade inte någon åsikt om händel-sen. Orsaken till den sistnämna reaktionen, eller brist på reaktion, berodde enligt Carl-Henrik Knutsson och Gunilla Svensson på att verksamheten fortsatte som vanligt i Skandia samt att de båda bolagen inte hade någon överlappande verksamhet. De anställda förstod därmed att deras arbeten inte skulle komma att påverkas av förvärvet. Carl-Henrik Knutsson och Gunilla Svensson menar vidare att uppköpet passerade nästintill obemärkt hos de skandiaanställda eftersom händelsen var en ägarfråga och att medarbetarna i och med detta måste hålla sig neu-trala och acceptera ägarnas beslut.

4.4.4.2 Reaktioner efter övertagandet av Skandia

Enligt samtliga respondenter är uppköpet idag avdramatiserat och ingenting som diskuteras bland Skandias anställda. Merparten av dessa märker inte av ägarskiftet då deras arbete inte har förändrats, och även kunder har slutat ställa frågor relaterade till förvärvet. Farhågorna som fanns innan uppköpet har inte besannats och arbetet fortsätter som förut. (Svensson 070503; Paju 070503; Knutsson & G. Svensson 070507; Månsson 070509.) Idag anser Jan Paju att Old Mutuals ägarskap är positivt för Skandia då det skapar nya tillväxtmöjligheter för

företaget och nya utvecklingsmöjligheter för de anställda. Jan Paju och hans medarbetare har inte märkt av några förändringar efter uppköpet, men enligt honom kan detta vara för att de inte har någon direktkontakt med Old Mutual utan är en relativt självständig avdelning inom Skandia. Jan Paju menar även att han som arbetsgivarrepresentant måste acceptera situationen och följa sina arbetsgivares beslut, om han inte skulle göra det borde han inte vara kvar på företaget. Även Anders Månsson säger att även han accepterade situationen och det beslut ägarna hade fattat när övertagandet väl skedde, och idag anser han att de nya ägarna är kom-petenta och att de bidrar till nya utvecklingsmöjligheter för Skandia. Han anser även att det var en lättnad när övertagandet var ett faktum eftersom det då, efter en utdragen budprocess där Skandias framtid var okänd, blev klarhet i vad det var som gällde för företaget. Anders Månsson säger att ingenting har förändrats i hans arbetssituation sedan Skandia förvärvades av Old Mutual; allt fungerar på samma sätt som när bolaget var självständigt.

4.4.4.3 Utvärdering av kommunikationsinsatserna

Jan Paju upplevde att han och hans medarbetare fick svar på de frågor de hade angående upp-köpet, men han har själv inte utnyttjat frågelådan ”Ask J” som fanns på intranätet, något som inte heller Anders Månsson har gjort. Anders Månsson menar att han blev välunderrättad av informationen som gavs på intranätet och via e-post och att han därför inte ställde så många andra frågor. Carl-Henrik Knutsson och Gunilla Svensson anser att endast ett fåtal av Skandi-as medarbetare ställde frågor angående förvärvet och menar även de att det berodde på ”en massiv informationsinsats på nätet” (Knutsson & G. Svensson 070507) som gav svar på de frågor de anställda kunde tänkas ha. En annan anledning till att händelsen inte ifrågasattes mer inom företaget är enligt dem att förvärvet internt upplevdes som odramatiskt.

Hans G Svensson anser att då ett företag som Skandia genomlever ett fientligt uppköp är det effektivaste sättet att kommunicera med sina anställda att visa en kort videointervju med kon-cernchefen där han förklarar hur han bedömer situationen. Anledningen till att han väljer en videointervju före ett fysiskt möte är för att Skandia är ett stort företag vilket försvårar möj-ligheten att nå ut till alla anställda genom den sistnämnda typen av kommunikation. Carl-Henrik Knutsson och Gunilla Svensson anser att det effektivaste sättet för att kommunicera internt vid denna typ av händelser är att använda en kombination av kort information via int-ranätet, fördjupande texter samt personliga möten. Enligt Carl-Henrik Knutsson och Gunilla Svensson är den sistnämnda kanalen det mest effektiva sättet för att kunna fånga upp

stäm-ningar och direkt kunna svara på frågor. Jan Paju anser att för hans del var den mest effektful-la kommunikationskanalen gäleffektful-lande uppköpet var stormötet som hölls direkt efter övertagan-det. Orsaken till detta var att han då för första gången fick se de nya ägarna och höra dem tala om sina visioner för Skandia. Mötet var professionellt genomfört och lämnade ett gott intryck av Old Mutual. Anders Månsson anser att kombinationen av kommunikationsmedel som an-vändes under förvärvsprocessen fungerade väl och gav adekvat information om uppköpet.

Någon utvärdering hur Skandias medarbetare uppfattade kommunikationen och informationen under uppköpsprocessen har inte gjorts enligt internkommunikationsansvarig Carl-Henrik Knutsson och presschef Gunilla Svensson. De båda menar att det faktum att Skandias medar-betare inte ställde så många frågor angående är ett tecken på att kommunikationen fungerade tillfredsställande. Den enda kommunikationsinsats gällande uppköpet som har utvärderats är stormötena. Dessa möten utvärderades direkt genom att alla anställda fick ett formulär att fylla i då de lämnade lokalen och var på väg tillbaks till Skandias huvudkontor. Medarbetarna skulle ge sina åsikter gällande mötet och nämna om det fanns frågor de ansåg att de inte hade fått besvarade. Framme igen vid huvudkontoret samlades dessa formulär in. Detta gjordes enligt Hans G Svensson för att så snabbt som möjligt bli medveten om vilka frågor som fort-farande fanns hos de anställda. (Svensson 070503.)

4.4.4.4 Arbetsmotivation

För att motivera medarbetarna vid denna typ av händelser är det enligt Hans G Svensson vik-tigt att trots att resultatet inte blev som tänkt, ändå kunna ta fram det positiva i den nya situa-tionen där läget redan från dag ett beskrivs som något spännande som kommer att ge nya ut-maningar. Hans G Svensson menar att det gäller att visa att ledningen tror på den nya situa-tionen trots att inget facit ännu finns för hur läget kommer att utveckla sig. Om ledningen skulle vara fortsatt negativ och ge lite trovärdighet åt möjligheterna som kan uppstå i samband med uppköpet, minskas enligt Hans G Svensson arbetsmotivationen hos de anställda och före-taget skulle komma att uppleva lägre resultat och minskad tillväxt.

För att motivera Skandias anställda i deras arbete efter uppköpets talades om vilka utveck-lingsmöjligheter som finns i en större internationell koncern, såsom job rotation. (Svensson 070503, Paju 070503.) Varken Jan Paju eller Anders Månsson har upplevt att deras

arbetsmo-tivation har förändrats på grund av förvärvet och menar att detta beror på att deras arbetsom-råden inte har påverkats i samband med att Skandia fick nya ägare.